Skip to main content

Författare: ingridm

Ta klimatutmaningarna på allvar!

Skrivet av ingridm den . Postad i klimatsmart.

På kommunfullmäktige den 16 mars kommer bland annat ett ärende om Familjen Helsingborgs prioriteringar för infrastruktur och kollektivtrafik.

Vänsterpartiet har skrivit en reservation,  eftersom vi anser att en del av de prioriteringar som föreslås i strategin helt enkelt rimmar illa med att ta klimatutmaningarna på allvar.

Reservation kommunfullmäktige 2021-03-16

 Ärende 13. Antagande av Familjen Helsingborgs prioriteringar för infrastruktur och kollektivtrafik

Vänsterpartiet anser att Familjen Helsingborgs prioriteringar för infrastruktur och kollektivtrafik inte motsvarar förväntningarna på en klimatsmart stad i framkant.

Sett utifrån den klimatkris vi står inför anser vi att det inte bör finnas en flygplats i Ängelholm. Istället vill Vänsterpartiet göra det lättare att nyttja de två närliggande flygplatserna Kastrup och Sturup genom bättre buss- och tågförbindelser till de två flygplatserna för det behov som inte går att lösa med andra färdmedel, digitala lösningar eller annat arbetssätt.

Eftersom vi anser att flygplatsen Ängelholm/Helsingborg Airport inte är förenlig med en klimatsmart planering och därför inte fortsatt ska drivas, faller också behovet av en ny trafikplats på E6 för avfart till flygplatsen.

Vänsterpartiet anser att det är viktigt att den fasta förbindelsen under Öresund blir en grön järnvägsförbindelse med järnvägstrafik för både gods- och fjärrtåg. Vi vill ställa om så att både fler personer reser med tåg samt att transporter sker via järnvägen. Vänsterpartiet anser att det är en av de avgörande delarna i klimatomställningen att vi lyckas ställa om till ett mer kollektivt resande.

Genom en ökad godstransport på järnväg så kan vi också minska transporterna på E6/E20 och styra om till mer gods till järnvägen.  Med en utbyggd järnvägskapacitet för både gods- och persontrafik, faller behovet av utökad kapacitet och fler filer på E6 mellan Helsingborg-Malmö.

Vänsterpartiet anser också att spårvägen mellan Helsingborg-Höganäs är viktig och därför bör tidsättas. Den stora mängden bilpendlare på väg 111 gör att vi av klimatskäl anser att det är en prioriterad fråga att förbättra möjligheterna att resa kollektivt längs denna sträckning framför att utöka väg-kapaciteten för fler bilar. Superbusskonceptet är ett sätt, en spårbunden bana en annan möjlighet som vi anser bör utredas.

Avslutningsvis, vi tycker att de satsningar som nämns för ökade möjligheter att färdas med tåg eller buss är mycket positiva, likaså de planerade satsningar som görs i cykelvägnätet. När det gäller det senare anser vi att det är viktigt att de brister som finns inte bara uppmärksammas, utan i en nära framtid också åtgärdas.

För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

Ingrid Mattiasson Saarinen  & Jenny Björklund Hansson

H22 måste handla om att bygga en stad för alla

Skrivet av ingridm den . Postad i H22.

I ljuset av pandemin har H22 seglat upp på dagordningen igen. Det är viktigt och bra anser Vänsterpartiet att i tider av en pandemi ifrågasätta ekonomiska prioriteringar och ompröva sina beslut.

H22 benämns i kommunen som en satsning på välfärd och stadsutveckling och består av två delar, en stadsgemensam satsning på innovation och en stadsmässa H22 city Expo där själva resultatet av H22 ska visas upp och delas med andra.

Vänsterpartiet kunde år 2019 se fördelarna med en en sådan satsning med fokus på en stad för alla. Vi lyfte redan när beslutet togs 2019 att det är viktigt att den speglar hela staden. För oss var det viktigt att H22 skulle inkludera frågor som:

  • rätten till en bostad
  • arbetet mot segregering
  • inkludering av stationsorterna.

Vilket vi yrkade på när frågan behandlades i kommunfullmäktige. Vänsterpartiet röstade, i likhet med en majoritet i fullmäktige, för att 132 miljoner av det totala beloppet 250 miljoner skulle gå till välfärds- eller stadsutvecklingslösningar.

Men för genomförande av själva stadsmässan H22 ville vi att summan skulle halveras, från 118 till 59 miljoner. I stället ansåg vi att deltagande företag kunde betala en större andel av mässan.

Vänsterpartiet yrkade därför på att 59 miljoner i stället för 118 skulle anslås till stadsmässan H22.  De pengarna har vi istället föreslagit skulle kunna användas till:

  • att i budget 2020 avsätta 11,7 miljoner för start av ett treårigt arbetstidsförkortning projekt med följeforskning inom en enhet inom Vård- och omsorgsnämnden. Inteminst inom omsorgsyrken är sjuktalen höga och många arbetar ofrivilligt deltid eftersom arbetet är krävande. Många försök med arbetstidsförkortning har visat på mycket goda resultat, även så tidigare försök i Helsingborg.
  • att i budget 2021 som var en samlingsbudget på grund av coronakrisen, använda 15,1 miljoner kronor för insatser av tillfällig karaktär.
  • hade vårt förslag gått igenom så hade det funnits 32,1 miljoner kronor att fördela i budgeten för 2022.

Vänsterpartiet anser att det är viktigt att följa utvecklingen med H22. Nu när det kommit in vinstpengar, om än endast drygt 1 miljon, så anser vi att H22-projektet kan avstå motsvarande summa från sin budget för att istället ge de pengarna till Barn och utbildningsförvaltningen där vi sett att behovet ökat i coronatider, speciellt i form av elevhälsoinsatser.

Vi har också skrivit en interpellation om retoriken kring H22 som vi anser ställer grupp mot grupp, genom att t.ex. skilja på skattebetalare och pensionärer, istället för att använda sig av en inkluderande retorik.

HD kunde också i en artikel den 3 mars “Kommunen har inte satt sprätt på sina H22-pengar”, visa på att alla förvaltningar inte använt upp sina innovationspengar.  Används inte alla medel som är avsatta till nämnderna för välfärds- och stadsutvecklingslösningar anser vi att det vore lämpligt att förvaltningarna själva får avgöra var de behövs bäst. Detta har vi också lämnat in en motion till kommunfullmäktige om.

Jenny Björklund Hansson
gruppledare

Gör om, gör rätt! Pensionssystemet funkar inte!

Skrivet av ingridm den . Postad i pensionär.

För några veckor sedan fanns en insändare på Min mening i Helsingborgs Dagblad om det usla pensionssystemet. Debattören ställde bistånd mot pensioner. V anser att det är inte finansieringen som är problemet, pengar finns, utan istället att pensionssystemet måste i grunden göras om. Tre vänsterpartister har skrivit ett svar, som förhoppningsvis snart publiceras.

 

Svar till Bertil Anderssons insändare om att vi har ett pensionssystem som enbart gynnar statskassan

Vänsterpartiet tycker att ett pensionssystem som skapar fattigpensionärer är fullständigt oacceptabelt. I dag räcker för många inte ens ett helt arbetsliv för att få en pension som det går att leva på.  Själva grundprincipen i systemet, att livsinkomsten bestämmer ens pension och att pensionerna ska följa inkomstutvecklingen, uppfylls inte.

Vänsterpartiet har inte varit med i pensionsöverenskommelsen. Vi är också mycket kritiska till den. Vi säger gör om, gör rätt. Bland annat vill vi avskaffa bromsen, som innebär att om det går dåligt på börsen ett år så sänks pensionerna. Detta har hänt tre gånger sedan 2010.

För många av dem som arbetat runt 40 år inom vård och omsorg, handel, service, städ eller hotell och restaurang blir inte pensionen tillräckligt hög, utan de får en del av sin pension från garantipension. Precis som Bertil Andersson skriver, ca 300.000 äldre eller cirka var sjätte pensionär, lever i dag under EU:s gräns för risk för fattigdom.

Vänsterpartiet var kritiska till höjd pensionsålder. Dessutom, för många med lägre löner lönar det sig inte heller speciellt mycket att jobba efter 65 år. Många med tunga jobb är också utslitna och varken kan eller orkar jobba ens till 65.

Eftersom vi hittills varit utestängda från att påverka själva pensionssystemet så har Vänsterpartiet fått hitta andra vägar att förbättra för de äldre. När vi under förra mandatperioden förhandlade budget med regeringen så var vi med och drev på för att den högre skattesatsen på pensioner skulle avskaffas, vi har drivit på för ett höjt bostadstillägg, ett höjt tandvårdsbidrag och infört avgiftsfri öppen hälso- och sjukvård från 85 års ålder.

Vi vill inte heller sänka skatten ytterligare för höginkomsttagare,  eftersom det  urholkar de sociala transfereringarna. Det är mycket illa nog att de har urholkats med de tidigare skattesänkningarna, då det drabbar de sämst ställda i vårt samhälle.

Sverige är rikare än någonsin. Det finns fler miljardärer här är vad det någonsin gjort förut. Att i det läget låta hundratusentals äldre leva på en alldeles för låg pension är inte anständigt. Men vi vill inte sätta bistånd mot pensioner. I stället menar vi att det är pensionssystemet som inte fungerar, speciellt för yrkesgrupper med lägre löner.

Vänsterpartiet anser att det helt enkelt behövs en ny pensionsöverenskommelse eftersom nuvarande pensionssystem har misslyckats med sin uppgift, att se till att alla de som arbetat ett helt yrkesliv ska kunna leva ett gott och värdigt liv.

Ingemar Karlsson, medlem i Vänsterpartiet

Ingrid Mattiasson Saarinen, ledamot (V) i kommunfullmäktige

Tomas Gustafsson, ersättare (V) i kommunfullmäktige

 

Alla har rätt till ett tak över huvudet

Skrivet av ingridm den . Postad i Hemlöshet.

Vänsterpartiet har många gånger tagit upp situationen för de  helsingborgare som är hemlösa.

Helsingborg har ett ambitiöst bostadssocialt program med akutboende, stödboende, kommunala kontrakt, tränings- och jourlägenhet, hyresgaranti och Bostad Först. Men när man träffar både dem som själva lever i akut hemlöshet och dem som arbetar med dessa personer, framträder bilden av det är långtifrån tillräckligt. 

En del av dem som i de årliga hemlöshetskartläggningarna har uppgett att att de sover utomhus eller i offentliga utrymmen har av olika skäl själva valt detta, men långt ifrån alla. De säger i stället att de gärna skulle vilja ha en akut boendeplats, eller naturligtvis helst en lägenhet.  

Studier visar att det är större risk att utveckla missbruk och psykisk ohälsa för att man är hemlös, än tvärt om.

Orsakerna till hemlöshet är många och komplexa. I ett första steg borde alla som har akut behov av en plats inomhus att sova på, kunna erbjudas det. Sedan måste naturligtvis andra lösningar ta vid. 

Det är positivt att staden nyligen anställt en hemlöshetsstrateg som ska arbete stadsövergripande med hemlöshetsfrågan. Men det behövs också för fler att få ett tak över huvudet.

För bostadslöshet avhjälps naturligtvis inte bara av sociala insatser, utan det krävs både en aktiv politik för fler bostäder med rimliga hyror och mot orsakerna till fattigdom liksom stöd till personer med psykisk ohälsa och/eller missbruk.

Så länge som samhället inte i tillräcklig utsträckning tar ansvar och ger det stöd som behövs, anser Vänsterpartiet att staden ska stödja de frivilligorganisationer som hjälper de hemlösa.

Det kan också tyckas märkligt att socialförvaltningen varken anser att fler akutplatser behövs och inte heller under de senaste fyra vintrarna öppnat för fler platser på stödboenden, trots att möjligheten tydligen har funnits.

Vi har därför skrivit en interpellation till socialnämndens ordförande med frågor om bakgrunden till att Hemlösas Hus/Stiftelsen Frihamnen fått avslag på sin ansökan om bidrag för 2022 och 2023.

 

Interpellation till ordförande i socialnämnden, Samuel Lilja, om stadens hemlösa

Socialförvaltningen skriver i inför fördelningen av verksamhetsbidrag för 2021 att ”Kontinuitet och långsiktighet i bidragsgivningen är en viktig princip. Denna princip innebär att organisationer som tidigare fått bidrag helst ska kunna räkna med fortsatt stöd. Det gäller förutsatt att de utför den verksamhet de har beviljats bidrag för, att det inte framkommer nya omständigheter som påverkar bidraget eller att nämndens budgetramar och långsiktiga prioriteringar förändras.”

Vidare skriver förvaltningen att ”För år 2020 skärptes bedömningarna av vad som skulle räknas som socialnämndens målgrupper då budgeten var ansträngd. Vissa verksamheter prioriterades ned och de allra flesta fick reducerat stöd.”

I det tjänsteförslag till fördelning av verksamhetsbidrag för åren 2021-2023 som förvaltningen tagit fram, föreslås bland annat att Föreningen Frihamnen/Hemlösas Hus ska få 0 kronor i bidrag för år

2022 och 2023. Frihamnen/Hemlösas Hus är en ideell förening som har funnits i drygt 20 år. Sedan fem år tillbaka har föreningen en dagöppen verksamhet, där hemlösa kan få stöd, rådgivning, frukost, lunch, byta kläder och duscha. Varje dag i vinter har huset haft mellan 50 – 65 besökare.

Denna vinter liksom vanligen om vintrarna, har det varit nätter där temperaturen varit under noll. LP-stiftelsen öppnade då lokaler dit hemlösa kunde få komma och värma sig under natten. I en artikel i Helsingborgs Dagblad nämns att förvaltningen även har möjlighet att öppna stödboende med fler sovplatser, men att detta inte behövts/gjorts under de senaste fyra åren.

Mot bakgrund av det fortfarande finns många hemlösa i Helsingborg och att förslaget är att föreningen Hemlösas Hus/Stiftelsen Frihamnen inte ska få något bidrag alls nästa år, så har Vänsterpartiet några frågor till socialnämndens ordförande.

  • Är förslaget ett resultat av att socialnämndens resurser är för knappa för att både kunna omfatta nya målgrupper och tidigare prioriterade målgrupper, som exempelvis hemlösa?
  • Vilka är enligt den skärpta bedömningen 2020 socialnämndens målgrupper?
  • Har förvaltningen för avsikt att på något sätt, eventuellt i samarbete med de frivilligorganisationer som jobbar med samma målgrupp, utöka sin egen verksamhet för målgruppen och/eller på något sätt förändra Fenix, dvs både utöka antalet akutplatser och ha en utökad dagverksamhet?
  • Är det trots allt möjligt att Hemlösas Hus/Stiftelsen Frihamnen i december i år beviljas bidrag för 2022, även om förslaget nu är 0 kronor eller är det förslag som togs i december 2020 definitivt även för 2022 och 2023?

För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

Ingrid Mattiasson Saarinen

 

 

Staden ställer grupp mot grupp

Skrivet av ingridm den . Postad i Solidaritet.

Vänsterpartiet gillar inte alltid stadens sätt att kommunicera på. I H22-publikationen ”Du är H22” tycker vi att ett grovt övertramp har gjorts, när man delar upp stadens befolkning och ställer grupp mot grupp. Samma anser en insändare på Min mening i Helsingborgs Dagblad den 5 mars, signaturen Carl talar om ”snudd på hets mot folkgrupp”.

Vi har tidigare i veckan lämnat in en interpellation ställd till kommunens ordförande Peter Danielsson om just detta.

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Peter Danielsson om stadens kommunikation

 I H22-publikationen ”Du är H22” nämns som en anledning till varför H22 och innovation att ”andelen äldre och barn ökar samtidigt som den arbetande skattebetalande befolkningen minskar.”  Det är inte heller första gången dessa grupper sätts mot varandra, utan det är ett mantra som har upprepats i många sammanhang.

Många äldre har under ett långt liv varit skattebetalare, de är fortfarande som äldre skattebetalare och till och med har de under en följd av år fått betala en procentuellt högre skatt på sin pension alltsedan alliansregeringen införde olika beskattning för arbetsinkomster och andra inkomster.  Alltmedan barnen är vår framtid. Så varför dela upp dessa grupper i stadens kommunikation på ett sätt som gör att en del uppfattar sig som tärande, medan andra är närande?

Vänsterpartiet vill inte se en kommunikation där grupp på detta sätt ställs mot grupp i staden, vi vill i stället att alla stadens invånare ska känna sig både inkluderade och värdefulla.

Mot bakgrund av ovanstående har vi därför en fråga till kommunstyrelsens ordförande

  • Hur tänker du kring att staden skickar ut ett budskap som kan upplevas som att staden delar in sin befolkning i närande och tärande?

För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

Ingrid Mattiasson Saarinen

 

 

Internationella kvinnodagen

Skrivet av ingridm den . Postad i Feminism & välfärd.

Pandemin har påverkat oss alla. Vissa av oss har kommit lindrigare undan med inställda planer och värkande ryggar efter för många timmar av hemmaarbete framför datorn som följd. Andra har fått ta betydligt hårdare konsekvenser: arbetslöshet eller dess motsats – extrem övertid, sjukdom eller, i värsta fall, dödsfall, total isolering och ensamhet. En grupp, som redan innan pandemin på många sätt befann sig i en ogynnsam situation, var världens kvinnor och pandemin har förvärrat detta.

WHO rapporterade redan i april 2020 att samtalen till hjälplinjer för kvinnor ökade med 60 procent. Trenden är samma i världen: i Malaysia har rapporterna om våld mot kvinnor ökat med 40 procent, i Kina och Somalia med 50 procent, i Colombia med 79 procent och i Tunisien med ofattbara 400 procent. Hemma i Sverige har en del kommuner rapporterat en fördubbling av fall som rör mäns våld mot kvinnor i hemmet. Isoleringen, som är nödvändig för att smittspridningen ska hållas i schack, främjar det våld och den kontroll som dessa kvinnor utsätts för. Möjligheterna till hjälp, stöd och skydd påverkas också när till exempel kvinnojourer måste anpassa sin verksamhet för att följa restriktioner och riktlinjer.

I många delar av världen har skolorna stängt för att förhindra smittspridning. Att kombinera hemmavarande barn med distansarbete, eller att behöva stanna hemma för att man inte har ett arbete som kan utföras på distans, är svårt för alla men särskilt för ensamstående föräldrar. Även här är kvinnor särskilt utsatta: av alla ensamstående föräldrar i EU beräknas 85 procent vara kvinnor. Många av dessa kvinnor, som redan innan pandemin haft svårt för att få det ekonomiska pusslet att gå ihop, sitter idag i en ännu svårare sits.

Två av de branscher som påverkats mest av pandemin är vården och servicebranschen, om än på fundamentalt olika sätt. I vården ser vi personal som arbetar orimliga övertidstimmar och vars arbetsbelastning ökat enormt. I servicebranschen ser vi människor som arbetar så få timmar att de knappt kan få privatekonomin att gå ihop eller, ännu värre, helt förlorar sina jobb. I båda dessa branscher är kvinnor överrepresenterade: 70 procent av världens sjukvårdspersonal är kvinnor och i G7-länderna utgör kvinnor 88 procent av de anställda inom servicebranschen.

På grund av den tunga belastningen på vården och omfördelningen av personal till t.ex. IVA-avdelningar har många sjukhus i världen minskat den reproduktiva hälsoservicen. Detta slår hårdast mot fattiga kvinnor, migranter, transpersoner och icke-binära. Aborträtten har under pandemin underminerats i bland annat Polen och USA, även om utvecklingen på vissa platser också går åt rätt håll, till exempel i Argentina.

Olika hjälporganisationer varnar för ökning av hedersförtryck, barnäktenskap, könsstympning och oönskade tonårsgraviditeter i pandemins spår. Det är värt att nämna att under dem senaste åren gick bara 0,12 procent av den globala humanitära finansieringen till tjänster kopplade till könsrelaterat våld.

Innan pandemin slog till uppskattades det att vi var tio generationer, alltså 250 år, från att uppnå ekonomisk jämlikhet mellan kvinnor och män. Hur många generationer, eller sekler, som i dagsläget, på grund av pandemins effekter, behöver läggas till finns det inga siffror på.

Under pandemin har det fattats extra viktiga beslut inom näringsliv, politik och offentlig sektor. Beslut som nya lagar, omfördelning av resurser och permitteringar. De som definierade problemen och fattade besluten är övervägande män. 90 procent av stats- och regeringscheferna och 75 procent av världens parlamentsledamöter är män. Kommer kvinnors behov att mötas när de har lite att säga till i beslutsfattandet?

Alla rapporter och undersökningar visar att minskad ojämlikhet mellan kön gynnar ekonomin och beredskapen för framtiden. Vi strävar efter ett jämställt samhälle som ger lika mycket makt till kvinnor och män att forma sin omgivning och sina egna liv. Internationella Kvinnodagen den 8 mars är dagen när vi minns de segrar vi uppnått och de kamper som återstår.

Claudia Velásquez 
ledamot (V) i kommunfullmäktige

Ingrid Mattiasson Saarinen
ledamot (V) i kommunfullmäktige

Jenny Björklund Hansson
gruppledare (V) och ersättare i kommunfullmäktige

Rebecca Thell
ordförande i V Helsingborg

Svjetlana Saric
ersättare (V) i Helsingborgshem AB