Skip to main content

Författare: ingridm

Rapport från kommunfullmäktige 22 september

Fortfarande var det ett decimerat kommunfullmäktige som sammanträdde, vilket vi i V är mycket kritiska till. I många kommuner samlas nu hela kommunfullmäktige, antingen på distans eller i en större sal. Om staden tycker att en digital lösning är alltför osäker, så finns ju möjligheten att boka en större sal, där alla 65 ledamöterna kan sitta på corona-säkert avstånd. Så har många kommuner löst det, men i Helsingborg som vill vara en av Europas mest innovativa städer, så har inga initiativ tagits.

Samma dag som kommunfullmäktige hade V’s ordförande Claudia Velásquez en debattinlägg om detta både på Min mening i Helsingborgs Dagblad och på Kvällsposten  Debatt

Läs inlägget i Kvällsposten/Expressen

https://www.expressen.se/kvallsposten/debatt-kvp/folkvalda-ska-inte-ha-munskydd-i-debatten/

 

Under kvällen tjänstgjorde samtliga V’s fem ledamöter två och två åt gången.

Första punkten var ett förslag till åtgärdspaket till näringslivet för att hantera långsiktiga effekter av Corona. Förslaget hade fått hård kritik från Företagarna i Helsingborg, något Peter Ahlbom tog upp i sitt inlägg liksom att stadens personal som i många fall slitit hårt under pandemin, kunde få ett presentkort som samtidigt gynnade näringslivet i City. Han yrkade därför på en återremiss och ett nytt förslag där dels företagarnas synpunkter vägts in, dels Citypresentkortet City Hbg fanns med som en gåva till alla stadens anställda. Men tyvärr så blev det ingen återremiss, den röstades ner.

Därefter gick Tomas Gustafsson upp och talade om att V däremot var positiv till de båda föreslagna åtgärdspaketen till föreningslivet respektive till Arbetsmarknadsnämnden för att hantera Corona-effekterna och att vi anser båda dessa vara mycket angelägna och viktiga satsningar..

Eftersom Helsingborgs stad hade fått bakläxa på sin tidigare anmälan om att undanta hela staden från EBO, dvs rätten för en asylsökande att själv bestämma var hen vill bosätta sig, så fanns nu ett nytt förslag att ta ställning till. Helsingborg ville nu undanta 38 områden i staden från EBO. Förra gången frågan var uppe i kommunfullmäktige röstade C, Mp och V nej till förslaget att undanta hela staden. C hade nu svängt och sa ja till 38 områden, Mp föreslog 24 områden medan V fortsatt ville att EBO skulle gälla i hela staden. Peter Ahlbom sa bland annat att han tycker att det är en skrämmande utveckling att låta en dålig bostadspolitik och en misslyckad skolpolitik bli skäl för att inskränka rättigheterna för de asylsökande. Han tog också upp att i Göteborg hade både V och Mp röstat mot att undanta någon del av staden eftersom de sett en risk för att asylsökande i så fall skulle köpa svarta adresser i de områden som inte betraktas som ”särskilt utsatta”, men ändå bo hos familj och vänner i de områden som var undantagna från EBO. En majoritet, M. KD, L, C, S & SD, röstade dock för att 38 områden i Helsingborg ska undantas från EBO.

I Hittarp vill Garnito bygga lokaler för bland annat gym, sjukgymnastik, fritidsverksamhet, samlingslokaler för föreningsliv, kontor för föreningsliv etc i anslutning till Hittarps idrottsplats. I det förslag till tomträttsavtal som kommunfullmäktige skulle ta ställning till var förslaget till avgift 158 000 kronor om året. Till tomträttsavtalet fanns också ett sidoavtal som innebär att den årliga avgiften reduceras till 112 000 kronor, under förutsättning att delar av lokalen görs tillgänglig för föreningsliv. Om avgiften skulle reduceras ville V att minst 50% av fastigheten skulle användas till förenings- och fritidsverksamhet, dvs specificerat på samma sätt som exempelvis anges i tomträttsavtalet med roddklubben. Men detta var vi ensamma om att kräva.

Därnäst kom en motion från Mp om demonterbarhet, dvs att vid nybyggnation eller renovering undvika att blanda material för att underlätta framtida demonterbarhet alternativ återvinning. Tomas Gustafsson framhöll att klimatsmart byggande i allra högsta grad är något V förespråkar och biföll motionen, vilket också samtliga övriga partier gjorde.

Därefter kom V’s motion om att en handlingsplan för att förebygga självmord skulle tas fram. En motion vi skrev efter en föreläsning med organisationen Suicide Zero, där de förslog att alla kommuner borde upprätta en handlingsplan för att förebygga självmord. Jenny Björklund Hansson inledde med att säga att för drygt ett år sedan, i september 2019, när vi lämnade in motionen kunde vi inte se att Helsingborg hade en sådan övergripande handlingsplan. Men att nu när vi fått en massa alldeles fantastiska remissvar med information om vad staden gör, så ser vi ju att det sedan slutet av 2019 pågår ett alldeles utomordentligt arbete i frågan. Dessutom att sedan vi skrev motionen har Helsingborg stad även varit delaktiga i regionens arbete med Skånes handlingsplan för suicidprevention. Jenny refererade till att Vård- och omsorgsnämnden påtalar i sitt svar att “arbetet kan utvidgas genom att olika brukarföreningar involveras”, vilket hon tycker en bra och viktig synpunkt inte minst mot bakgrund av att Riksförbundet Attention i dagarna släppt en rapport som visar att inte mindre är 82% av tjejer med någon form  av neuropsykiatrisk diagnos har haft självmordstankar, vilket visar på att vi behöver involvera de verksamma föreningarna. Hon sa att det var därför med glädje hon läste annonsen som kommunen hade ute om att anställa en suicidsamordnare, som bland att då ska ha till uppdrag att samarbeta med externa samarbetspartners. Jenny avslutade med att säga att utifrån det som kommit fram om det senaste halvårets arbete, instämmer Vänsterpartiet i kommunstyrelsens förslag att anse vår motion besvarad och att hon är glad att se att det i Helsingborg nu görs ett gediget arbete för att förebygga självmord.

Mp hade lämnat in en motion om att öka tillgängligheten genom fler och bättre placerade bänkar, ett förslag V tycker är mycket bra. Jenny Björklund Hansson lyfte att Kommunala pensionärsrådet (KPR) påtalar i sitt svar att det också är viktigt att bänkarna är tillgänglighetsanpassade och att hon tänker att det är den centrala frågan i hela motionen, dvs det räcker inte bara med fler bänkar utan de ska också vara försedda med arm- och ryggstöd och ha rätt sitthöjd. Detta utifrån att Stadsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen i sina svar skrivit att det inte är antalet bänkar som ska räknas, utan var de är placerade samt att andra sittplatser än regelrätta bänkar kan räknas in, exempelvis murar. Jenny sa att den inställningen kan låta helt rimlig om det hade handlat om generella sittplatser, men att Mp’s motion har en tydlig avsikt att tillgodose behovet för personer med funktionsnedsättningar för vilka rätt konstruerade bänkar utplacerade med lagom gångavstånd emellan kan utgöra skillnaden på om en faktiskt kan ta sig ut eller inte. Jenny lyfte också en undersökning som Göteborgs miljöförvaltning gjort där de frågat de som var 65 år eller äldre om de skulle gå ut oftare om det fanns fler bänkar, så hade 70% svarat ja. Likaså att det finns en utvecklingspotential i Helsingborg; en arkitekt med lång erfarenhet av tillgänglighetsfrågor har definierat att avståndet mellan tillgänglighetsanpassade bänkar bör vara 25 m på gågator, 50-100 meter på huvudstråk och bostadsområden och slutligen 250 m i friluftsområden. Jenny avslutade med att säga att mot bakgrund av detta vill V bifalla motionen. S & Mp yrkade också bifall till motionen, övriga partier ett besvarande.

En motion om ett ökat byggande av trähus i Helsingborg och att ta fram en strategi för detta hade S som avsändare. Claudia Velásquez sa att V naturligtvis bifaller en så miljövänlig motion. Motionen fick också bifall från Mp, medan övriga partier bara ville besvara den.

S hade också lämnat in en motion om att de ville att kommunfullmäktige ska besluta att Livskvalitetsprogrammet ska vara ett styrdokument som alla stadens förvaltningar och nämnder ska följa. I programmet står det att ”Nämnder, förvaltningar och bolag ska ta hänsyn till livskvalitetsprogrammet i sin egen planering och uppföljning av mål och resultat i syfte att koncernen ska arbeta gemensamt för att nå stadens ambitioner för folkhälsa och miljö och våra politiska mål.”. Alliansen menade att denna skrivning tydligt pekar på att alla verksamheter ska arbeta med programmet och antyder inte att det är frivilligt. Eftersom vi varit kritiska till Livskvalitetsprogrammet för att det varit alltför tunt och yrkade avslag på det 2016, valde V att inte delta i omröstningen. S yrkade bifall till motionen, Mp ett besvarande och övriga ett avslag.

Om Mp’s motion där de önskar att staden ska flagga med regnbågsflaggan på Idahot-dagen blev det kvällens längsta debatt. Staden har också tidigare haft regnbågsflaggan uppe på en av de tre flaggstängerna på Stortorget denna dag, men det har nu också blivit inskrivet i regelverket för flaggning. Något som SD starkt vände sig mot. Jenny Björklund Hansson tackade Mp för motionen och sa bland annat att självklart räcker det inte med regnbågsflaggor på stan för att Helsingborg ska bli en bättre stad för hbtq-personer men att officiellt flagga med regnbågsflaggan på Idahot-dagen är en viktig symbol och ett steg på vägen. Hon vände sig mot SD’s argumentation och sa att ingen här är emot den svenska flaggan, som SD verkar tro. Regnbågsflaggan behöver inte vara en mer inkluderande symbol är den svenska, men regnbågsflaggan är i dessa tider ett bra komplement och det handlar om att en dag om året byta ut en flagga av tre till regnbågsflaggan för att visa samhörighet. Diskussion kom också att handla om att känna sig diskriminerad inte bara för sin sexuella läggning utan också för att ha en speciell politisk åsikt eller tro. Claudia Velásquez tog bland annat upp att hon aldrig känt sig trakasserad i Peru för att vara vänster men att hon upplevt detta i Sverige.

Efter debatten om regnbågsflaggan var klockan 22 och då bröts motionsdebatterna, för att lämna plats för interpellationer och frågor. De motioner som fanns kvar på ärendelistan bordlades och kommer i stället upp på  nästa kommunfullmäktige.

Inga interpellationer fanns, varför det i stället blev dags för frågor. Den första frågan hade Ingrid Mattiasson Saarinen ställt till kommunstyrelsens ordförande Peter Danielsson och handlade om att det nu gått femton månader sedan fullmäktige gav kommunstyrelsen i uppdrag dels att utreda både möjligheten att fortsätta driften av taltidningen, formerna för den och att bredda målgruppen, dels att utreda förutsättningarna för att stadens webbsändningar skulle textas från och med den 1 januari 2020. Eftersom inget hörts om hur långt kommunikationsavdelningen kommit med uppdraget, så ville V veta vad som händer. Inga konkreta svar gavs på vare sig vilken form av ersättning som kommer för taltidningen (mer än att det nog bara blir så att göra stadens information mer tillgänglig) eller om webbsändningar kommer att textas eller inte framöver. I sitt svar medgav Peter Danielsson också att det faktum att frågan ställts, nog också hade lett till att frågan aktualiserats. Vilket väl bara visar att tillgänglighetsfrågor alltför sällan står högt upp på prioriteringslistan i alliansens Helsingborg.

Nästa fråga var också ställd av Ingrid Mattiasson Saarinen, denna gång till Arbetsmarknadsnämndens ordförande, Richard Lundberg. För att stärka de barnfamiljer som har bostadsbidrag under coronapandemin fattade regeringen i somras ett beslut om ett tidsbegränsat tilläggsbidrag, som betalas ut från den 1 juli till den 31 december i år. Men i Helsingborg har detta tidsbegränsade tilläggsbidrag för att stärka barnfamiljer räknats som inkomst vid beräkning av försörjningsstöd. I Kramfors kommun däremot räknas inte det tillfälliga  tilläggsbidraget som inkomst vid beräkning av försörjningsstöd. Detta efter ett politiskt beslut. V ställde därför en fråga till Arbetsmarknadsnämndens ordförande om han funderat på att lyfta frågan politiskt. Svaret blev ett nej med hänvisning till att bland annat en rekommendation från SKR, Sveriges Kommuner och Regioner. Skillnaden mellan Kramfors och Helsingborg är att i Kramfors är det S & V som styr. I Kramfors enades S & V om att man ville värna de mest utsatta barnfamiljerna.

Claudia Velásquez hade stället en fråga till Arbetsmarknadsnämndens ordförande om Yrkeshögskolan, men valde att dra tillbaka detta som en fråga för att i stället återkomma med denna som en interpellation på kommande kommunfullmäktige. *)

Antecknat av

Ingrid Mattiasson Saarinen

 

 

 

*)Skillnaden mellan en fråga och en interpellation är att en fråga ska vara kort och i stort kunna besvaras med ett ja eller nej och bara den som ställt frågan plus den som frågan är ställd till får delta i debatten. Medan en interpellation kan innehålla fler och mer komplexa frågeställningar plus att alla i kommunfullmäktige kan delta i debatten.

 

 

 

 

 

Att se till barnets bästa

Coronapandemin har inneburit många tuffa utmaningar på olika plan. Regeringen har därför lanserat många olika krispaket för att för olika grupper i samhället mildra effekterna av krisen.

För att stärka de barnfamiljer som har bostadsbidrag fattade regeringen  i somras ett beslut om ett tidsbegränsat tilläggsbidrag, som betalas ut från den 1 juli till den 31  december i år.

I Helsingborg har detta tidsbegränsade tilläggsbidrag för att stärka barnfamiljer räknats som inkomst vid beräkning av försörjningsstöd. I Kramfors kommun däremot räknas inte det tillfälliga  tilläggsbidraget som inkomst vid beräkning av försörjningsstöd. Detta efter ett politiskt beslut.

Vänsterpartiet ställde därför en fråga (se nedan i inlägget) till Arbetsmarknadsnämndens ordförande om han funderat på att lyfta frågan politiskt. Frågan behandlades på kommunfullmäktige den 22 september.

Svaret från Richard Lundberg blev ett nej med hänvisning till att bland annat en rekommendation från SKR, Sveriges Kommuner och Regioner.

Det innebär att de barnfamiljer i Helsingborg som har bostadsbidrag och  försörjningsstöd, inte har fått ta del av regeringens extra satsning på barnfamiljer med knapp ekonomi.

Skillnaden mellan Kramfors och Helsingborg är att i Kramfors är det S & V som styr.

I svaret skriver Richard Lundberg också att våra gemensamma skattepengar oavsett om de kommer från staten eller från staden är alla intjänade av oss medborgare via våra arbeten, företag och insatser som bidrar till en gemensam välfärd och att det är en skyldighet för oss politiker att vara varsam med dessa pengar.

Visst ska vi vara varsamma med skattepengar, det instämmer V helt och fullt i. Men vi har här i kommunfullmäktige varit med och fattat beslut om olika insatser under corona-krisen för att stärka exempelvis både näringslivet och föreningslivet.

I Kramfors enades S & V om att man ville värna de mest utsatta barnfamiljerna.

Pandemin har för många inneburit extra påfrestningar. För barnfamiljer som lever på små marginaler behövs inte mycket för att ekonomin inte ska gå ihop.

Att göra insatser för att få fler att föräldrar att gå till studier eller arbete för att på så sätt förbättra ekonomin är givetvis bra. Men att någon förälder skulle avstå från att söka arbete, därför att hen på detta sätt skulle få några extra hundralappar till sin familj under en begränsad tid, det tror vi i V inte på.

Att se till barnets bästa är ju något som vi har att förhålla oss till efter det att Barnkonventionen blev lag från och med den 1 januari i år. Vänsterpartiet i Helsingborg liksom i Kramfors anser att barnets bästa i detta fall är att inte räkna med det tillfälliga tilläggsbidraget.

Dessutom har vi ett Livskvalitetsprogram som ju också säger att staden ska se till barn och ungas perspektiv och prioriterar att hitta arbetssätt och göra insatser som minskar konsekvenserna av social utsatthet. Social utsatthet går inte alltid, men mycket ofta, hand i hand med ekonomisk utsatthet.

Stadens Livskvalitetsprogram bygger på Agenda 2030, vars mål är att uppnå en både social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet.

Vänsterpartiet tycker att det finns i Helsingborg alltför ofta ett glapp mellan visionen i stadens program och verkligheten.  Här fanns ett tillfälle då staden kunde låtit de mest utsatta barnfamiljerna få behålla det tillfälliga bostadstillägget, precis som i Kramfors, men de styrande i staden valde att inte göra det.

Fråga till Arbetsmarknadsnämndens ordförande Richard Lundberg om det tidsbegränsade tilläggsbidraget till de barnfamiljer som har bostadsbidrag 

För att under coronakrisen stärka de barnfamiljer som har bostadsbidrag fattade regeringen  i somras beslut om ett tidsbegränsat tilläggsbidrag, som betalas ut från den 1 juli till den 31  december i år. Tilläggsbidraget motsvarar 25 procent av storleken på bostadsbidraget, dock  maximalt 1.325 kr per månad.  

Runt 139 000 barnfamiljer i Sverige får bostadsbidrag varje månad och enligt regeringen är  fler än 6 av 10 ensamstående kvinnor med barn. Pandemin har för många inneburit extra  påfrestningar. För barnfamiljer som lever på små marginaler behövs inte mycket för att  ekonomin inte ska gå ihop.  

Därför har till exempel Kramfors kommun fattat ett politiskt beslut om att det tillfälliga  tilläggsbidraget inte ska räknas som inkomst vid beräkning av försörjningsstöd. Detta med  argument som att man vill värna de mest utsatta barnfamiljerna. 

I Helsingborg räknas däremot det tidsbegränsade tilläggsbidrag som inkomst vid beräkning  av försörjningsstöd. Det innebär att de barnfamiljer i Helsingborg som har bostadsbidrag och  försörjningsstöd, inte får ta del av regeringens satsning på barnfamiljer med knapp ekonomi. 

Vänsterpartiet vill därför ställa följande frågor till Arbetsmarknadsnämndens ordförande 

  • Har det diskuterats i nämnden om det tidsbegränsade tilläggsbidraget ska räknas som  inkomst? 
  • Om inte, har du övervägt att ta upp det till politisk diskussion? 

För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp 

Ingrid Mattiasson Saarinen

Om textade webbsändningar  respektive en taltidning 2.0 

Tillgänglighetsfrågor står tyvärr alltför sällan högt upp på prioriteringslistan i alliansens Helsingborg. Det har nu gått femton månader sedan fullmäktige gav kommunstyrelsen i uppdrag dels att utreda både möjligheten att fortsätta driften av taltidningen, formerna för den och att bredda målgruppen, dels att utreda förutsättningarna för att stadens webbsändningar skulle textas från och med den 1 januari 2020.

Eftersom inget hörts om hur långt kommunikationsavdelningen kommit med uppdraget, ställde Vänsterpartiet en fråga (se frågan längre ner i inlägget) om detta till kommunstyrelsens ordförande Peter Danielsson. Frågan togs upp på  kommunfullmäktige den 22 september.

I sitt svar medgav Peter Danielsson att det faktum att frågan ställts, nog också hade lett till att frågan aktualiserats. Vilket visar att tillgänglighet för alla inte tycks vara så högt prioriterat i Helsingborg.

DHS, funktionshinderrörelsens samarbetsorganisation i Helsingborg,  hade alltsedan kommunfullmäktiges beslut i juni i fjol efterlyst en dialog med kommunikationsavdelningen om taltidningen. Först på Funktionshinderrådets möte den 22 september, dvs samma dag som kommunfullmäktige, var taltidningen en punkt på dagordningen.  Redan tidigt i våras ville jag veta vad som hände med utredningsuppdraget om taltidningen. På en kommunalrådsberedning den 22 april fick vi höra att ett möte snart var på g. Men det skulle alltså dröja fem månader.

I debatten sa Peter Danielsson också att högst troligt är att det inte blir någon taltidning 2.0 framöver, utan att man i ställer kommer att arbeta med att tillgängliggöra den information som har staden som avsändare, genom olika hjälpmedel.

Det fanns inte heller något konkret svar om textade webbsändningar utan Peter Danielsson sa i sitt svar att kommunikationsavdelningen arbetar med att undersöka olika alternativ. Inget framkom  om från när – eller om överhuvudtaget – staden kommer att texta sina webbsändningar.  Om de inte textas innebär det med andra ord att inga filmer som staden lägger ut, får ligga uppe längre tid än 14 dagar.

Att webbtillgänglighetsdirektivet skulle börja gälla den 23 september i år har ju varit känt länge. Medlemsorganisationen Sveriges kommunikatörer hade 2018  exempelvis en intressant artikelserie om det nya direktivet och vad det innebär på sin hemsida. Där man också talar om hur många i samhället som har glädje av att webbsändningar textas. Likaså om annat som underlättar för fler att vara delaktiga, exempelvis syntolkning.

Vänsterpartiet tycker att den som har en funktionsnedsättning självklart ska ha samma möjligheter att delta i samhället som alla andra.

Att på femton månader inte kommit längre, tycker Vänsterpartiet tyder på att dessa frågor inte står så högt på agendan. Vi anser att detta borde vara högt prioriterade frågor för stadens kommunikationsavdelning. Mer prioriterade än en hel del annat.

 

Fråga till kommunstyrelsens ordförande Peter Danielsson om textade webbsändningar  respektive en taltidning 2.0 

Sverige godkände år 2008 FN’s konvention om rättigheter för personer med  funktionsnedsättning, som säger att den som har en funktionsnedsättning ska ha samma  möjligheter att delta i samhället som alla andra. Detta innebär att alla helsingborgare har  rätt att få samma information från staden, oavsett på vilket sätt de väljer eller har möjlighet  att ta del av den.  

Efter förslag från bland andra Vänsterpartiet beslutade kommunfullmäktige i juni 2019 att ge  kommunstyrelsen i uppdrag dels att utreda förutsättningarna för att stadens  webbsändningar skulle textas från och med den 1 januari 2020, dels att utreda både  möjligheten att fortsätta driften av taltidningen, formerna för en ny taltidnings distribution  samt möjligheten att bredda målgruppen till fler grupper i samhället som skulle vara  behjälpliga av lättillgänglig samhällsinformation. 

Från och med den 23 september gäller EU’s webbtillgänglighetsdirektiv, som innebär att  myndigheter ska texta allt som läggs ut på webben, i appar och i sociala medier. Detta  innebär till exempel att webbsändningarna från kommunfullmäktige måste textas om de  finns kvar på nätet längre tid än 14 dagar.  

Vänsterpartiet anser att det är en självklarhet att staden fortsatt ska ta ansvar för att tillgodose alla invånares möjlighet att ta del av all den information staden lägger ut. 

Eftersom vi inte fått någon information om vare sig webbsändningar framöver kommer att  textas eller om taltidningen kommer att återuppstå i en eller annan form, vill vi därför ställa  två frågor till kommunstyrelsens ordförande. 

  • Kommer Helsingborgs stad att börja texta all information från staden som läggs ut på  webben, i appar och i sociala medier inklusive sändningar från kommunfullmäktige från och med den 23 september? 
  • Kommer en ny taltidning i en eller annan form vara klar och lanseras under år 2020? För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp 

För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

Ingrid Mattiasson Saarinen

Rapport från kommunfullmäktige 25 augusti

På grund av pandemin hade kommunfullmäktige ett reducerat antal ledamöter närvarande, 33 ledamöter i stället för som vanligtvis 65 och inga ersättare i salen utan i angränsande rum. Någon digital lösning fanns ännu inte klar, möjligen skulle det finnas till september-mötet. Arbetsordningen för fullmäktige hade också ändrats, så att alla interpellationer och frågor kom sist på kvällen. Något vi i V är mycket kritiska till, vi vill att interpellationer som vanligt skulle inleda den första timmen på mötet, men på partiöverläggningarna i juni fick vi inte gehör för detta.

V representerades denna kväll omväxlande av Jenny Björklund Hansson, Tomas Gustafsson, Claudia Velásquez och Ingrid Mattiasson Saarinen.

1. Kvällen inleddes med frågan om Helsingborgs stad skulle bli en av sju delägare i Ängelholm-Helsingborg Airport . Redan i förra omgången, dvs 2010 och 2011,  när kommunerna var mellanhand mellan Swedavia och PEAB fanns det många ekonomiska oklarheter. Dessutom, nu när kommunerna ska köpa så handlar det bara om flygplatsbolaget. PEAB vill behålla både mark och fastigheter. Kommunerna sålde allt, verksamhet, mark och fastigheter för 25 miljoner till PEAB för nio år sedan. Nu ska kommunerna köpa enbart verksamheten i flygplatsbolaget för 20 miljoner. Dessutom ska de säkra de närmaste årens drift med maximalt 30 miljoner. Marken torde vara värd en hel del, byggnaderna likaså.  Men detta vill inte PEAB sälja och kommunerna böjer sig för PEAB. Nu ska flygplatsbolaget i stället betala PEAB hyra.

Ja, det finns många frågetecken kring ekonomin, nu likaväl som 2011. Nu som då tycker V att det tycks som om kommunerna är förlorarna och PEAB vinnaren. Att sedan allt bygger på en föråldrad analys som bifogas beslutsunderlaget, gör inte det hela bättre. Den analys, som bifogades beslutsunderlaget är från 2015, sedan dess har mycket hänt inte minst när det gäller synen på flygande. Sedan 2017 har inrikesresandet till och från Ängelholm stadigt minskat, fler och fler har insett att det inte är speciellt klimatsmart att flyga.

Men det var endast V och Mp som yrkade på ett avslag. I debatten sa Jenny Björklund Hansson (V) bland annat ”Flera som är för ett köp menar att  flygplatsen är viktig för invånarna och näringslivet i nordvästra Skåne. De menar att ett stort antal företag och arbetstillfällen skulle försvinna från regionen om flygplatsen läggs ned. Som i många frågor som berör klimatsmarta val så tänker jag att det handlar om sättet vi organiserar vårt arbete på och vår livsstil. Kanske ska man inte snabbt åka till Stockholm över dagen så ofta om det tär så mycket på miljön? Kanske måste arbetslivet organiseras annorlunda och vara miljömässigt innovativa för att hitta klimatsmarta lösningar. Vi lever också i en tid av pandemi som lärt oss värdet av att försöka ersätta resandet med digitala möten. Nu om inte förr finns det flera incitament för att hitta just andra lösningar. Det är inte heller så att det är omöjligt att pendla med tåg, men nej, det går inte lika snabbt som att flyga.”

Jenny avslutade med ”I slutänden så finns det trots allt oändligt många fler verksamheter som skulle behöva räddas för att vi ska ha en väl fungerande välfärd i framtiden. Jag skulle vilja rädda alla underbemannade arbetsplatser i vården som tampas med covid-19, jag skulle vilja rädda föreningslivets små föreningar som inte kunnat söka ersättningsbidrag och jag skulle vilja rädda turtätheten i busstrafiken. Det tror jag skulle vara välfärdsinvesteringar för framtiden! Men nej, jag kan inte sträcka mig så långt att jag vill rädda en förlusttyngd flygplats år 2020 i en tid då unga som Greta Thunberg och miljörörelsen kräver av oss vuxna att vi ska ta ansvar för den jord vi lämnar efter oss.”

2.Den andra frågan på kvällens dagordning var en direktanvisning av mark till Skanska för bostadsbyggande på ett helt nytt område, Östra Ramlösa. Tomas Gustafsson (V) hänvisade till att detta är prima och ersättlig jordbruksmark , en av de bästa i Sverige. Har den en gång bebyggts, är den förlorad. Utöver V röstade också C och Mp nej till planerna på ett nytt bostadsområde i Östra Ramlösa.

3.En av många markfrågor gällde 36 nya hyresrätter i Kattarp. Jenny Björklund Hansson (V) sa att V ser väldigt positivt på att stationsorterna byggs ut, så att servicen också kan förbättras och att det nu också blir blandad bebyggelse i Kattarp inklusive just nu dessa hyresrätter.

4.V har i en motion föreslagit ett resurscentrum för jämställdhetsarbete. Detta finns i en del andra kommuner och den särskilda kompetensen utgörs av genuspedagoger.

Jenny Björklund Hansson (V) framhöll att genuspedagogik handlar om jämställdhet, det handlar om att ge alla barn rätt till det man brukar kalla en ”breddad repertoar” dvs att alla barn ska våga ta plats i klassrummet, be om hjälp när något är svårt utan att begränsas av matcho-attityder  eller hållas tillbaka av normer om återhållsamhet i det offentliga rummet.

Vidare sa Jenny ”att läroplanen lyfter många och breda perspektiv, det handlar inte bara om ämneskunskaper det handlar om att fostra samhällsmedborgare, lära sig om hållbar utveckling och få arbetsmarknadskunskap, lära sig om beslutsfattande m.m. Det är därför vi har andra kompetenser i skolan än bara lärare, vi har skolkuratorer som både stöttar lärare i hur de ska hantera elevernas mående på samma sätt har vi skolsköterskor, fritidspedagoger, studie- och yrkesvägledare med flera. För likaväl som lärarna behöver stöd av en skolsköterska att prata om hälsa eller en studie- och yrkesvägledare för att prata om arbetslivet så behövs genuspedagoger för att stötta upp i arbetet kring jämställdhet. Jämställdhetsarbetet ska inte vara avhängigt ensamma eldsjälar, utan det behövs specialistkompetens som stöttar och driver precis som kring andra perspektiv som berör lärandet.” Men förslaget vann tyvärr inte bifall, det var bara V och Mp som röstade för motionen.

5.Tomas Gustafsson (V) yrkade bifall till S motion om att öka chanserna till ett liv utan missbruk och kriminalitet. Utifrån egna erfarenheter som socialsekreterare tog han upp vikten av ett brett förebyggande arbete. Staden borde därför tillsammans med ideburen sektor och föreningslivet samordna och utveckla stadens samlade insatser för att förebygga, upptäcka och förhindra att barn och unga hamnar i missbruk och kriminalitet. Men endast S, Mp och V röstade bifall till motionen, Alliansen och SD yrkade avslag.

6.Mp hade en motion där de krävde en extern revision av processen för försäljning av Öresundskraft, föranledd av att ett Helsingborgsförslag med liknande lydelse hade avvisats. (Något V också hade en interpellation om senare under kvällen.) Claudia Velásquez (V) sa att V naturligtvis stödjer denna motion och att vi tycker att det är mycket viktigt att hela processen granskas i en extern revision. Alliansen (som fick stöd av SD) hade innan kommunstyrelsemötet ändrat uppfattning från avslag till bifall. I sitt bifallsyrkande skrev de dock ”att ge kommunstyrelsen i uppdrag att beställa en extern utredning”, varför S, Mp och V röstade för bifall till motionen som hade krav på ”att en extern revision genomförs”.

7.V hade en motion om att en handlingsplan skulle tas fram med målet att förebygga självmord. Liknande handlingsplaner finns i flera kommuner. När vi skrev motionen i september 2019 fanns ännu ingen plan i Helsingborg, först i december 2019 gjordes en förvaltningsövergripande överenskommelse om detta. Jenny Björklund Hansson (V) sa bland annat att ”när vi nu fått en massa alldeles fantastiska remissvar med information om vad staden gör så ser vi ju att det idag pågår ett alldeles utomordentligt arbete i frågan. Sedan vi skrev motionen har Helsingborgs stad även varit delaktiga i regionens arbete med Skånes handlingsplan för suicidprevention. Vänsterpartiet instämmer utifrån detta i KS’ förslag att anse vår motion besvarad och är glada att se att det görs ett gediget arbete för att förebygga självmord. ”

8.Claudia Velásquez (V) hade skrivit en interpellation till kommunstyrelsens ordförande om kommunens ansvar för integration och mångfaldsfrågor. V anser att det sedan detta blev alla förvaltningars ansvar, i stället för att som tidigare ha varit Arbetsmarknadsnämndens (tidigare Utvecklingsnämndens) ansvar, tycks ha blivit ingens ansvar. Claudia efterlyste genomtänkta och operativa insatser från professionen, där det finns mest behov. Bland annat visar det låga valdeltagandet i de socioekonomiskt svagare områdena, att mycket mer borde göras för att främja alla medborgares aktiva deltagande i samhällslivet.

9.Nästa interpellation var från Mp till Barn- och utbildningsnämndens ordförande om den ekonomiska situationen. Ingrid Mattiasson Saarinen (V) inledde med att konstatera att det var både en utmärkt interpellation och ett mycket klargörande svar, där ordförande Maria Winberg Nordström skriver att den effektivisering som sker nu, i praktiken är en besparing med lägre personaltäthet.

Ingrid tog upp att skolan skulle behöva ytterligare 35-50 miljoner år 2021 utöver grundförslaget för att hålla motsvarande nivå som i år, men 75-90 miljoner för att behålla samma nivå som 2019. I samlingsbudgeten för 2021 fick skolan 35 miljoner, långt ifrån tillräckligt för att nå 2019 års nivå, men bättre än ursprungsförslaget.

Helsingborg låg på plats 263 bland landets 290 kommuner när det gällde resurser till undervisning och på plats 203 när det gäller lärartäthet i Lärarförbundets ranking Bästa skolkommun år 2019. V anser att det är förödande att inte satsa på skolan. Både forskare och polisen säger samma sak, samhället måste satsa på skolan och arbeta förebyggande om vi vill få bukt med utanförskapet och gängkriminaliteten. Ingrid avslutade med att ”I valrörelsen för två år sedan talade de flesta politiska partier i Helsingborg om hur viktigt det är att satsa på skolan. Inget parti sa att det var nedskärningar som skulle gälla.”

10.V hade en interpellation till Arbetsmarknadsnämndens ordförande om den strukturella hemlösheten. Ingrid Mattiasson Saarinen (V) inledde med att säga att i dag ser vi att allt fler blir hemlösa av strukturella skäl, dvs enbart på grund av ekonomiska skäl. Det kan röra sig om bristande ekonomi till följd av arbetslöshet eller sjukdom eller helt enkelt för låg inkomst så att man inte uppfyller det regelverk som de flesta hyresvärdar ställer upp på att en bostadssökande måste ha en viss inkomst i förhållande till hyran. Men det kan lika väl handla om att någon har betalningsanmärkningar eller skulder hos Kronofogden. Då blir det också ett nej hos de flesta hyresvärdar, även om du skulle ha en inkomst som räcker till.

Det egna ansvaret för att hitta en bostad poängteras i många sammanhang av Arbetsmarknadsförvaltningen och de träder in först in när läget blivit akut och en av frågorna i interpellationen gällde just detta. Ingrid undrade i interpellationen om Richard Lundberg anser att det finns anledning att förändra rutinerna inom Arbetsmarknadsförvaltningen genom att exempelvis tidigare gå in i processen när någon riskerar att bli hemlös,

Men inget i svaret tydde tyvärr på en förändrad attityd. Svaret var ”genom att invänta akut bostadslöshet innan åtgärd, ligger ansvaret på den enskilde att hitta lösning”.

Först den dag du är utan bostad, kan du få hjälp. Och även om det finns barn i familjen så är oftast ett vandrarhem då den första bostaden, även om det finns lediga lägenheter inom stadens bostadssociala program. Efter en tid på vandrarhem, kanske det blir en jourlägenhet innan det så småningom kan det bli en mer permanent lösning. Att detta är förödande, inte minst för ett barn är självklart. Det borde helt också strida mot intentionerna i Barnkonventionen om att se till barnets bästa. Vänsterpartiet vill se en förändrad attityd, att Arbetsmarknadsförvaltningen jobbar förebyggande och hjälper till redan innan någon är akut bostadslös.

11.Nästa interpellation från V till kommunstyrelsens ordförande handlade om att Bert Alfson i våras skickade in två Helsingborgsförslag, som båda avvisades. En avvisning som gjordes av tjänstepersoner och som inte gick att överklaga.

Kriterierna för ett Helsingborgsförslag är ju till stor del liknande de som gäller för en politisk motion. I sitt svar skriver Peter Danielsson att hans bedömning är att de ansvariga tjänstepersonerna har följt de regelverk som finns och vidare att han anser att det inte finns anledning att ompröva de båda besluten. Vänsterpartiet har en annan mening om detta.

Det ena förslaget som Bert Alfson skickat in gällde en extern revision av processen kring försäljningen av Öresundskraft. Vi hade ju tidigare i kväll haft en motion med liknande innehåll uppe till beslut. En motion som glädjande nog bifölls. Bert Alfsons förslag om en extern revision tycker V därför är ett förslag som självklart uppfyller kriterierna för ett Helsingborgsförslag. För oss i V är själva tanken med ett Helsingborgsförslag, att om vi som politiker kan lägga ett förslag om ett visst ämne, så borde det även vara möjligt för en helsingborgare att lägga ett liknande förslag.

Ingrid Mattiasson Saarinen (V) avslutade med att ”Vänsterpartiet anser att om Helsingborg vill vara en stad som lägger sig vinn om både demokrati och transparens, så tycker vi  att man hellre borde fria än fälla, när något är oklart. Behandlingen av dessa Helsingborgsförslag visar klart att det behövs en genomgång av regelverket så att Helsingborgsförslaget också bir det demokratitillskott det var tänkta att vara.”

12.Kvällens sista interpellation var från S, var ställd till ordförande i Vård- och omsorgsnämnden och handlade om det som hänt på vårdboendet Valltorp. Den första frågan i Interpellationen handlade om den inlåsta skyddsutrustningen för personalen. Där stämmer inte riktigt det svar som Lars Thunberg gav att det inte handlade om att förvaltningen inte hade förtroende för medarbetarna. Chefen över samtliga äldreboenden i kommunen har i media klart sagt, att anledningen till att skyddsutrustningen var inlåst var att det fanns en risk för att personalen annars stjäl utrustningen och stoppar in den i sina skåp.

När det gäller fråga två, övergången till stadens regi, vittnar ju både personalen och Kommunal om att det fanns problem, också det stick i stäv med det som står i interpellationssvaret. Det fanns ju också stark kritik från en stor del av personalen mot att den tidigare verksamhetschefen fick fortsätta även sedan Valltorp återtagits i kommunal regi. Att det fanns kritik, vittnar ju också det om att både en kompetensutvecklingsplan och en handlingsplan för att förbättra arbetsmiljön tagits fram.

Varför smittspridningen blev så stor på just Valltorp är en fråga att återkomma till. Att det funnits problem med ledarskapet har flera både tidigare och nuvarande anställda vittnat om. V krävde i maj att  en utredning skulle göras av vad som hänt för att se vad och vilka rutiner som brustit. Vi anser att det som hänt på Valltorp är djupt tragiskt. Den allvarliga situationen där utsatte inte bara de boende för fara, utan också personalen.

Antecknat av
Ingrid Mattiasson Saarinen

Motion om att Helsingborg ansluter sig till ICAN Cities Appeal till stöd för FN’s konvention om kärnvapenförbud

2017 röstades FN:s konvention om kärnvapenförbud igenom av 122 stater, däribland Sverige. Paraplyorganisationen ICAN (International Campaign to Abolish Nuclear weapons) som samlar organisationer över hela världen för avskaffandet av kärnvapen, var drivande i att avtalet skulle bli verklighet och tilldelades för det arbetet Nobels fredspris 2017.

Städer är de största måltavlorna för kärnvapen. Därför ansluter sig allt fler städer världen över till stadsuppropet ICAN Cities Appeal. Över 100 städer runt om i världen är redan anslutna till uppropet, inklusive Paris, Manchester, Washington DC och Oslo. Enbart i Norge har 20 städer anslutit sig. I februari i år beslutade Göteborgs kommunstyrelse att tillstyrka en motion om att ansluta Göteborg till ICAN Cities Appeal.

Idag saknas svensk lagstiftning i frågan om kärnvapen på svensk mark. Detta är oroande i en nutid då risken för ett kärnvapenkrig återigen ökar. Idag har Sverige även ett värdlandsavtal med NATO som kan få till följd att kärnvapen placeras på svensk mark.

I Sifo-undersökningar under 2018, 2019 och 2020 stödde över 80 procent av svenskarna att Sverige skulle ansluta sig till avtalet. Men Sverige, som länge gick i spetsen för nedrustning och avveckling av kärnvapen, har valt att avvakta och ännu inte ratificerat avtalet.

Vänsterpartiet är djupt oroat över det hot som kärnvapen innebär för samhällen runt om i världen. All användning av kärnvapen, oavsett om den är avsiktlig eller inte, kommer få katastrofala och långsiktiga konsekvenser för människor och miljö. Vi har alla ett moraliskt ansvar att säkerställa en trygg värld för kommande generationer.

Kommuner har en central roll i samhällets krisberedskap med ansvar för att planera för hur de kan minska risken för att något drabbar deras verksamhet och deras invånare. 26 städer i Sverige är anslutna till nätverket Mayors for Peace, vars mål är att verka för en kärnvapenfri värld. Det saknas prejudicerande beslut som säger att det inte är möjligt för Helsingborgs stad att ansluta sig till ICAN Cities Appeal. Skulle ett beslut överklagas, så får vi en prövning och eventuellt ett värdefullt prejudikat.

Vänsterpartiet yrkar därför

att Helsingborg ansluter sig till ICAN Cities Appeal till stöd för FN’s konvention om kärnvapenförbud

För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

Ingrid Mattiasson Saarinen

En myt att valfrihet och privata vårdgivare höjer kvalitén i välfärden

Jenny Björklund Hansson och Ingrid Mattiasson Saarinen har skrivit en kommentar till ett inlägg av Lars Thunberg (KD), ordförande i Vård- och omsorgsnämnden, med rubriken ”En myt att alla privata vårdgivare kraftigt försämrar välfärden” på Min mening i Helsingborgs Dagblad den 17 juni. Nedan deras kommentar, som tyvärr ännu inte publicerats på Min mening.

Vi i Vänsterpartiet instämmer med Lars Thunberg i att trygghet inom omsorgen ska prioriteras högre än privata vinster. Men där stannar vår samsyn. För vad är det som driver bolag som Attendo, Frösunda och Vardaga att ge sig in i äldreomsorgen? Jo, möjligheten att göra vinst.

Vad är det som gör och gjort att de privata bolagen kan driva ett vårdboende till en lägre kostnad än om staden själv driver boendet, samtidigt som de kan plocka ut en vinst? Jo, framförallt en avsevärt lägre personaltäthet, vilket i sin tur leder till färre aktiviteter och minskad kvalité i omsorgen. Hela affärsidén bygger på underbemanning. Vinstintresset och god omsorg går helt enkelt inte hand i hand.

IVO, Inspektionen för vård och omsorg, har många gånger framfört kritik mot privata utförare bland annat om för låg bemanning. IVO är inte ensamma om att peka på brister, även fackförbundet Kommunal har undersökt hur det ser ut när privat och kommunal äldreomsorg jämförs. ”Rapporten visar att vinstdriven äldreomsorg i genomsnitt erbjuder sämre villkor på alla jämförbara områden”, skriver de i sin sammanfattning. Kommunal menar även att påståendet att en ”oreglerad vinstdrift skapar en bättre äldreomsorg saknar såväl teoretiskt som empiriskt stöd”.

I en tid då privata vårdföretag med rätta kritiserats allt hårdare, gavs privata utförare ansvaret för fyra vårdboenden i Helsingborg år 2016. Även i Helsingborg kom det snabbt efter övertagandet klagomål, framförallt på Valltorp, där kritiken handlade om indragna aktiviteter, sämre mat, färre anställda och stressigare arbetsvillkor.

De styrande skyllde då kritiken på inkörningsproblem. Lars Thunberg, KD, ingick i styret även under föregående mandatperiod. Som ordförande i Vård- och omsorgsnämnden ville han 2019 tillsammans med övriga i alliansen ge Attendo fortsatt förtroende att driva Valltorp, trots tre års vanskötsel. En majoritet av samtliga övriga partier stoppade detta och avtalet sades upp i förtid.

Lars Thunbergs parti, Kristdemokraterna, gick till val på att de ville ha en värdig äldreomsorg. Vänsterpartiet vill inte kalla den omsorg Attendo levererade på Valltorp för en värdig äldreomsorg. Inte heller delar vi Lars Thunbergs syn på svensk offentlig förvaltning. Vi är övertygade om att vi har en Vård- och omsorgsförvaltning som på ett gott sätt kan kombinera en god ekonomi med kvalité.

Däremot är Vård- och omsorgsförvaltningen sedan flera år tillbaka underfinansierad. I jämförelse med andra kommuner är kostnaden för äldreomsorgen i Helsingborg betydligt lägre. Tidigare har Vänsterpartiet föreslagit ytterligare resurser till omsorgen utan att få gehör. I den samlingsbudget som nyligen antogs för 2021 fick Vård- och omsorgsnämnden 75 miljoner extra, men dessa räcker bara för att få en budget i balans, inte mer.

Med staden som utförare finns också kontinuitet i verksamheterna. Det innebär inte att alla stadens egna vårdboenden är perfekta, men i våra egna boenden har vi full insyn och kan direkt vidta åtgärder. Där sitter vi inte fast i några tveksamma femåriga avtal, utan har rådigheten att direkt påverka om missförhållanden uppdagas. Det anser vi är en avgörande skillnad för hur vi kan jobba för kvalitet i omsorgen.

Vi vill att alla äldre ska få en god vård och omsorg den dag de behöver hjälp från utomstående för att klara sin vardag. Viktigt för en god omsorg är att personalen har anständiga arbetsvillkor, fasta anställningar, god utbildning och tillräckligt med kolleger. Vi tycker att det får vara slut på experimenterandet både med våra äldre, med våra anställda och med skattemedel.

Ingrid Mattiasson Saarinen
Gruppledare (V)

Jenny Björklund Hansson
Ersättare (V) i Vård- och omsorgsnämnden