Skip to main content

Från jämlikhet till valfrihet i svensk skolpolitik

Skrivet av claudiac den . Postad i Privatisering, segregering, Skolan.

Vänsterpartiet Göteborg bjöd den 16 mars in till en utmärkt föreläsning med forskarna Rune Romhed och Mattias Börjesson. De har skrivit kapitlet om skolan i boken ”Klass i Sverige”. Rebecca Thell och Ulla Thell var med och gjorde anteckningar under tiden eftersom vi tycker att de redovisade skolans nu och då på ett så överskådligt och träffande sätt. Läs en sammanfattning över hur skolan har sett ut sedan 1800-talet, hur friskolan tog över och vad det har lett till för vårt samhälle.

Då den första skolmodellen byggdes upp i Sverige på 1850-talet förutsattes ojämlikhet mellan samhällsklasserna. Organismdoktrinen gällde vilket innebar att det skulle vara skillnad mellan människor beroende på kön och klasstillhörighet.

I slutet av 1800-talet tog ca 800 män studenten i Sverige varje år. Kvinnor fick varken gå i läroverk eller gymnasium vilket ju var en förutsättning för att bli student.  1927 fick de lov att gå på läroverk. Fattiga män fick ta studenten men en försvinnande liten del kunde ta det steget genom stipendier och liknande.

Det var folkskolan som byggdes upp. Den var från början 4-årig och blev 6-årig och på 1950-talet 8-årig. Trots namnet så gick inte överklassens barn där. De hade hemundervisning med  guvernant de första 4 åren och sen började de på läroverk.

Från 1927 skulle alla gå i folkskolan. Efter 4 eller 6 år fanns möjligheten att gå över till läroverket. Ända fram till mitten av 1960-talet fungerade den svenska skolan så här:

  • Folkskola för alla i minst 4 år. Så småningom ökades det till skolgång i 8 år för alla.
  • Från fjärde året till och med nionde året fanns möjlighet att gå över till läroverket och ta realen. Realexamen var en förutsättning för gymnasiet.
  • Från tionde till tolfte året fanns gymnasiet med två linjer, reallinje och latinlinje.

Detta system kallades paralellskolesystemet. Olika grupper hade olika behov tyckte man.

Ju mer demokratin fick plats i Sverige ju mer kritik kom mot parallellskolesystemet. Det blev uppenbart att klassamhället fortsatte inom skolan. Vilken utbildning du hade berodde på vilken klass du tillhörde. Ekonomiska skäl avgjorde ofta men det visade sig också att de högre klasserna hade lärt in ett beteende som passade in på läroverk och gymnasium. Lärarna i dessa skolformer var helt emot en förändring. Vilka ungdomar skulle de då tvingas arbeta med? Hur stökigt skulle det inte bli? De saknade ju ett ”adekvat vokabulär”.

Men förändringen kom  med start 1962. Bort med läroverken!

  • 9-årig grundskola för alla
  • Därefter gymnasieskola. Denna kunde vara 1,2 eller 3-årig. Endast den 3-åriga gav behörighet till universitetet.
  • Slogs senare samman till enbart 3-åriga utbildningar

I samband med att skolan kommunaliserades 1989 fick marknadskrafterna inflytande. Tidigare bestämde staten för kollektivet. Vi hade haft en planskola nu skulle det bli en marknadsskola. Nyliberala tankar tog fasta på brukarinflytandet. Skolan hade varit samhällsorienterat nu skulle den bli individorienterad. De lanserade en ny syn på utbildningens roll. Staten ”abdikerade” och skolan blev en kommunal och privat angelägenhet. Utan kommunaliseringen skulle inte förändringen av skolan blivit så stor och fått så djupgående konsekvenser.

Kommunaliseringen bäddade för privatisering. Myndigheten Skolöverstyrelsen lades ner.

Den nyliberala hypotesen om fördelarna med att förändra skolan fick större genomslag i Sverige än i andra länder. Nyliberalismen menade att nu när staten inte har det stora kollektiva inflytandet över skolan så får eventuella problem istället lösas av marknaden.

De gjorde skolan till en privat angelägenhet. Eleverna och deras föräldrar blev kunder på skolmarknaden.

Skolan hade genom sin statliga roll blivit präglad av (S). Detta gjorde att alla borgerliga krafter slog sig samman och fick igenom denna stora förändring.

ALLA politiska inriktningar blev förvånade över vad som hände och hur fort det gick.

 

  1. Ett nytt ekonomiskt tänkande +2. den högervåg som gick över landet +3. de nyliberala ideérna + 4.en avgörande politisk strid (kommunaliseringen) =vi fick friskolesystemet och skolpengen.

De flesta politiker var inte medvetna om vad friskolesystemet skulle leda till. Inom alla partier diskuterades för- och nackdelar.

Ny läroplan 1994 där friskolorna presenterades.

Negativa konsekvenser av friskolesystemet

  • Ökad segregering
  • Fallande kunskapsresultat
  • Mycket svår att motverka på kommunal nivå
  • Fokus på valfrihet och individen gör att de sociala faktorerna döljs.

Det kollektiva har fått ge vika för individens fria val. Trots att eleven och föräldrarna väljer den skola de tror är bäst vet individen aldrig i förväg hur bra eller dåligt den kommer att fungera i en viss klass och med en viss lärare. Den enskilde högpresterande eleven kanske inte funkar i en klass där alla är toppresterande utan passar bättre en klass med några få toppresterande där den enskilde får agera dragare.

Idag bryr sig mycket få om de kollektiva intressena vilket på sikt påverkar även individen.

När skolsystemet som rådde före friskolereformen utvärderades visade det sig att denna svenska skolmodell var bäst i hela världen på att motivera den sämsta tredjedelen genom skolan. De som klarade sig sämst i denna skola blev inga drop-outs.

Detta har skrivits ner av undertecknade som självklart är ansvariga för ev. missuppfattningar.

 Ulla Thell                                                                                                               Rebecca Thell

 

Orimligt att hela kommuner ska undantas från EBO-lagen

Skrivet av ingridm den . Postad i segregering.

Under flera år har flera partier, med Socialdemokraterna i spetsen, velat se en förändring av EBO-lagstiftningen. Nu har de fått som de vill och kommer driva igenom att hela Malmö, Helsingborg, Kristianstad och Landskrona ska undantas från den lagstiftningen. Det vill säga att asylsökande inte ska, som alla oss andra, få välja var någonstans de vill bo.

Länsstyrelsen har yttrat sig i frågan och sagt att det är orimligt att hela kommuner undantas. Socialdemokraterna och Liberalerna i Malmö framför att baksidan av EBO-lagstiftningen är segregation, trångboddhet och försämrade förutsättningar för en lyckad skolgång. Men de erkänner samtidigt att det stora problemet egentligen handlar om att det i Malmö är stor brist på bostäder med lägre hyror, samtidigt som bostadspriserna stigit kraftigt de senaste åren. Något vi ser även i andra skånska kommuner.

I Helsingborg är det Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna med stöd av S, som med samma argument driver förslaget att hela staden ska undantas.

Detta är det som vi finner anmärkningsvärt. Att man ser problemen med segregation, en skola som inte kan kompensera för socioekonomiska skillnader och en näst intill obefintlig bostadspolitik som försatt oss i situationen att människor saknar någonstans att bo i våra städer, men att deras svar blir att vissa människor inte ska få bo här. Det är en skrämmande utveckling att låta en dålig bostadspolitik och en misslyckad skolpolitik bli skäl att skylla på de asylsökande. Det är inte de som avreglerat och låtit marknaden bestämma.

Vi i Vänsterpartiet kommer att rösta nej till förslagen i respektive kommun, om att undanta Malmö, Helsingborg, Kristianstad och Landskrona från EBO-lagstiftningen. Vi vill i stället ta tag i de reella problemen och ta ansvar för att våra städer blir attraktiva att bo i oavsett storlek på personens plånbok. En dålig bostadspolitik löses inte genom att tvinga flyktingar att bo i förläggningar, eller i kommuner där de inte känner någon och där de inte varken kan eller vill stanna kvar. Det är ett slöseri med mänskliga resurser, krafter, erfarenheter och kompetenser.

Att många asylsökande väljer eget boende när möjligheten finns beror sannolikt i första hand på de fördelar det innebär att kunna få hjälp och stöd från släktingar och landsmän. Det innebär bättre möjligheter till integration i det svenska samhället än ett mentalt nedbrytande och isolerat boende på en flyktingförläggning. Vi i Vänsterpartiet undrar också vilken barnkonsekvensanalys som gjorts av undantaget? Vi ifrågasätter starkt att beslutet är förenligt med barnkonventionen som numera är lag.

Flera av Migrationsverkets boenden har haft låg standard och har drivits av oseriösa privata aktörer och så är det fortfarande i alltför många fall. Att asylsökande i eget boende i stor utsträckning har hamnat i vissa kommuner och kommundelar beror i första hand på att det är där det funnits möjlighet för dem att finna ett boende. Det kommer inte magiskt att uppstå boendemöjligheter i mer välbeställda kommuner bara för att de asylsökande mister sin dagersättning. Inte heller kommer de i större utsträckning än i dag att stanna i anläggningsboende om de kan slippa.

De sociala problem som utan tvekan är förknippade med de asylsökandes boende, trångboddhet och oseriösa hyresvärdars utnyttjande av människors utsatthet, kommer inte att minska genom att fattiga människor görs ännu fattigare. För att komma åt de verkliga problemen krävs en bred, offensiv politik för stärkt gemensam välfärd, rätt till bostad och minskade klassklyftor. Därför röstar vi nej till undantagsförslagen.

Emma-Lina Johansson  (V)
Oppositionsråd Malmö

Anders Skans (V)
Gruppledare Malmö

Ingrid Mattiasson Saarinen (V)
Gruppledare Helsingborg

Mikael Persson (V)
Gruppledare Kristianstad

Kikki Lenander (V)
Gruppledare Landskrona

Debattartikel i Kvällsposten 2020-04-13

Bättre att riva murar, än att cementera de som finns

Skrivet av ingridm den . Postad i segregering.

EBO-lagen gör det möjligt för asylsökande att ordna eget boende istället för att bo på Migrationsverkets anläggningsboenden, utan att förlora sitt bidrag. I januariavtalet mellan S, Mp, C & L finns en punkt om att förändra lagen, så att asylsökande som under asylprocessen ordnar eget boende inte ska ha rätt till dagersättning om de flyttar till ett område med socioekonomiska utmaningar.

Vi i Vänsterpartiet Helsingborg är mycket kritiska till det förslag som lagts fram av M, L & KD (med stöd av S) och som innebär att hela Helsingborg ska ses som ett utsatt område. För att därmed inskränka rätten för nyanlända att välja Helsingborg, en stad där de kanske redan har anhöriga, släkt eller vänner.

Bättre tycker vi är att se till att det finns tillräckligt med bostäder och speciellt bostäder med rimliga hyror i alla delar av Helsingborg, bra svensk- och samhällsundervisning från dag ett, snabb validering av tidigare utbildningar och ett brett utbud av yrkesutbildningar. Detta för att alla med uppehållstillstånd sedan snabbare ska kunna gå till fortsatta studier, yrkesutbildning och/eller jobb.

Arbetsförmedlingen har under en längre tid befunnit sig i fritt fall, handläggarna går inte att nå och kommunens satsningar på stöd i form av svensk- och yrkesutbildning skulle också kunna bli mycket bättre. I dag har vi i Helsingborg alltför många privata entreprenörer inom SFI, som brister i kvalitet.

Språket är en avgörande faktor för att nå egenförsörjning genom arbete eller studier.  I november i fjol lämnade vi därför en motion där vi kräver att all svenskundervisning ska tas tillbaka i kommunal regi i takt med att avtalen med de privata entreprenörerna går ut.

Det staden satsar på utbildning och stöd har staden på relativt kort sikt mångdubbelt igen. Svenskundervisningen måste ha en hög kvalité och antalet platser inom yrkesutbildningar bli fler. Det finns många yrkesområden där det i dag råder brist på kvalificerade personer att anställa. Vi måste också få en Arbetsförmedling som fungerar.

Diskussionen om EBO har tyvärr till stor del fokuserat på att pressa asylsökande och nyanlända att välja bort alternativet i stället för att försöka förstå varför många väljer det. Vänsterpartiet skulle vilja se ett annat grepp som tydligare fokuserar på att förbättra alternativen till EBO och utgår från en större förståelse för att många väljer EBO.

I brist på annan trygghet söker sig många asylsökande till landsmän eller släktingar. De bor framför allt i områden med högre andel hyresrätter och lägre inkomster. På så vis förstärks segregationen.

På riksplanet har Vänsterpartiets svar på segregationen bland annat varit att föreslå investeringar i de delar av landet som halkat efter och se till att alla kommuner, även de rika, bygger hyresrätter, har en fungerande allmännytta och bostadsförmedling som tillhandahåller hyresrätter med rimliga hyror i stället för att bestraffa de människor som bor där.

 

För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

Ingrid Mattiasson Saarinen
gruppledare

 

Länk till vår motion

https://helsingborg.vansterpartiet.se/2019/11/25/driv-vuxenutbildningen-i-svenska-for-invandrare-och-svenska-som-andra-sprak-i-kommunal-regi/

 

 

V om stadsplanering och miljö i debatt om budget 2019

Skrivet av ingridm den . Postad i Bostadspolitik, Cyklar, Demokrati, Jämlikhet, Kollektivtrafik, Kommunal politik, Landsbygd, Livskvalitet, Miljö, natur, segregering, Stadsplanering, våtmarker, Vatten.

Om Stadsbyggnadsnämnden

Denna sommar har vi alla upplevt effekterna av ett förändrat klimat. Vädret kommer att bli mer extremt genom mer frekventa värmeböljor delar av året och svårare översvämningar under andra. Klimatförändringarna är mänsklighetens ödesfråga.

De klimatförändringar som orsakas av oss människor är en stor utmaning. Om vi ska kunna lämna över ett samhälle i hållbar utveckling till nästa generation måste vi agera betydligt kraftfullare än idag.

Vi vet att utsläppen och bullret från trafiken behöver minska kraftigt. Resandet behöver ställas om från privatbilism till hållbara alternativ. Samhällsekonomiskt finns stora vinster om vi prioriterar kollektivtrafik och cykel framför bilträngsel.

Vänsterpartiet vill öka odlingsytor och växthus i staden för lokal matproduktion och öka andelen närodlad och vegetarisk mat i kommunens verksamheter. Vi vill främja biogas och laddningsmöjligheter för elfordon. Kollektivtrafiken ska köras på förnybart och bostadsbyggandet ska bli mer klimatsmart.

Parallellt med detta måste Helsingborg också rustas för att hantera effekterna av ett förändrat klimat. Helsingborgs läge vid havet ökar risken för svåra översvämningar i framtiden. Därför måste stadsplaneringen anpassas utifrån detta.

Planteringar och gröna ytor behövs för att svalka under heta sommardagar och för att suga upp vatten vid svåra skyfall, liksom vattendrag och våtmarker.

När staden växer och förtätas så är det Vänsterpartiets hållning att grönområden inte bara behöver bevaras utan samtidigt utvecklas. Vi vill att det ska finnas många olika typer av grönområden som parker, kolonier, odlingslotter och strövområden tillgängliga för alla invånare.

Bostäder uppstår inte ur intet, utan de planeras och genomförs utifrån politiska beslut. I alla bostadsområden vill vi se en mix av blandade boendeformer, både hyresrätter, bostadsrätter och villor. Vi måste planera bort bostadssegregeringen. Och vi vill inte minska andelen hyresrätter.

Vänsterpartiet vill förtäta, bygga på höjden och stationsnära för att bevara grönytor, kolonier, åkermark och strandskyddet. Det går att bygga många bostäder på redan hårdgjorda ytor. Vi kan bygga nya hus, parker, platser för aktivitet eller offentlig service i gluggar i städerna och i de mindre samhällena.

Helsingborg är också mer än centralorten, 25 % av befolkningen bor utanför stadsgränsen. Under många år har människor på landsbygden upplevt en urholkning av samhällsservicen. En levande landsbygd behöver service, inte enbart affärer utan även kollektivtrafik och digitalisering.

Vänsterpartiet vill att staden ska ta ansvar lika naturligt för landsbygden som för staden när det kommer till trygghet, offentlig service och utveckling. Bredbandsutbyggnaden och kollektivtrafiken är viktiga komponenter för att skapa ett hållbart samhälle och minska behovet av transporter.

Vi är positiva till alliansen förslag om fler boendedialoger för att öka tryggheten i bostadsområdena, likaså bifall till trygghetsskapande åtgärder i stadskärnan. Vi bifaller också Miljöpartiets förslag att ett trädbokslut ska göras vartannat år.

Men Vänsterpartiet yrkar avslag på alliansens förslag att öka andelen ägda boenden i förhållande till andelen hyresrätter. Vi vill att det ska finnas en mix av blandade boendeformer, både hyresrätter, bostadsrätter och villor i alla bostadsområden och vi vill verkligen inte heller att andelen hyresrätter ska minska över tid, tvärtom vi värna om hyresrätten som boendeform.

Vänsterpartiet vill se en stad där människor prioriteras före bilar. För att kunna skapa ett bilfriare centrum krävs att vi bygger ut kollektivtrafiken, intensifierar cykelplanen, lägger parkeringshus i stället för p-platser på strategiska ställen och på så sätt ser till att alla helsingborgare ges möjlighet att inte behöva ta bilen till centrum. Naturligtvis ser vi gärna ett bilfritt Stortorget, det går att fixa utan ett garage i Landborgen.

När bilismen minskar uppstår plötsligt nya stora ytor för människor. Miljön förbättras genom att buller och avgaser minskar. Stadsbilden förändras helt när bilvägar, som idag ofta är barriärer för gående, kan korsas. Längs vägarna uppstår utrymme för cykelvägar eller uteserveringar.

Tyvärr använder alltför många bilar Drottninggatan-Järnvägsgatan som genomfartsled eller som racerbana, även nu under ombyggnadsfasen. Vi vill därför att stadsbyggnadsnämnden får i uppdrag att utreda hur genomfartstrafiken för personbilar och lastbilar på Drottninggatan-Järnvägsgatan kan stoppas i höjd med Stortorget.

Vänsterpartiet vill värna den biologiska mångfalden, det ska finnas platser för rekreation och för att utveckla och bevara vårt natur- och kulturarv också i staden. Vi har hela tiden varit motståndare till att bygga bostäder på Mejeritomten, något som skulle hota både Fredriksdals friluftsmuseum och odlingslotterna strax intill. Vi vill därför att detaljplanearbetet avbryts och vi vill att odlingslotterna, som Mejerigatans koloniförening arrenderar, ska få finnas kvar.

Om Fastighetsnämnden

Fastighetsnämnden förser det bostadssociala programmet med bostäder. Vänsterpartiet vill att arbetet med det bostadssociala programmet stärks och då inte minst arbetet med att få fler privata hyresvärdar med i programmet. I detta sammanhang vill vi betona vikten av att se till att det finns en spridning av lägenheter i alla de olika stadsdelarna. Men vi är oerhört negativa till boenden i villavagnar på campingplatser, som på Stenbrogården.

Vänsterpartiet välkomnar uppdraget att nyttjandet av stadens lokaler optimeras genom att bokningar samlas i ett digitalt bokningssystem, så att det är enkelt för föreningarna att ta del av det. I en motion som vi skrev tillsammans med S föreslog vi redan 2015 att lokalbokningssystemet borde ses över och förenklas. Bättre sent än aldrig.

Vänsterpartiet har länge kämpat för ett mer inkluderande Helsingborg. Vi tycker att stadens arbete för att bli en mer inkluderande stad går alldeles för långsamt.  Normer ligger ofta till grund för kränkningar och diskriminering. Vi vill att ett normkritiskt förhållningssätt ska genomsyra hela stadens arbete.

Vi vill att alla ska känna sig välkomna och inkluderade i det offentliga rummet. Som ett led i detta vill vi att könsneutrala toaletter blir normen i stadens samtliga lokaler och verksamheter. På många platser är detta en självklarhet, staden New York till exempel röstade 2016 med stor majoritet för att alla toaletter i publika verksamheter, som caféer, restauranger, muséet etc, skulle vara könsneutrala.

Om Miljönämnden

Vänsterpartiet gillar Miljönämndens mål för 2019, att fortsatt vara ledande i miljö- och klimatfrågor. Vi vet att förvaltningen, om än liten, har många kompetenta medarbetare. Helsingborg har två gånger vunnit pris som bästa miljökommun. Men än finns det mycket att göra om Helsingborg ska bli en stad som vi stolt kan lämna över till kommande generationer.

Miljönämnden har den viktiga rollen att kontrollera att lagar som rör miljö och hälsa följs, att följa tillståndet i luft, mark och vatten och informera om miljötillståndet i staden. Med tillsyn, rådgivning och strategiskt miljöarbete arbetar man för att Helsingborg blir en hållbar stad.

I kretsloppssamhället är återanvändning av alla resurser viktig. Avfall ska i första hand återanvändas, i andra hand återvinnas och i sista hand förbrännas.  Att återanvända, finna nya användningsformer i stället för att kassera, är ett utvecklingsområde som vi starkt prioriterar.

Vädret kommer att bli mer extremt framöver genom mer frekventa värmeböljor delar av året och svårare översvämningar under andra. Vi bifaller därför socialdemokraternas förslag att en strategisk plan för externa väderförhållanden ska tas fram.

De klimatförändringar som orsakas av oss människor är en stor utmaning. Om vi ska kunna lämna över ett samhälle i hållbar utveckling till nästa generation måste vi agera betydligt kraftfullare än idag.

Sagt av Ingrid Mattiasson Saarinen under budgetdebatt 2019

Inledningsanförande av Ingrid Mattiasson Saarinen under budgetdebatten

Skrivet av ingridm den . Postad i anti-rasism, arbetslöshet, arbetsmiljö, Arbetsvillkor, Barn & unga, barnfattigdom, Bibliotek, Jämlikhet, Kommunal politik, Landsbygd, Livskvalitet, Miljö, NPM, psykisk ohälsa, segregering, SFI, Stadsplanering, tillit, trygghet, Välfärd.

Vänsterpartiet vill omfördela samhällets resurser och bygga en mer jämlik stad. För oss är social hållbarhet av avgörande betydelse för det demokratiska samhället och helt nödvändig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

En segregerad stad är inte någon bra grogrund för trygghet. Att öka tryggheten är ett långsiktigt arbete som både kräver en helhetssyn på samhället och att vi står upp för alla människors lika värde. I det korta perspektivet måste vi se till att polisen och sociala myndigheter har de resurser som krävs för att skapa trygghet och hjälpa människor som behöver stöd. Men det handlar inte bara om fler poliser, det krävs något mer. Polisen själv säger detsamma, samhället måste jobba förebyggande.

Grundförutsättningen för att den upplevda tryggheten ska öka är ett starkt välfärdssamhälle med en välfungerande omsorg och skola och tillgång till arbete och bostäder.  Likaså till meningsfull fritidssysselsättning, idrott, kultur, fritidsgårdar och bibliotek/träffpunkter med generösa öppettider.

Forskning visar att alla vinner på ett mer jämlikt samhälle och en mer jämlik stad. Alltför många i vår stad växer upp i och upplever fattigdom.

Ju tidigare i en människas liv som samhället satsar på henne, desto större förutsättningar har människan att må bra och utvecklas och desto mindre blir de samhälleliga kostnaderna senare. Alla talar om vikten av att arbeta förebyggande, men i alliansens budgetförslag ser vi alltför litet av detta.

För att göra skillnad krävs en politik som ser till att satsa på alla i Helsingborg, i både stad, byar och på landsbygden. För att Helsingborg inte ska klyvas, måste utanförskapet och segregeringen brytas.

I Vänsterpartiets förslag till budget 2019 för Helsingborg har vi omfördelat för att ytterligare stärka framförallt skolan, men också bland annat arbetet mot barnfattigdom, långtidsarbetslöshet och utsatta kvinnor.

Genom både riktade och generella statsbidrag har kommuner och landsting de senaste åren fått stöd till nödvändiga satsningar för en bättre välfärd.

SKL förutspår en allt mer ansträngd samhällsekonomi. Helsingborg får 55 miljoner i generellt statsbidrag 2019. Med en högerregering riskerar vi uteblivna statsbidrag. Osäkerheten på vilken regering vi kommer att få, gör att vi inte vill binda oss vid att resultatmålet ska vara minst två procent för längre tid än 2019, eftersom vi vet att behoven är stora.

De fackliga organisationerna Kommunal, Saco, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Ledarna och Vårdförbundet har samfällt i MBL-förhandlingarna uttryckt stora farhågor inför årets budgetförslag.

Vi välkomnar att NPM, New Public Management, nu kommer att ersättas av en tillitsbaserad styrning. Det är något Vänsterpartiet länge slagits för. Vi vill ta tillvara våra medarbetares kompetens och erfarenhet. Forskning visar att tillitsbaserad styrning och ledning skapar både en högre effektivitet och en bättre arbetsmiljö genom att öka graden av delegering till rätt nivå av kompetens.

Vänsterpartiet arbetar för anständiga arbetsvillkor, ett gott och meningsfullt arbetsliv med bra lön och tid att leva. Vi vill att alla barn ska få växa upp i trygghet och få den kunskap och det stöd som behövs för att utveckla just deras förmågor. Vi vill att alla ska ha rätt till en värdig och innehållsrik ålderdom. Vi arbetar för att vi ska få leva och utvecklas i en hållbar värld där miljöfrågor sätts före kapitalets intressen.

Vi har därför i vårt budgetförslag satsat på välfärden, på miljön och på det förebyggande arbetet. Vi har frigjort 10 mnkr genom att säga nej till Landborgen, vi tar 20 mnkr från Kommunstyrelsen,  vi vill sänka politikerarvodena med 3 mnkr och vi tar 11 mnkr från Stadsbyggnadsnämnden.

Av detta använder vi bland annat 30 mnkr till Barn- och utbildningsnämnden för högre lärartäthet och minskade sjuktal, eftersom vi kunde se i Lärarförbundets ranking av Helsingborg som skolkommun 2018 att just lärartätheten och sjukfrånvaron är de stora negativa faktorerna.

Arbetslösheten är hög i Helsingborg. Arbetslöshet är ett stort slöseri med mänskliga resurser. För att fler ska kunna få ett jobb, krävs både en skola som fångar upp alla och en aktiv arbetsmarknadspolitik. Vi anser att det är viktigt att satsa offensivt på jobbskapande åtgärder. Vänsterpartiet föreslår därför att Arbetsmarknadsnämnden ska få använda 15 mnkr av resultatöverföringen. 10 miljoner av detta vill vi öronmärka till vuxenutbildning för unga vuxna och vuxna långtidsarbetslösa.

Resterande 5 miljoner vill vi använda till att permanenta det framgångsrika projektet Jobb på sikt, som vänder sig till personer med psykisk ohälsa. Genom projektet har många personer kunnat börja arbeta eller studera och brutit sin isolering. De har äntligen fått en hjälp som fungerar med en icke-traditionell metod som forskningen erkänner.

I dag är kulturområdet i Helsingborg redan underfinansierat. Alliansen föreslår ett besparingsbeting. Vänsterpartiet vill därför att Kulturnämnden ska få använda 9 mnkr av resultatöverföringen, varav 3 miljoner för att möta besparingsbetinget.

Resterande 6 miljoner vill vi ge till biblioteksverksamheten, som under en följd av år varit underfinansierad i jämförelse med andra jämförbara städer. Det märks på områdesbiblioteken, men inte minst på stadsbiblioteket.

Vi vill att Helsingborg ska ligga i framkant i kampen för ett ekologiskt hållbart samhälle.

Ett ekologiskt hållbart samhälle kan inte enbart åstadkommas genom enskilda individers miljömedvetna val, utan det krävs kollektiva politiska beslut. Vänsterpartiet Helsingborg vill föra en politik som ger förutsättningar för medborgarna att leva miljövänligt.

I vårt förslag till investeringsbudget har vi plockat bort Landborgsgaraget och använder i stället det ökade investeringsutrymmet bland annat till att öka investeringstakten på solcellsanläggningar, cykelvägar och våtmarker.

I budget 2019 föreslår vi bland annat också att en återstart av Brukarstödscentrum utreds, att kommunen ska återta all SFI-undervisning i egen regi, att kvinnor med behov av skydd ska få en social förtur till en lägenhet när de lämnar Kvinnojouren, att Helsingborg även fortsättningsvis ska ta emot fristadskonstnärer, att det förebyggande arbetet inom förskola och skola mot rasism, homofobi, sexism, diskriminering och mobbning förstärks och att ett medborgarhus byggs på Söder för Dunkerfonderna.

Fler att-satser och mer om dessa kommer jag och mina partikamrater att återkomma till under respektive nämnd.

Bifall till Vänsterpartiets budgetförslag.

Ingrid Mattiasson Saarinen
Gruppledare (V)