Fortfarande var det ett decimerat kommunfullmäktige som sammanträdde, vilket vi i V är mycket kritiska till. I många kommuner samlas nu hela kommunfullmäktige, antingen på distans eller i en större sal. Om staden tycker att en digital lösning är alltför osäker, så finns ju möjligheten att boka en större sal, där alla 65 ledamöterna kan sitta på corona-säkert avstånd. Så har många kommuner löst det, men i Helsingborg som vill vara en av Europas mest innovativa städer, så har inga initiativ tagits.

Samma dag som kommunfullmäktige hade V’s ordförande Claudia Velásquez en debattinlägg om detta både på Min mening i Helsingborgs Dagblad och på Kvällsposten  Debatt

Läs inlägget i Kvällsposten/Expressen

https://www.expressen.se/kvallsposten/debatt-kvp/folkvalda-ska-inte-ha-munskydd-i-debatten/

Under kvällen tjänstgjorde samtliga V’s fem ledamöter två och två åt gången.

Första punkten var ett förslag till åtgärdspaket till näringslivet för att hantera långsiktiga effekter av Corona. Förslaget hade fått hård kritik från Företagarna i Helsingborg, något Peter Ahlbom tog upp i sitt inlägg liksom att stadens personal som i många fall slitit hårt under pandemin, kunde få ett presentkort som samtidigt gynnade näringslivet i City. Han yrkade därför på en återremiss och ett nytt förslag där dels företagarnas synpunkter vägts in, dels Citypresentkortet City Hbg fanns med som en gåva till alla stadens anställda. Men tyvärr så blev det ingen återremiss, den röstades ner.

Därefter gick Tomas Gustafsson upp och talade om att V däremot var positiv till de båda föreslagna åtgärdspaketen till föreningslivet respektive till Arbetsmarknadsnämnden för att hantera Corona-effekterna och att vi anser båda dessa vara mycket angelägna och viktiga satsningar..

Eftersom Helsingborgs stad hade fått bakläxa på sin tidigare anmälan om att undanta hela staden från EBO, dvs rätten för en asylsökande att själv bestämma var hen vill bosätta sig, så fanns nu ett nytt förslag att ta ställning till. Helsingborg ville nu undanta 38 områden i staden från EBO. Förra gången frågan var uppe i kommunfullmäktige röstade C, Mp och V nej till förslaget att undanta hela staden. C hade nu svängt och sa ja till 38 områden, Mp föreslog 24 områden medan V fortsatt ville att EBO skulle gälla i hela staden. Peter Ahlbom sa bland annat att han tycker att det är en skrämmande utveckling att låta en dålig bostadspolitik och en misslyckad skolpolitik bli skäl för att inskränka rättigheterna för de asylsökande. Han tog också upp att i Göteborg hade både V och Mp röstat mot att undanta någon del av staden eftersom de sett en risk för att asylsökande i så fall skulle köpa svarta adresser i de områden som inte betraktas som ”särskilt utsatta”, men ändå bo hos familj och vänner i de områden som var undantagna från EBO. En majoritet, M. KD, L, C, S & SD, röstade dock för att 38 områden i Helsingborg ska undantas från EBO.

I Hittarp vill Garnito bygga lokaler för bland annat gym, sjukgymnastik, fritidsverksamhet, samlingslokaler för föreningsliv, kontor för föreningsliv etc i anslutning till Hittarps idrottsplats. I det förslag till tomträttsavtal som kommunfullmäktige skulle ta ställning till var förslaget till avgift 158 000 kronor om året. Till tomträttsavtalet fanns också ett sidoavtal som innebär att den årliga avgiften reduceras till 112 000 kronor, under förutsättning att delar av lokalen görs tillgänglig för föreningsliv. Om avgiften skulle reduceras ville V att minst 50% av fastigheten skulle användas till förenings- och fritidsverksamhet, dvs specificerat på samma sätt som exempelvis anges i tomträttsavtalet med roddklubben. Men detta var vi ensamma om att kräva.

Därnäst kom en motion från Mp om demonterbarhet, dvs att vid nybyggnation eller renovering undvika att blanda material för att underlätta framtida demonterbarhet alternativ återvinning. Tomas Gustafsson framhöll att klimatsmart byggande i allra högsta grad är något V förespråkar och biföll motionen, vilket också samtliga övriga partier gjorde.

Därefter kom V’s motion om att en handlingsplan för att förebygga självmord skulle tas fram. En motion vi skrev efter en föreläsning med organisationen Suicide Zero, där de förslog att alla kommuner borde upprätta en handlingsplan för att förebygga självmord. Jenny Björklund Hansson inledde med att säga att för drygt ett år sedan, i september 2019, när vi lämnade in motionen kunde vi inte se att Helsingborg hade en sådan övergripande handlingsplan. Men att nu när vi fått en massa alldeles fantastiska remissvar med information om vad staden gör, så ser vi ju att det sedan slutet av 2019 pågår ett alldeles utomordentligt arbete i frågan. Dessutom att sedan vi skrev motionen har Helsingborg stad även varit delaktiga i regionens arbete med Skånes handlingsplan för suicidprevention. Jenny refererade till att Vård- och omsorgsnämnden påtalar i sitt svar att “arbetet kan utvidgas genom att olika brukarföreningar involveras”, vilket hon tycker en bra och viktig synpunkt inte minst mot bakgrund av att Riksförbundet Attention i dagarna släppt en rapport som visar att inte mindre är 82% av tjejer med någon form  av neuropsykiatrisk diagnos har haft självmordstankar, vilket visar på att vi behöver involvera de verksamma föreningarna. Hon sa att det var därför med glädje hon läste annonsen som kommunen hade ute om att anställa en suicidsamordnare, som bland att då ska ha till uppdrag att samarbeta med externa samarbetspartners. Jenny avslutade med att säga att utifrån det som kommit fram om det senaste halvårets arbete, instämmer Vänsterpartiet i kommunstyrelsens förslag att anse vår motion besvarad och att hon är glad att se att det i Helsingborg nu görs ett gediget arbete för att förebygga självmord.

Mp hade lämnat in en motion om att öka tillgängligheten genom fler och bättre placerade bänkar, ett förslag V tycker är mycket bra. Jenny Björklund Hansson lyfte att Kommunala pensionärsrådet (KPR) påtalar i sitt svar att det också är viktigt att bänkarna är tillgänglighetsanpassade och att hon tänker att det är den centrala frågan i hela motionen, dvs det räcker inte bara med fler bänkar utan de ska också vara försedda med arm- och ryggstöd och ha rätt sitthöjd. Detta utifrån att Stadsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen i sina svar skrivit att det inte är antalet bänkar som ska räknas, utan var de är placerade samt att andra sittplatser än regelrätta bänkar kan räknas in, exempelvis murar. Jenny sa att den inställningen kan låta helt rimlig om det hade handlat om generella sittplatser, men att Mp’s motion har en tydlig avsikt att tillgodose behovet för personer med funktionsnedsättningar för vilka rätt konstruerade bänkar utplacerade med lagom gångavstånd emellan kan utgöra skillnaden på om en faktiskt kan ta sig ut eller inte. Jenny lyfte också en undersökning som Göteborgs miljöförvaltning gjort där de frågat de som var 65 år eller äldre om de skulle gå ut oftare om det fanns fler bänkar, så hade 70% svarat ja. Likaså att det finns en utvecklingspotential i Helsingborg; en arkitekt med lång erfarenhet av tillgänglighetsfrågor har definierat att avståndet mellan tillgänglighetsanpassade bänkar bör vara 25 m på gågator, 50-100 meter på huvudstråk och bostadsområden och slutligen 250 m i friluftsområden. Jenny avslutade med att säga att mot bakgrund av detta vill V bifalla motionen. S & Mp yrkade också bifall till motionen, övriga partier ett besvarande.

En motion om ett ökat byggande av trähus i Helsingborg och att ta fram en strategi för detta hade S som avsändare. Claudia Velásquez sa att V naturligtvis bifaller en så miljövänlig motion. Motionen fick också bifall från Mp, medan övriga partier bara ville besvara den.

S hade också lämnat in en motion om att de ville att kommunfullmäktige ska besluta att Livskvalitetsprogrammet ska vara ett styrdokument som alla stadens förvaltningar och nämnder ska följa. I programmet står det att ”Nämnder, förvaltningar och bolag ska ta hänsyn till livskvalitetsprogrammet i sin egen planering och uppföljning av mål och resultat i syfte att koncernen ska arbeta gemensamt för att nå stadens ambitioner för folkhälsa och miljö och våra politiska mål.”. Alliansen menade att denna skrivning tydligt pekar på att alla verksamheter ska arbeta med programmet och antyder inte att det är frivilligt. Eftersom vi varit kritiska till Livskvalitetsprogrammet för att det varit alltför tunt och yrkade avslag på det 2016, valde V att inte delta i omröstningen. S yrkade bifall till motionen, Mp ett besvarande och övriga ett avslag.

Om Mp’s motion där de önskar att staden ska flagga med regnbågsflaggan på Idahot-dagen blev det kvällens längsta debatt. Staden har också tidigare haft regnbågsflaggan uppe på en av de tre flaggstängerna på Stortorget denna dag, men det har nu också blivit inskrivet i regelverket för flaggning. Något som SD starkt vände sig mot. Jenny Björklund Hansson tackade Mp för motionen och sa bland annat att självklart räcker det inte med regnbågsflaggor på stan för att Helsingborg ska bli en bättre stad för hbtq-personer men att officiellt flagga med regnbågsflaggan på Idahot-dagen är en viktig symbol och ett steg på vägen. Hon vände sig mot SD’s argumentation och sa att ingen här är emot den svenska flaggan, som SD verkar tro. Regnbågsflaggan behöver inte vara en mer inkluderande symbol är den svenska, men regnbågsflaggan är i dessa tider ett bra komplement och det handlar om att en dag om året byta ut en flagga av tre till regnbågsflaggan för att visa samhörighet. Diskussion kom också att handla om att känna sig diskriminerad inte bara för sin sexuella läggning utan också för att ha en speciell politisk åsikt eller tro. Claudia Velásquez tog bland annat upp att hon aldrig känt sig trakasserad i Peru för att vara vänster men att hon upplevt detta i Sverige.

Efter debatten om regnbågsflaggan var klockan 22 och då bröts motionsdebatterna, för att lämna plats för interpellationer och frågor. De motioner som fanns kvar på ärendelistan bordlades och kommer i stället upp på  nästa kommunfullmäktige.

Inga interpellationer fanns, varför det i stället blev dags för frågor. Den första frågan hade Ingrid Mattiasson Saarinen ställt till kommunstyrelsens ordförande Peter Danielsson och handlade om att det nu gått femton månader sedan fullmäktige gav kommunstyrelsen i uppdrag dels att utreda både möjligheten att fortsätta driften av taltidningen, formerna för den och att bredda målgruppen, dels att utreda förutsättningarna för att stadens webbsändningar skulle textas från och med den 1 januari 2020. Eftersom inget hörts om hur långt kommunikationsavdelningen kommit med uppdraget, så ville V veta vad som händer. Inga konkreta svar gavs på vare sig vilken form av ersättning som kommer för taltidningen (mer än att det nog bara blir så att göra stadens information mer tillgänglig) eller om webbsändningar kommer att textas eller inte framöver. I sitt svar medgav Peter Danielsson också att det faktum att frågan ställts, nog också hade lett till att frågan aktualiserats. Vilket väl bara visar att tillgänglighetsfrågor alltför sällan står högt upp på prioriteringslistan i alliansens Helsingborg.

Nästa fråga var också ställd av Ingrid Mattiasson Saarinen, denna gång till Arbetsmarknadsnämndens ordförande, Richard Lundberg. För att stärka de barnfamiljer som har bostadsbidrag under coronapandemin fattade regeringen i somras ett beslut om ett tidsbegränsat tilläggsbidrag, som betalas ut från den 1 juli till den 31 december i år. Men i Helsingborg har detta tidsbegränsade tilläggsbidrag för att stärka barnfamiljer räknats som inkomst vid beräkning av försörjningsstöd. I Kramfors kommun däremot räknas inte det tillfälliga  tilläggsbidraget som inkomst vid beräkning av försörjningsstöd. Detta efter ett politiskt beslut. V ställde därför en fråga till Arbetsmarknadsnämndens ordförande om han funderat på att lyfta frågan politiskt. Svaret blev ett nej med hänvisning till att bland annat en rekommendation från SKR, Sveriges Kommuner och Regioner. Skillnaden mellan Kramfors och Helsingborg är att i Kramfors är det S & V som styr. I Kramfors enades S & V om att man ville värna de mest utsatta barnfamiljerna.

Claudia Velásquez hade stället en fråga till Arbetsmarknadsnämndens ordförande om Yrkeshögskolan, men valde att dra tillbaka detta som en fråga för att i stället återkomma med denna som en interpellation på kommande kommunfullmäktige. *)

Antecknat av

Ingrid Mattiasson Saarinen

*)Skillnaden mellan en fråga och en interpellation är att en fråga ska vara kort och i stort kunna besvaras med ett ja eller nej och bara den som ställt frågan plus den som frågan är ställd till får delta i debatten. Medan en interpellation kan innehålla fler och mer komplexa frågeställningar plus att alla i kommunfullmäktige kan delta i debatten.

På grund av pandemin hade kommunfullmäktige ett reducerat antal ledamöter närvarande, 33 ledamöter i stället för som vanligtvis 65 och inga ersättare i salen utan i angränsande rum. Någon digital lösning fanns ännu inte klar, möjligen skulle det finnas till september-mötet. Arbetsordningen för fullmäktige hade också ändrats, så att alla interpellationer och frågor kom sist på kvällen. Något vi i V är mycket kritiska till, vi vill att interpellationer som vanligt skulle inleda den första timmen på mötet, men på partiöverläggningarna i juni fick vi inte gehör för detta.

V representerades denna kväll omväxlande av Jenny Björklund Hansson, Tomas Gustafsson, Claudia Velásquez och Ingrid Mattiasson Saarinen.

1. Kvällen inleddes med frågan om Helsingborgs stad skulle bli en av sju delägare i Ängelholm-Helsingborg Airport . Redan i förra omgången, dvs 2010 och 2011,  när kommunerna var mellanhand mellan Swedavia och PEAB fanns det många ekonomiska oklarheter. Dessutom, nu när kommunerna ska köpa så handlar det bara om flygplatsbolaget. PEAB vill behålla både mark och fastigheter. Kommunerna sålde allt, verksamhet, mark och fastigheter för 25 miljoner till PEAB för nio år sedan. Nu ska kommunerna köpa enbart verksamheten i flygplatsbolaget för 20 miljoner. Dessutom ska de säkra de närmaste årens drift med maximalt 30 miljoner. Marken torde vara värd en hel del, byggnaderna likaså.  Men detta vill inte PEAB sälja och kommunerna böjer sig för PEAB. Nu ska flygplatsbolaget i stället betala PEAB hyra.

Ja, det finns många frågetecken kring ekonomin, nu likaväl som 2011. Nu som då tycker V att det tycks som om kommunerna är förlorarna och PEAB vinnaren. Att sedan allt bygger på en föråldrad analys som bifogas beslutsunderlaget, gör inte det hela bättre. Den analys, som bifogades beslutsunderlaget är från 2015, sedan dess har mycket hänt inte minst när det gäller synen på flygande. Sedan 2017 har inrikesresandet till och från Ängelholm stadigt minskat, fler och fler har insett att det inte är speciellt klimatsmart att flyga.

Men det var endast V och Mp som yrkade på ett avslag. I debatten sa Jenny Björklund Hansson (V) bland annat ”Flera som är för ett köp menar att  flygplatsen är viktig för invånarna och näringslivet i nordvästra Skåne. De menar att ett stort antal företag och arbetstillfällen skulle försvinna från regionen om flygplatsen läggs ned. Som i många frågor som berör klimatsmarta val så tänker jag att det handlar om sättet vi organiserar vårt arbete på och vår livsstil. Kanske ska man inte snabbt åka till Stockholm över dagen så ofta om det tär så mycket på miljön? Kanske måste arbetslivet organiseras annorlunda och vara miljömässigt innovativa för att hitta klimatsmarta lösningar. Vi lever också i en tid av pandemi som lärt oss värdet av att försöka ersätta resandet med digitala möten. Nu om inte förr finns det flera incitament för att hitta just andra lösningar. Det är inte heller så att det är omöjligt att pendla med tåg, men nej, det går inte lika snabbt som att flyga.”

Jenny avslutade med ”I slutänden så finns det trots allt oändligt många fler verksamheter som skulle behöva räddas för att vi ska ha en väl fungerande välfärd i framtiden. Jag skulle vilja rädda alla underbemannade arbetsplatser i vården som tampas med covid-19, jag skulle vilja rädda föreningslivets små föreningar som inte kunnat söka ersättningsbidrag och jag skulle vilja rädda turtätheten i busstrafiken. Det tror jag skulle vara välfärdsinvesteringar för framtiden! Men nej, jag kan inte sträcka mig så långt att jag vill rädda en förlusttyngd flygplats år 2020 i en tid då unga som Greta Thunberg och miljörörelsen kräver av oss vuxna att vi ska ta ansvar för den jord vi lämnar efter oss.”

2.Den andra frågan på kvällens dagordning var en direktanvisning av mark till Skanska för bostadsbyggande på ett helt nytt område, Östra Ramlösa. Tomas Gustafsson (V) hänvisade till att detta är prima och ersättlig jordbruksmark , en av de bästa i Sverige. Har den en gång bebyggts, är den förlorad. Utöver V röstade också C och Mp nej till planerna på ett nytt bostadsområde i Östra Ramlösa.

3.En av många markfrågor gällde 36 nya hyresrätter i Kattarp. Jenny Björklund Hansson (V) sa att V ser väldigt positivt på att stationsorterna byggs ut, så att servicen också kan förbättras och att det nu också blir blandad bebyggelse i Kattarp inklusive just nu dessa hyresrätter.

4.V har i en motion föreslagit ett resurscentrum för jämställdhetsarbete. Detta finns i en del andra kommuner och den särskilda kompetensen utgörs av genuspedagoger.

Jenny Björklund Hansson (V) framhöll att genuspedagogik handlar om jämställdhet, det handlar om att ge alla barn rätt till det man brukar kalla en ”breddad repertoar” dvs att alla barn ska våga ta plats i klassrummet, be om hjälp när något är svårt utan att begränsas av matcho-attityder  eller hållas tillbaka av normer om återhållsamhet i det offentliga rummet.

Vidare sa Jenny ”att läroplanen lyfter många och breda perspektiv, det handlar inte bara om ämneskunskaper det handlar om att fostra samhällsmedborgare, lära sig om hållbar utveckling och få arbetsmarknadskunskap, lära sig om beslutsfattande m.m. Det är därför vi har andra kompetenser i skolan än bara lärare, vi har skolkuratorer som både stöttar lärare i hur de ska hantera elevernas mående på samma sätt har vi skolsköterskor, fritidspedagoger, studie- och yrkesvägledare med flera. För likaväl som lärarna behöver stöd av en skolsköterska att prata om hälsa eller en studie- och yrkesvägledare för att prata om arbetslivet så behövs genuspedagoger för att stötta upp i arbetet kring jämställdhet. Jämställdhetsarbetet ska inte vara avhängigt ensamma eldsjälar, utan det behövs specialistkompetens som stöttar och driver precis som kring andra perspektiv som berör lärandet.” Men förslaget vann tyvärr inte bifall, det var bara V och Mp som röstade för motionen.

5.Tomas Gustafsson (V) yrkade bifall till S motion om att öka chanserna till ett liv utan missbruk och kriminalitet. Utifrån egna erfarenheter som socialsekreterare tog han upp vikten av ett brett förebyggande arbete. Staden borde därför tillsammans med ideburen sektor och föreningslivet samordna och utveckla stadens samlade insatser för att förebygga, upptäcka och förhindra att barn och unga hamnar i missbruk och kriminalitet. Men endast S, Mp och V röstade bifall till motionen, Alliansen och SD yrkade avslag.

6.Mp hade en motion där de krävde en extern revision av processen för försäljning av Öresundskraft, föranledd av att ett Helsingborgsförslag med liknande lydelse hade avvisats. (Något V också hade en interpellation om senare under kvällen.) Claudia Velásquez (V) sa att V naturligtvis stödjer denna motion och att vi tycker att det är mycket viktigt att hela processen granskas i en extern revision. Alliansen (som fick stöd av SD) hade innan kommunstyrelsemötet ändrat uppfattning från avslag till bifall. I sitt bifallsyrkande skrev de dock ”att ge kommunstyrelsen i uppdrag att beställa en extern utredning”, varför S, Mp och V röstade för bifall till motionen som hade krav på ”att en extern revision genomförs”.

7.V hade en motion om att en handlingsplan skulle tas fram med målet att förebygga självmord. Liknande handlingsplaner finns i flera kommuner. När vi skrev motionen i september 2019 fanns ännu ingen plan i Helsingborg, först i december 2019 gjordes en förvaltningsövergripande överenskommelse om detta. Jenny Björklund Hansson (V) sa bland annat att ”när vi nu fått en massa alldeles fantastiska remissvar med information om vad staden gör så ser vi ju att det idag pågår ett alldeles utomordentligt arbete i frågan. Sedan vi skrev motionen har Helsingborgs stad även varit delaktiga i regionens arbete med Skånes handlingsplan för suicidprevention. Vänsterpartiet instämmer utifrån detta i KS’ förslag att anse vår motion besvarad och är glada att se att det görs ett gediget arbete för att förebygga självmord. ”

8.Claudia Velásquez (V) hade skrivit en interpellation till kommunstyrelsens ordförande om kommunens ansvar för integration och mångfaldsfrågor. V anser att det sedan detta blev alla förvaltningars ansvar, i stället för att som tidigare ha varit Arbetsmarknadsnämndens (tidigare Utvecklingsnämndens) ansvar, tycks ha blivit ingens ansvar. Claudia efterlyste genomtänkta och operativa insatser från professionen, där det finns mest behov. Bland annat visar det låga valdeltagandet i de socioekonomiskt svagare områdena, att mycket mer borde göras för att främja alla medborgares aktiva deltagande i samhällslivet.

9.Nästa interpellation var från Mp till Barn- och utbildningsnämndens ordförande om den ekonomiska situationen. Ingrid Mattiasson Saarinen (V) inledde med att konstatera att det var både en utmärkt interpellation och ett mycket klargörande svar, där ordförande Maria Winberg Nordström skriver att den effektivisering som sker nu, i praktiken är en besparing med lägre personaltäthet.

Ingrid tog upp att skolan skulle behöva ytterligare 35-50 miljoner år 2021 utöver grundförslaget för att hålla motsvarande nivå som i år, men 75-90 miljoner för att behålla samma nivå som 2019. I samlingsbudgeten för 2021 fick skolan 35 miljoner, långt ifrån tillräckligt för att nå 2019 års nivå, men bättre än ursprungsförslaget.

Helsingborg låg på plats 263 bland landets 290 kommuner när det gällde resurser till undervisning och på plats 203 när det gäller lärartäthet i Lärarförbundets ranking Bästa skolkommun år 2019. V anser att det är förödande att inte satsa på skolan. Både forskare och polisen säger samma sak, samhället måste satsa på skolan och arbeta förebyggande om vi vill få bukt med utanförskapet och gängkriminaliteten. Ingrid avslutade med att ”I valrörelsen för två år sedan talade de flesta politiska partier i Helsingborg om hur viktigt det är att satsa på skolan. Inget parti sa att det var nedskärningar som skulle gälla.”

10.V hade en interpellation till Arbetsmarknadsnämndens ordförande om den strukturella hemlösheten. Ingrid Mattiasson Saarinen (V) inledde med att säga att i dag ser vi att allt fler blir hemlösa av strukturella skäl, dvs enbart på grund av ekonomiska skäl. Det kan röra sig om bristande ekonomi till följd av arbetslöshet eller sjukdom eller helt enkelt för låg inkomst så att man inte uppfyller det regelverk som de flesta hyresvärdar ställer upp på att en bostadssökande måste ha en viss inkomst i förhållande till hyran. Men det kan lika väl handla om att någon har betalningsanmärkningar eller skulder hos Kronofogden. Då blir det också ett nej hos de flesta hyresvärdar, även om du skulle ha en inkomst som räcker till.

Det egna ansvaret för att hitta en bostad poängteras i många sammanhang av Arbetsmarknadsförvaltningen och de träder in först in när läget blivit akut och en av frågorna i interpellationen gällde just detta. Ingrid undrade i interpellationen om Richard Lundberg anser att det finns anledning att förändra rutinerna inom Arbetsmarknadsförvaltningen genom att exempelvis tidigare gå in i processen när någon riskerar att bli hemlös,

Men inget i svaret tydde tyvärr på en förändrad attityd. Svaret var ”genom att invänta akut bostadslöshet innan åtgärd, ligger ansvaret på den enskilde att hitta lösning”.

Först den dag du är utan bostad, kan du få hjälp. Och även om det finns barn i familjen så är oftast ett vandrarhem då den första bostaden, även om det finns lediga lägenheter inom stadens bostadssociala program. Efter en tid på vandrarhem, kanske det blir en jourlägenhet innan det så småningom kan det bli en mer permanent lösning. Att detta är förödande, inte minst för ett barn är självklart. Det borde helt också strida mot intentionerna i Barnkonventionen om att se till barnets bästa. Vänsterpartiet vill se en förändrad attityd, att Arbetsmarknadsförvaltningen jobbar förebyggande och hjälper till redan innan någon är akut bostadslös.

11.Nästa interpellation från V till kommunstyrelsens ordförande handlade om att Bert Alfson i våras skickade in två Helsingborgsförslag, som båda avvisades. En avvisning som gjordes av tjänstepersoner och som inte gick att överklaga.

Kriterierna för ett Helsingborgsförslag är ju till stor del liknande de som gäller för en politisk motion. I sitt svar skriver Peter Danielsson att hans bedömning är att de ansvariga tjänstepersonerna har följt de regelverk som finns och vidare att han anser att det inte finns anledning att ompröva de båda besluten. Vänsterpartiet har en annan mening om detta.

Det ena förslaget som Bert Alfson skickat in gällde en extern revision av processen kring försäljningen av Öresundskraft. Vi hade ju tidigare i kväll haft en motion med liknande innehåll uppe till beslut. En motion som glädjande nog bifölls. Bert Alfsons förslag om en extern revision tycker V därför är ett förslag som självklart uppfyller kriterierna för ett Helsingborgsförslag. För oss i V är själva tanken med ett Helsingborgsförslag, att om vi som politiker kan lägga ett förslag om ett visst ämne, så borde det även vara möjligt för en helsingborgare att lägga ett liknande förslag.

Ingrid Mattiasson Saarinen (V) avslutade med att ”Vänsterpartiet anser att om Helsingborg vill vara en stad som lägger sig vinn om både demokrati och transparens, så tycker vi  att man hellre borde fria än fälla, när något är oklart. Behandlingen av dessa Helsingborgsförslag visar klart att det behövs en genomgång av regelverket så att Helsingborgsförslaget också bir det demokratitillskott det var tänkta att vara.”

12.Kvällens sista interpellation var från S, var ställd till ordförande i Vård- och omsorgsnämnden och handlade om det som hänt på vårdboendet Valltorp. Den första frågan i Interpellationen handlade om den inlåsta skyddsutrustningen för personalen. Där stämmer inte riktigt det svar som Lars Thunberg gav att det inte handlade om att förvaltningen inte hade förtroende för medarbetarna. Chefen över samtliga äldreboenden i kommunen har i media klart sagt, att anledningen till att skyddsutrustningen var inlåst var att det fanns en risk för att personalen annars stjäl utrustningen och stoppar in den i sina skåp.

När det gäller fråga två, övergången till stadens regi, vittnar ju både personalen och Kommunal om att det fanns problem, också det stick i stäv med det som står i interpellationssvaret. Det fanns ju också stark kritik från en stor del av personalen mot att den tidigare verksamhetschefen fick fortsätta även sedan Valltorp återtagits i kommunal regi. Att det fanns kritik, vittnar ju också det om att både en kompetensutvecklingsplan och en handlingsplan för att förbättra arbetsmiljön tagits fram.

Varför smittspridningen blev så stor på just Valltorp är en fråga att återkomma till. Att det funnits problem med ledarskapet har flera både tidigare och nuvarande anställda vittnat om. V krävde i maj att  en utredning skulle göras av vad som hänt för att se vad och vilka rutiner som brustit. Vi anser att det som hänt på Valltorp är djupt tragiskt. Den allvarliga situationen där utsatte inte bara de boende för fara, utan också personalen.

Antecknat av
Ingrid Mattiasson Saarinen

De flesta partier var mer eller mindre inställda på att budget 2021 skulle tas först i höst. Samtidigt har vi sett hur en stark välfärd i en pandemi är viktigare än någonsin.  Så när frågan om en samlingsbudget kom i början av maj, kändes det viktigt för oss i Vänsterpartiet att se till att den innebar en tydlig säkring av välfärden.

Vårt krav för att kunna vara med på samlingsbudgeten var att välfärden skulle prioriteras, att investeringsbudgeten skulle tas i höst och att nödvändiga revideringar också skulle kunna göras då. Detta eftersom mycket fortfarande är osäkert, först i höst vet vi mer om konsekvenserna av corona och dess effekter på verksamheterna.

För oss var det viktigt att utöver Barn- och utbildningsnämnden, Vård- och omsorgsnämnden och Socialnämnden även Kulturnämnden och Miljönämnden fick en extra tilldelning, liksom även föreningslivet.

Vi ville också ha nya partiöverläggningar innan sommaruppehållet, då vi ännu inte vet hur länge krisen varar. Detta för att kommunfullmäktigedebatter, interpellationer, motioner etc ska kunna komma i gång igen. Våra folkvalda församlingar och de demokratiska systemen är viktiga även under en pandemi. Det är bra att partierna därför nu också kommit överens om att nya partiöverläggningar ska ske den 17 juni.

Vi sa ja till att vara med om en samlingsbudget för att visa ansvar och bidra till att skapa förändringar för folk ute i våra verksamheter. Nu är förhandlingarna slutförda och vi är glada att vi lyckats få extra satsningar med tydlig vänsterprofil, även om vi i grunden har en vision om ett starkt välfärdssamhälle som vi vet kräver en vänsterpolitik för att bli verklighet.

Vi är nöjda med att de prioriteringar på välfärden som vi utifrån förutsättningarna föreslagit i stort finns med, likaså att det också blir en extra satsning på yrkesutbildningar i samlingsbudgeten.  Tack vare en extra utdelning från vårt  energibolag Öresundskraft,  var det möjligt att finansiera den största delen av dessa satsningar.  Vänsterpartiet har också enbart sagt ja till de ekonomiska ramarna, inte till innehållet i övrigt i Mål och ekonomi.

Samtidigt vet vi redan nu att de satsningar som görs inte kommer räcka hela vägen fram för den välfärd vi vill se och vi anser att med den osäkerhet som råder, borde en aktualisering senare vara självklar.  Vi har länge varit kritiska till att ha ett högt överskottsmål när välfärden behöver stärkas. Starkare satsningar på klimat och miljö liksom kultur är också något vi efterlyser.

Investeringsbudgeten kommer att tas i höst och att då är det självklart för oss att använda den öppningen för att se över revideringar i budgeten och försöka vrida den ännu mer till vänster.

Ingrid Mattiasson Saarinen
gruppledare

Staden följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer och har ett decimerat fullmäktige med endast 33 ledamöter i stället för vanligtvis 65 ledamöter. V har därför i likhet med alla partier med tre ledamöter i kväll endast två ledamöter på plats. Inga ersättare eller åhörare i salen. Inte heller blir det några motioner eller interpellationer. Alla som är i riskgrupp ombeds stanna hemma, varför jag i likhet med många följer webbsändningen i stället.

Första punkt i kväll är ett godkännande av årsredovisningen för 2019. Ett resultat på 392,0 mnkr, som enligt förslaget ska ge nämnder möjlighet att finansiera insatser av engångskaraktär samt projekt, som företrädelsevis löper under pågående verksamhetsår. V har flera gånger kritiserat att staden har ett överskottsmål på 2%, samtidigt som verksamheterna inom välfärden fått för lite resurser. Nu kan ju tyvärr resultatet bara användas för engångsprojekt, inte till driften. Men i kväll blev det ingen debatt om årsredovisningen.

Nästa punkt handlade om den underfinansierade Vård- och omsorgsnämnden som har en finansiering som är ca 20% lägre än i andra jämförbara kommuner. Nämnden har en prognos för 2020 på ca minus 80 mnkr, utan hänsyn till coronaeffekter, och tillförs genom förslaget 41 mnkr genom minskning av överskottsmålet med 0,5% och en resultatöverföring på 35 mnkr. Allt som är relaterat till corona hanteras i nuläget utanför förvaltningarnas budget. Högst troligt kan ett nytt beslut om budget 2020 behöva tas senare, när konsekvenserna av corona-krisen närmare kan överblickas.

Lars Thunberg (KD) och ordförande i Vård- och omsorgsnämnden inleder och säger att en tydlig prioritering gjorts de senaste för att säkra välfärden, vilket V verkligen inte instämmer i. Thunberg säger att alliansen ska vända på alla stenar för att klara framtida budgetar samtidigt som de vill säkra livskvaliteten för de äldre helsingborgarna. Jenny Björklund Hansson (V) ställer sig skeptisk till detta och säger att Vänsterpartiet länge och konsekvent hävdat att Vård- och omsorgsnämnden behöver mer resurser och att V redan i sitt budgetförslag för 2020 föreslagit att mer resurser skulle tilldelas nämnden från just överskottsmålet, varför V naturligtvis nu bifaller förslaget.

I anslutning till förslaget har Maria Winberg Nordström (L) föreslagit ett tilläggsyrkande om att de resurser till nämnder och styrelser som är avsatta inom ramen för H22 ska nämnder och styrelser kunna använda på sätt som är till mest nytta för verksamheterna.

Maria Winberg Nordström (L) får dock kritik från flera för att L i fjol tillsammans med övriga allianspartier la en budget för både skolan och socialnämnden, som innebar besparingar. Den minskade personaltätheten inom skolan och minskade anslag till Kvinnojouren, som L nu vill värna, är helt enkelt ett resultat av den budget för 2020 som L i fjol var med och drev igenom.

Mp stödjer tilläggsyrkandet. Vi ger makten till de som arbetar inom verksamheterna att göra det de tycker är bäst, det handlar om att visa tillit till dem, säger Markus Friberg (Mp). Jenny Björklund Hansson (V) instämmer och bifaller tilläggsyrkandet och säger att även V tror att det är sunt och bra att nämnderna får använda resurserna till det de tycker är bäst för dem.

Peter Danielsson (M) ger sig in i debatten och säger att han vill bibehålla kvaliteten men till lägre kostnader. Vilket, menar han, innebär inte bara att vi inte ska göra vissa saker framöver, utan också att vi måste ta modiga beslut nu. Hur mycket besparingar välfärden tål är en fråga som M och V sannerligen inte är överens om.

Peter Ahlbom (V) instämmer i att samhället står inför stora utmaningar, men att den största utmaningen enligt V är ojämlikheten, som ökar snabbast i Sverige av alla länder inom OECD.  V agerar därför både lokalt och på riksplanet för att minska ojämlikheten och för att säkra välfärden.

Tilläggsyrkandet om att verksamheterna skulle kunna fritt bestämma hur de vill använda H22-resurserna faller, eftersom det bara är L, Mp och V som stödjer detta. V bifaller därför nästa punkt på dagordningen, ett förslag från alliansen (exklusive L) om att de resurser som är avsatta för nämnderna inom ramen för H22, även ska kunna användas av nämnderna för innovativa lösningar kopplade till coronakrisen. Även om vi tycker att det är lite av ett spel för gallerierna, innovationer som innovationer.

När sammanställningen av motioner som ännu inte är redovisade ska godkännas, säger Claudia Velásquez (V) att hon tycker att det är viktigt att vår motion om en extern visselblåsarfunktion inte dras i långbänk, inte minst med tanke på att det varit en del exempel på oklarheter inom staden.

Den allra längsta debatten i kväll handlar om förslaget att hela staden ska anses vara ett utsatt område och därför ska undantas lagen om EBO, eget valt boende (för asylsökande), ett förslag som stöds av M, KD, L, SD och S. Länsstyrelsen har protesterat och delar inte den bedömningen att hela kommunen ska betraktas som ett utsatt område.

Marcus Friberg (Mp) undrar varför staden väljer att inte följa lagen. Lagen säger att kommunerna ska få ange vilka delar av en kommun som är utsatta. M har svängt, säger Richard Lundberg (M), vi har sett vad det som var en god intention från alliansregeringen 1994, nu har lett till.

Claudia Velásquez (V) pekar i debatten på att samhälleliga problem i förslaget läggs över på individen. Claudia hänvisar till att V vill ta tag i de verkliga underliggande problemen, integration och bostadspolitik. Frihet att kunna välja var man vill bo, är inte bara för några få. Den friheten bör alla få och samhället är de som ska se till att skapa integration och bostäder.

Också Johan Westerlund (C) påpekar att det är vi på lokal nivå som genom stadsplanering och integrationspolitik kan och ska lösa problemen.

Peter Ahlbom (V) menar att nu har vi en kris, corona-krisen, men att migrationskrisen var inte en kris för oss i Sverige utan för dem som tvingades fly undan krig och förtryck. Peter undrar också var vi hade vi varit i dag i Sverige, om vi inte hade haft alla utlandsfödda som jobbat inom vården och välfärden i övrigt.

Richard Lundberg (M) tar upp trångboddheten, varpå Peter Ahlbom (V) ställer frågan om vi har en bostadskris i Helsingborg eller inte. Han tar upp att bristen på lägenheter med rimliga hyror, som  gör att inte bara nyanlända utan även till exempel ungdomar har svårt att hitta någonstans att bo, är ett tecken på en bostadskris, men att den gäller inte den som har tillräckligt med pengar för att köpa sin bostad eller betala höga hyror. Peter påpekar också att det står i våra dokument att vi ska verka för blandade upplåtelseformer i alla stadsdelar och att vi därför bör bygga fler hyresrätter i segregerade områden som Laröd och Rydebäck.

Avslutningsvis är det valärenden och ett av dessa val gäller femton nya nämndemän till Helsingborgs Tingsrätt. V har fått en av dessa femton platser och Rebecca Thell (V) är en av de femton som väljs till ny nämndeman för åren 2020-2023.

Antecknat av

Ingrid Mattiasson Saarinen

Från många håll höjs nu röster för att staten ska ta ansvar för sjukvården och läkemedelsförsörjningen. Fler och fler inser att marknaden varken tar sitt ansvar eller fixar en krissituation. Fler och fler ser också att solidaritet verkligen är nödvändigt i ett samhällsbygge.

När sedan krisen är över, ska vi inte glömma bort att endast genom solidaritet kan vi inte bara klara kriser, utan också bygga upp vår välfärd igen. Det som politiskt beslutats, kan ändras genom nya politiska beslut. Tillsammans klarar vi en kris, tillsammans kan vi bygga ett samhälle där inte en del lämnas utanför. Ett socialistiskt samhälle som bygger på solidaritet, rättvisa och jämlikhet i stället för den nyliberala egoismen.

Men just nu befinner vi oss i en extraordinär situation. Det läge som råder nu under coronakrisen, kräver snabba beslut. I många kommuner finns nu ett brett samarbete partierna emellan på ett helt annat sätt än under ”normaltid”.  Så också i Helsingborg.

Alla partier gör naturligtvis egna inspel i detta, men har en samsyn kring att det är bättre med ett prestigelöst samarbete för att försöka få bästa möjliga resultat för helsingborgarna i ett krisläge.

Brevet nedan skrevs till Vänsterpartiets medlemmar i Helsingborg för några dagar sedan. Sedan dess har bland annat krisledningsnämnden aktiverats och träffas regelbundet. I den ingår alla politiska partier i kommunfullmäktige.

Brev från gruppledaren mars 2020 till medlemmarna i V Helsingborg

Det är sannerligen en märklig situation vi befinner oss i nu, en pandemi som både sätter samhället och solidariteten på prov.

Krisberedskap kostar och är helt nödvändig. Men vi ser nu resultatet av de senaste trettio årens nyliberala reformer, som demonterat såväl sjukvården som mycket annat inom välfärden. Skrämmande tydligt syns effekterna av att det varit viktigare att privatisera välfärden, än att skapa trygghet för folket.

År 1993 hade vi exempelvis 4.300 intensivvårdsplatser med respiratorer, i dag har vi färre än 600 platser. Sverige har lägst antal vårdplatser per capita i hela EU. I strid med Socialstyrelsens rekommendationer har Region Stockholm, Västra Götaland och Skåne plockat bort kravet på lagerhållning av skyddsutrustning till sin egen personal (!). Redan innan pandemin, hade vi en sjukvård tänjd till bristningsgränsen.

Våra V-politiker i regiongruppen skriver nu om det enorma arbete som pågår, för att både ta hand om, skydda, vårda och rigga regionens alla verksamhetsområden för att klara smittan. All personal gör ett jättearbete för att klara utmaningen. Det politiska arbetet är inriktat på att arbeta lösningsfokuserat och försöka tänka brett; med politiska förslag och konkreta åtgärder för att göra situationen givet nuläget så bra som möjlig.

Samma sak här i Helsingborg. Mycket arbete pågår runt om i stadens verksamheter för att förbereda och rusta oss för de kommande månaderna. Ett nytt läge har uppstått som kräver ett brett samarbete, för att under de rådande omständigheterna försöka göra det bästa möjliga för helsingborgarna.

Alla de åtta partierna i kommunfullmäktige i Helsingborg träffas varje vecka i kommunalrådsberedningen där vi kan lyfta och diskutera olika frågor och förslag, just nu speciellt med fokus på det aktuella läget. Där våra V-förslag handlar om att göra situationen bättre för helsingborgare i allmänhet, men inte minst för de som redan befinner sig i ett utsatt läge.

Möjlighet att jobba hemifrån och delta digitalt finns redan som ett alternativ på en del möten, som till exempel kommunalrådsberedningen. På senaste kommunfullmäktige togs också ett beslut om att ändra arbetsordningen för att göra det möjligt att delta digitalt i kommunfullmäktigemöten framöver, om det skulle behövas. Inför kommunfullmäktige i april förbereds ett ärende för att göra detsamma möjligt också i nämnderna. Sådant som kräver beslut här och nu prioriteras både i nämnder och i fullmäktige.

Att välfärden är underfinansierad och att detta är en följd av de stora skattesänkningar som skett på nationell nivå i kombination med de många privatiseringsreformerna, har fler och fler i likhet med oss i V tröttnat på. Fler och fler vill ha en annan samhällsutveckling och har insett att en annan politik också är möjlig, vilket vi kan se både i ett ökat antal medlemmar och ett ökat antal sympatisörer.

Väljarundersökningar har visat att om det skulle vara val i dag, så är vi det fjärde största partiet inte bara på nationell nivå, utan också på lokal nivå (enligt en undersökning som gjordes i Helsingborg i slutet av januari 2020).

Så den dag smittrisken är över, kavlar vi upp armarna igen och fortsätter kampen. Kom gärna med du också, ju fler vi är, desto mer kan vi göra!

Men till dess, får vi lyssna på Folkhälsomyndighetens smittskyddsexperter och följa myndigheternas rekommendationer. Solidaritet vinner alltid, tillsammans kan vi visa ansvar och klara krisen.

Så, ta väl hand både om dig själv och din omgivning!

Tveka inte att höra av dig om du har någon fråga eller om det är något du tycker vi borde titta närmare på.

Ingrid Mattiasson Saarinen

Gruppledare (V)

e-post [email protected]
mobil 0738-545822