Skip to main content

Den som har en psykisk ohälsa prioriteras inte i Helsingborg

Vänsterpartiet tycker att om Livskvalitetsprogrammet ska ha ett uns av trovärdighet, borde Helsingborg ta ett långt bättre ansvar för alla i staden med psykisk ohälsa, vare sig de har sjukersättning, aktivitetsersättning eller försörjningsstöd. 

Personer med psykisk ohälsa är en stadigt växande grupp. Forskning visar att de som har en psykisk ohälsa i högre utsträckning än andra grupper i Sverige både upplever ett stort utanförskap och är arbetslösa. 

Det riktade stödet för dem som vill komma ut i arbetslivet har i stort sett upphört  i och med att nu senast Jag Kan och tidigare JobbPåSikt lagts ner.  Flera andra verksamheter, som vände sig till denna målgrupp, har också under de senaste tolv åren försvunnit. 

Hantverkshuset, som arbetar med sysselsättning och utbildning och riktar sig till dem som ännu inte är redo för arbetslivet, har funnits sedan 1996. Men på senare tid har Hantverkshuset fått minskade budgetanslag och står nu inför en sammanslagning med Sysselsättningen, en träffpunkt med en annan inriktning än Hantverkshuset.  

Många upplever i likhet med Vänsterpartiet att detta är en grupp helsingborgare som tyvärr prioriteras lågt av stadens styrande. Därför har V nu skrivit en interpellation till Arbetsmarknadsnämndens ordförande inför kommunfullmäktige den 20 oktober där vi ställer ett antal frågor om Hantverkshuset och stadens insatser för personer med psykisk ohälsa.

Interpellation till Arbetsmarknadsnämndens ordförande Richard Lundberg om Hantverkshuset

Arbetsmarknadsnämndens uppdrag är att vara möjliggörare för vuxna att komma i arbete. Socialnämndens dito är att möjliggöra för invånare som behöver socialt stöd att bli självständiga i livet så att de kan ta en aktiv del i samhället.

Hantverkshuset är en anpassad arbetsverksamhet i kommunal regi. I huset jobbar ca 40 deltagare (innan sparkraven 2019 ca 50 deltagare) med aktiviteter under arbetsplatslika förhållanden där varje deltagare har ett individuellt schema utformat efter förmåga och  behov. Verksamheten är riktat till de som ännu inte är klara att ta steget ut på en ordinarie arbetsmarknad. Men för de som är det, har insatser som staden tidigare erbjöd som JobbPåSikt och JagKan varit det naturliga steget efter Hantverkshuset.

Sysselsättningen är en mötesplats för den som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och drivs av Socialförvaltningen. Där finns spel och möjligheter att måla, handarbeta, umgås, göra utflykter etc. Verksamheten fungerar som en träffpunkt, dvs deltagarna  kan komma fritt utan att följa något  schema.

Verksamheten på Hantverkshuset har varit en del av Arbetsmarknadsförvaltningen och bedrivits på uppdrag av Socialförvaltningen medan Sysselsättningen  är en del av Socialförvaltningens vuxenenhet. Nu finns ett förslag om att samlokalisera de båda verksamheterna och även Hantverkshuset ska bli en del av Socialförvaltningens vuxenenhet.  I sammanhanget förs förhandlingar om att säga upp den personal som finns på Hantverkshuset och utlysa tjänsterna där på nytt. Vision hävdar att detta är ett sätt att kringgå LAS, lagen om anställningsskydd, eftersom de anser att Helsingborgs stad ska betraktas som en arbetsgivare.

Därför vill Vänsterpartiet ställa följande frågor:

  • Anser du att det är Arbetsmarknadsnämndens ansvar att ha riktade verksamheter speciellt för personer med psykisk ohälsa som en väg för dessa in på arbetsmarknaden?
  • Hur ser du på de speciella insatser din nämnd tidigare haft för denna grupp, vilka arbetat enligt IPS-metoden/Individual Placement Support?
  • Anser du att det finns ett behov av riktade insatser speciellt för denna grupp och att dessa i så fall arbetar evidensbaserat med  IPS-metoden eller liknande?
  • Hur ser du på förslaget att slå samman de båda verksamheterna?
  • Hur ser du på förslaget att säga upp den personal som finns på Hantverkshuset?

 

 

Ingrid Mattiasson Saarinen

 

 

Bättre stöd till personer med psykisk ohälsa!

”Jobb på sikt” var en verksamhet som mycket framgångsrikt jobbade med en forskningsbaserad metodik för att hjälpa personer med psykisk ohälsa att komma ut i arbetslivet.

Sista året, 2018, deltog 92 personer aktivt i projektet, 51 personer stod på kö och sedan starten 2011 hade ytterligare ca 100 personer deltagit.

Vänsterpartiet argumenterade här i kommunfullmäktige för att projektet ”Jobb på sikt” skulle permanentas, men förgäves.

Det underströks dock då från de styrande politikerna, att arbetet inte skulle prioriteras ned bara därför att Jobb på sikt upphörde.

Men vi har nu hört från personer som var med i Jobb på sikt att de upplevt att de överhuvudtaget inte fått något stöd sedan projektet upphörde, likaså har företrädare för målgruppen efterlyst en verksamhet som i likhet med ”Jobb på sikt” arbetade med att hjälpa personer med psykisk ohälsa att komma ut i arbetslivet.

Vänsterpartiet skrev därför en interpellation för att få veta hur det står till, vilken arbetslivsinriktad hjälp och vilka projekt har staden nu för den målgrupp som Jobb på sikt vände sig till.

 

I interpellationsdebatten i kommunfullmäktige i onsdags sa Ingrid Mattiasson Saarinen bland annat:

I interpellationssvaret nämns två verksamheter som endast vänder sig till dem som har försörjningsstöd, Arbetsmarknadsförvaltningens Guider och Plattform Arbetsmarknad.

Den grupp som ”Jobb på sikt” arbetade med kunde ha sjukersättning, aktivitetsersättning eller försörjningsstöd.

Det finns nu endast en verksamhet, ”Jag kan”, som vänder sig till hela målgruppen, dvs oberoende av vilken ersättningsform den enskilde har. Ersättningsformen reglerar dock av någon anledning vilket stöd som deltagaren får i projektet.

”Jag kan” är i motsats till ”Jobb på sikt” i första hand inriktat på studier, inte arbete.

Men tyvärr, i likhet med ”Jobb på sikt” är det ett projekt, inte en permanent verksamhet, dvs det kommer antagligen att upphöra när projekttiden tar slut i år.

Vänsterpartiet tycker att det är förödande att driva så viktiga verksamheter i projektform, personer med psykisk ohälsa är en grupp som behöver långsiktighet och kontinuitet.

Att komma tillbaka efter en långtidssjukskrivning  på grund av psykisk ohälsa, är inte detsamma som att komma tillbaka efter ett benbrott. Det tar tid, det måste få ta tid, för den som varit hemmasittare länge.

Forskning visar att personer med psykiska funktionsnedsättningar i högre utsträckning än andra grupper med funktionsnedsättningar i Sverige både är arbetslösa och upplever ett stort utanförskap.

Personer med psykisk ohälsa är dessutom en växande grupp. Det är en grupp som behöver samhällets stöd.

Vänsterpartiet tycker att det är ytterst kortsiktigt, att inte satsa på att ha en kontinuerlig verksamhet för denna målgrupp och utifrån hela denna målgrupps behov.

En verksamhet som dessutom på sikt sparar pengar åt samhället, i och med att människor kan gå från ersättningar och försörjningsstöd till en inkomst. För att inte tala om den förhöjda självkänslan hos deltagarna.

Känslan av att ha ett arbete att gå till är något som alla människor borde få uppleva, sa en deltagare i projektet ”Jobb på sikt” som jag träffade för två år sedan.

Helsingborg har stolt antagit ett Livskvalitetsprogram. Genom att dra ner på verksamheter för personer med psykisk ohälsa, drar man också ner på livskvaliteten för en redan utsatt målgrupp.

Vi tycker att om Livskvalitetsprogrammet ska ha ett uns av trovärdighet borde Helsingborg ta ett ansvar för alla invånare med psykisk ohälsa, vare sig de har sjukersättning, aktivitetsersättning eller försörjningsstöd.

Inte som nu dels driva verksamheter i projektform och dels uppdelat på olika samarbeten, utan man borde ha en samordnad kontinuerlig verksamhet för alla personer med psykisk ohälsa.

Dessutom, samtidigt som stödet för dem som vill komma ut i arbetslivet minskat, har också en verksamhet som Hantverkshuset, som arbetar med hantverksutbildning och riktar sig till dem som ännu inte är redo för arbetslivet utan behöver en annan form av sysselsättning för att kunna växa som människor, fått minskade budgetanslag.

Flera andra verksamheter, som vände sig till denna målgrupp, har också under de senaste tolv åren försvunnit.

Många upplever därför i likhet med Vänsterpartiet att detta är en grupp helsingborgare som tyvärr prioriteras lågt av stadens styrande.

 

 

Interpellation om vad som hänt sedan projektet Jobb på sikt lades ner

Forskning visar att personer med psykiska funktionsnedsättningar i högre utsträckning än andra grupper med funktionsnedsättningar i Sverige är arbetslösa och upplever utanförskap. Personer med psykisk ohälsa är också en växande grupp.

Jobb på sikt hjälpte personer med psykisk ohälsa att nå, få och behålla ett arbete eller studera. Det var ett framgångsrikt projekt som arbetade med en evidensbaserad metod, som var klart mer framgångsrik än traditionella metoder för arbetsrehabilitering.

Projektet vände sig till personer som ofta stod långt från arbetsmarknaden och behövde extra stöd för att få en möjlighet till en försörjning. Det var en insats som fungerade, som gav livskvalité åt deltagarna och sparade pengar åt samhället. 2018 deltog 92 personer aktivt i projektet, 51 personer stod på kö och sedan starten 2011 hade ytterligare ca 100 personer deltagit.

Vänsterpartiet motionerade förgäves om att projektet skulle permanentas. I sitt remissvar på vår motion skrev Arbetsmarknadsnämnden bl a ”Det är dock viktigt att understryka att arbetet för att stötta personer med psykisk ohälsa, så att de kan rehabiliteras och komma i arbete, inte prioriteras ned på grund av detta.”

Vi har fått signaler från personer som varit med i Jobb på sikt att de upplevt att de inte fått något stöd sedan projektet upphörde, likaså har vi hört att företrädare för målgruppen efterlyst en kommunal verksamhet som med en evidensbaserad metodik i likhet med Jobb på sikt hjälper personer som vill komma ut i arbetslivet.

Eftersom det underströks när Jobb på sikt upphörde, att arbetet inte skulle prioriteras ned, undrar Vänsterpartiet nu vilken arbetslivsinriktad hjälp/vilka projekt staden har för den målgrupp som Jobb på sikt vände sig till.

Vänsterpartiet vill därför ställa följande frågor till arbetsmarknadsnämndens ordförande

  • Vilken hjälp/vilka projekt finns i nuläget för personer med psykisk ohälsa, som vill ha och behöver hjälp för att kunna ta steget vidare till ett arbete?
  • Vänder sig dessa insatser både till dem som har försörjningsstöd, sjuk- eller aktivitetsersättning?
  • Har dessa insatser/projekt funnits sedan Jobb på sikt lades ned?
  • Hur många har omfattats av dessa insatser respektive är i nuläget med i en arbetslivsinriktad insats?

För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

Ingrid Mattiasson Saarinen

V om arbetsmarknadsnämnden och socialnämnden i debatt om budget 2019

Arbetslösheten i Helsingborg är hög samtidigt som många företag har svårt att nyanställa, eftersom det saknas personer med rätt yrkesutbildning. Det finns också ett behov av att anställa fler inom välfärden.

Vänsterpartiet önskar se en välfungerande vuxenutbildning med både grundskole- och gymnasieutbildningar och inte minst olika yrkesutbildningar på olika nivåer, som matchar arbetsmarknadens behov och nära samarbetar med både arbetsförmedling, fackföreningar, branschorganisationer och olika företag.

Utbildning har sitt eget berättigande och kan för många vara en väg till en bättre framtid. Bra utbildning är ett sätt att minska klyftorna.

Vi välkomnar förslaget med samhällsorientering inom SFI-undervisningen, vi vill att den också har ett förstärkt genusperspektiv. Utbildningen ska både ge språkkunskaper och ha ett demokratiskt medborgarperspektiv.

Men Helsingborg har överlåtit att en stor del av SFI-undervisningen till privata företag. Det finns kvalitetsbrister hos många av dessa utförare, alltför stora klasser, alltför få behöriga pedagoger, betyg ges utan att tillräckliga kunskaper finns. I Malmö har staden tagit tillbaka SFI i egen regi. För att kunna ha ett långsiktigt kvalitetsarbete vill Vänsterpartiet att även Helsingborg gör detta när avtalen går ut.

Bland Lärarförbundets medlemmar är det endast 6 procent som säger sig vara positivt inställda till vuxenutbildning på entreprenad. Förbundet skriver att det senaste årets skandaler och rapporter om allvarliga missförhållanden, avtalsbrott och fusk inom entreprenadverksamheten vittnar om att systemet inte fungerar.

Utbildning på entreprenad har visat sig skapa en mängd problem i form av osäkra anställningsvillkor, sämre lokaler och lägre status för lärare. I synnerhet SFI brottas med stora utmaningar. Lärarförbundet menar att problemen kräver nya politiska åtgärder

I Helsingborg är barnfattigdomen högre än i många andra kommuner i Sverige. Enligt Barnombudsmannen levde år 2017 mer än var tionde barn i Helsingborg i barnfattigdom. Inte minst barn till ensamstående föräldrar har ofta en mycket pressad situation. En del av de barn och unga, som ingår i barnombudsmannens statistik, lever i familjer som har försörjningsstöd. Där har Helsingborgs stad möjlighet att göra en liten skillnad i dessa barns och ungas liv genom att bortse från att räkna med höjningen av underhållsstödet vid beräkning av försörjningsstöd.

Vänsterpartiet och regeringen har i år sett till att barnbidraget och studiebidraget höjts för första gången sedan år 2006. Också tack vare Vänsterpartiet och regeringen så har underhållsstödet för barn höjts. En höjning av riksnormen har gjorts för att möta höjningen av barn- och studiebidragen, men ingen motsvarande höjning har gjorts för att möta höjningen av underhållsstödet. Att bortse från att räkna med höjningen av underhållsstöd i inkomstunderlaget vid ekonomiskt bistånd till en ensamstående förälder, anser Vänsterpartiet vore högst rimligt och har därför anslagit 2 mnkr till detta i budgeten.

Socialtjänsten avspeglar hur solidariteten med utsatta människor fungerar i kommunen.Vänsterpartiet anser att socialtjänsten har ett viktigt ansvar för att sociala och inte bara ekonomiska aspekter vägs in i samhällsplaneringen.

Alliansen vill ge socialförvaltningen i uppdrag att arbeta med Insatser för att personer med missbruks-, beroende- och psykiatrisk problematik kommer i sysselsättning så att det offentliga utrymmet i city ska kännas tryggt och välkomnande.

Formuleringen utgår ifrån att dessa personer, som sitter t ex på Sundstorget eller vid Dunkers, stör och ska förflyttas. Det handlar inte om insatser för personens egen skull, utan för citybildens skull. Formuleringen utgår inte ifrån att dessa människor ska få hjälp och stöd för att må bra.

Vänsterpartiet tolkar att syftet med insatserna inte har att göra med socialtjänstens uppdrag. Det har att göra med alliansen vilja att putsa på stadens yta för att upprätthålla den bild av Helsingborg som man gärna vill visa upp. För oss i Vänsterpartiet är detta ett djupt cyniskt förslag. Vi har helt annan människosyn och en helt annan syn på socialtjänstens uppdrag.

Ingen i Helsingborg ska behöva gå hemlös. Det är utmärkt att Helsingborg fortsätter med “Bostad först”-modellen, som visat sig vara mycket framgångsrik. Vi vill att ”Bostad först”-programmet kraftigt utökas. Men de bostäder, som finns i detta program, är inte alltid en lösning. En viss form av kollektivt akutboende kommer alltid att behövas som komplettering och i nuläget behöver detta utökas.

Vänsterpartiet vill att kvinnor som blir utsatta för våld i nära relationer får den hjälp och det stöd de behöver. En handlingsplan mot våld mot kvinnor ska användas, utvecklas och utvärderas. Kvinnor med missbruk och/eller psykisk ohälsa är en utsatt grupp, som också särskilt bör uppmärksammas. Vi vill ge socialnämnden 3 miljoner för att utöka antalet platser i skyddat boende för kvinnor med missbruk och/eller psykisk ohälsa.

Vi vill också ge Socialnämnden 1 miljon för att förstärka stödet till föräldrar med placerade barn.

Vi vill att Helsingborgs stad stödjer Kvinnojourens verksamhet kraftfullare än idag, och då även när det gäller att trygga kvinnors situation efter jourboendet.

Kvinnojouren har slagit larm om att kvinnor, som levt gömda, har mycket svårt att hitta ett eget boende och starta om livet efter tiden på en kvinnojour. Vi vill därför att socialnämnden verkar för att dessa kvinnor, med eller utan barn, ges en social förtur i det bostadssociala programmet.

Vi vill att arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck tas på största allvar och att tidigt stöd ges till unga som lever i en miljö med hedersproblematik. Detta kräver ett nära samarbete mellan skolan, elevhälsan och socialförvaltningen.

Sverige har länge varit ett land med lägre kriminalitet än andra länder. Det har en direkt koppling till att vi haft ett starkt välfärdssamhälle med relativt små klyftor. Idag förändras det i rasande tempo och klyftorna ökar och med dem också otryggheten och våldet. Att få fler människor att känna sig inkluderade i vårt gemensamma samhälle skapar en trygg stad.

Vänsterpartiet ser positivt på insatser till de som vill ha hjälp att lämna det kriminella livet. Vi ser också att en öppen stad där människor rör sig, är mycket effektivare än övervakning och kontroll. Socialt förebyggande arbete har länge fått stå tillbaka i budgetprioriteringar, vi vill lyfta fram det arbetet som avgörande för att skapa en trygg stad för alla.

Inlägg av Ingrid Mattiasson Saarinen i budgetdebatt 2019 om Arbetsmarknadsnämnden och Socialnämnden

Jenny Björklund Hansson i budgetdebatt om vård och omsorg

I en tid då fler blir äldre och behöver vård så tampas Vård- och omsorgsnämnden med en nationell brist på omvårdnadspersonal. Den personal som redan är anställd har dessutom höga sjuktal.

Enligt Kommunal jobbar över hälften av alla undersköterskor, vårdbiträden och personliga assistenter deltid. Normen inom dessa yrken är alltså egentligen deltid. De som arbetar deltid inom vården gör inte det för att lönen är så ofantligt hög att de kan kosta på sig ett deltidsarbete, nej tvärtom, de gör det för att orka jobba, för att kunna behålla det jobb de har och inte jobba sig sjuka.

Deltidstendensen säger något om vården, den ger en signal om att detta är ett jobb de anställda i dagsläget inte mäktar med på heltid.

Just sjukskrivningarna inom vården är nämligen höga. Vänsterpartiet anser att detta är ohållbart! Vi kan inte fortsätta ha en vård som leder till sjukdom och utbrändhet hos personalen.

Vänsterpartiet är därför övertygade om att vi måste genomföra en arbetstidsförkortning med bibehållen lön inom vården. De som inte tror att en 30 timmarsvecka är möjlig brukar säga att vi inte har råd och att vården skulle förlora i kontinuitet. Vänsterpartiet tror precis tvärtom, vi har inte råd att avstå.

Vi måste ha en vård där medarbetarna trivs och vill stanna, utan att ha personalen med oss klarar vi inte framtidens utmaningar.

Vänsterpartiet tror inte att vi har råd att förlora i rekrytering av ny personal, fortsätta med höga sjukskrivningar och tvinga stressade, utslitna undersköterskor att jobba mer och mer. Vi tror tvärtom, att först när vården får goda arbetsvillkor, så kommer vi tillrätta med de problem vi ser idag. 30 timmars arbetsvecka är en nödvändig lösning inom vården.

Vänsterpartiet är på nationellt plan för en generell arbetstidsförkortning, men på lokal nivå tycker vi det är rimligt att börja med 30 timmarsvecka på en arbetsplats inom vården då det är där det behövs allra mest. Vänsterpartiets förslag är att vård- och omsorgsnämnden ges i uppdrag att starta ett 3 årigt projekt och att följeforskning finns kopplad till projektet för att säkerställa effekterna och göra en ordentlig utvärdering. Det tror vi är ett steg mot en lösning på vårdens problem.

En annan viktig del i äldreomsorgen handlar om depression och psykisk ohälsa. Depression och självmord är betydligt vanligare bland äldre än bland yngre. Vänsterpartiet vill att kommunen upprättar en handlingsplan för att förebygga självmord. Vi vill också att kommunen fortsätter att satsa på aktivt uppsökande verksamhet då alldeles för många besväras av ensamhet.

Vänsterpartiet ser också att det finns ett ökat behov av stöd för personer med funktionsnedsättningar. Det behövs en plats dit en kan gå och få juridisk rådgivning och träffa specialistkompetens.

De handikappades samarbetskommitte, DHS, har tidigare varit med och drivit ett brukarstödcentrum som dåvarande femklövern la ner år 2009. I HD löd rubriken ”Handikappade går miste om juridisk hjälp”. Vänsterpartiet anser att det är hög tid att utreda möjligheten att återuppta det stöd som en gång förlorats.

Det är en mänsklig rättighet att kunna informera sig om vilket stöd som finns att få om en har en funktionsnedsättning. Ett Brukarstödcentrum hade varit en bra samlingspunkt för sådan verksamhet i samarbete med DHS, som då kan bli en naturlig koppling in till de olika föreningarna. En viktig del i ett Brukarstödcentrum skulle t.ex. kunna vara specialistkompetens för barn med funktionsnedsättningar.

I mål och ekonomi 2019 skriver vård- och omsorgsnämnden att ”tillgänglighetsfrågor och kommunikation för personer med funktionsnedsättning kan utvecklas”, även gällande detta skulle ett Brukarstödcentrum kunna vara en naturlig samarbetspart.

Vänsterpartiet vill med bakgrund av detta, ge vård- och omsorgsnämnden i uppdrag att utreda former och kostnader för en återstart av ett Brukarstödcentrum.

Jenny Björklund Hansson
ersättare (V) i kommunfullmäktige och i vård- och omsorgsnämnden

 

Inledningsanförande av Ingrid Mattiasson Saarinen under budgetdebatten

Vänsterpartiet vill omfördela samhällets resurser och bygga en mer jämlik stad. För oss är social hållbarhet av avgörande betydelse för det demokratiska samhället och helt nödvändig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

En segregerad stad är inte någon bra grogrund för trygghet. Att öka tryggheten är ett långsiktigt arbete som både kräver en helhetssyn på samhället och att vi står upp för alla människors lika värde. I det korta perspektivet måste vi se till att polisen och sociala myndigheter har de resurser som krävs för att skapa trygghet och hjälpa människor som behöver stöd. Men det handlar inte bara om fler poliser, det krävs något mer. Polisen själv säger detsamma, samhället måste jobba förebyggande.

Grundförutsättningen för att den upplevda tryggheten ska öka är ett starkt välfärdssamhälle med en välfungerande omsorg och skola och tillgång till arbete och bostäder.  Likaså till meningsfull fritidssysselsättning, idrott, kultur, fritidsgårdar och bibliotek/träffpunkter med generösa öppettider.

Forskning visar att alla vinner på ett mer jämlikt samhälle och en mer jämlik stad. Alltför många i vår stad växer upp i och upplever fattigdom.

Ju tidigare i en människas liv som samhället satsar på henne, desto större förutsättningar har människan att må bra och utvecklas och desto mindre blir de samhälleliga kostnaderna senare. Alla talar om vikten av att arbeta förebyggande, men i alliansens budgetförslag ser vi alltför litet av detta.

För att göra skillnad krävs en politik som ser till att satsa på alla i Helsingborg, i både stad, byar och på landsbygden. För att Helsingborg inte ska klyvas, måste utanförskapet och segregeringen brytas.

I Vänsterpartiets förslag till budget 2019 för Helsingborg har vi omfördelat för att ytterligare stärka framförallt skolan, men också bland annat arbetet mot barnfattigdom, långtidsarbetslöshet och utsatta kvinnor.

Genom både riktade och generella statsbidrag har kommuner och landsting de senaste åren fått stöd till nödvändiga satsningar för en bättre välfärd.

SKL förutspår en allt mer ansträngd samhällsekonomi. Helsingborg får 55 miljoner i generellt statsbidrag 2019. Med en högerregering riskerar vi uteblivna statsbidrag. Osäkerheten på vilken regering vi kommer att få, gör att vi inte vill binda oss vid att resultatmålet ska vara minst två procent för längre tid än 2019, eftersom vi vet att behoven är stora.

De fackliga organisationerna Kommunal, Saco, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Ledarna och Vårdförbundet har samfällt i MBL-förhandlingarna uttryckt stora farhågor inför årets budgetförslag.

Vi välkomnar att NPM, New Public Management, nu kommer att ersättas av en tillitsbaserad styrning. Det är något Vänsterpartiet länge slagits för. Vi vill ta tillvara våra medarbetares kompetens och erfarenhet. Forskning visar att tillitsbaserad styrning och ledning skapar både en högre effektivitet och en bättre arbetsmiljö genom att öka graden av delegering till rätt nivå av kompetens.

Vänsterpartiet arbetar för anständiga arbetsvillkor, ett gott och meningsfullt arbetsliv med bra lön och tid att leva. Vi vill att alla barn ska få växa upp i trygghet och få den kunskap och det stöd som behövs för att utveckla just deras förmågor. Vi vill att alla ska ha rätt till en värdig och innehållsrik ålderdom. Vi arbetar för att vi ska få leva och utvecklas i en hållbar värld där miljöfrågor sätts före kapitalets intressen.

Vi har därför i vårt budgetförslag satsat på välfärden, på miljön och på det förebyggande arbetet. Vi har frigjort 10 mnkr genom att säga nej till Landborgen, vi tar 20 mnkr från Kommunstyrelsen,  vi vill sänka politikerarvodena med 3 mnkr och vi tar 11 mnkr från Stadsbyggnadsnämnden.

Av detta använder vi bland annat 30 mnkr till Barn- och utbildningsnämnden för högre lärartäthet och minskade sjuktal, eftersom vi kunde se i Lärarförbundets ranking av Helsingborg som skolkommun 2018 att just lärartätheten och sjukfrånvaron är de stora negativa faktorerna.

Arbetslösheten är hög i Helsingborg. Arbetslöshet är ett stort slöseri med mänskliga resurser. För att fler ska kunna få ett jobb, krävs både en skola som fångar upp alla och en aktiv arbetsmarknadspolitik. Vi anser att det är viktigt att satsa offensivt på jobbskapande åtgärder. Vänsterpartiet föreslår därför att Arbetsmarknadsnämnden ska få använda 15 mnkr av resultatöverföringen. 10 miljoner av detta vill vi öronmärka till vuxenutbildning för unga vuxna och vuxna långtidsarbetslösa.

Resterande 5 miljoner vill vi använda till att permanenta det framgångsrika projektet Jobb på sikt, som vänder sig till personer med psykisk ohälsa. Genom projektet har många personer kunnat börja arbeta eller studera och brutit sin isolering. De har äntligen fått en hjälp som fungerar med en icke-traditionell metod som forskningen erkänner.

I dag är kulturområdet i Helsingborg redan underfinansierat. Alliansen föreslår ett besparingsbeting. Vänsterpartiet vill därför att Kulturnämnden ska få använda 9 mnkr av resultatöverföringen, varav 3 miljoner för att möta besparingsbetinget.

Resterande 6 miljoner vill vi ge till biblioteksverksamheten, som under en följd av år varit underfinansierad i jämförelse med andra jämförbara städer. Det märks på områdesbiblioteken, men inte minst på stadsbiblioteket.

Vi vill att Helsingborg ska ligga i framkant i kampen för ett ekologiskt hållbart samhälle.

Ett ekologiskt hållbart samhälle kan inte enbart åstadkommas genom enskilda individers miljömedvetna val, utan det krävs kollektiva politiska beslut. Vänsterpartiet Helsingborg vill föra en politik som ger förutsättningar för medborgarna att leva miljövänligt.

I vårt förslag till investeringsbudget har vi plockat bort Landborgsgaraget och använder i stället det ökade investeringsutrymmet bland annat till att öka investeringstakten på solcellsanläggningar, cykelvägar och våtmarker.

I budget 2019 föreslår vi bland annat också att en återstart av Brukarstödscentrum utreds, att kommunen ska återta all SFI-undervisning i egen regi, att kvinnor med behov av skydd ska få en social förtur till en lägenhet när de lämnar Kvinnojouren, att Helsingborg även fortsättningsvis ska ta emot fristadskonstnärer, att det förebyggande arbetet inom förskola och skola mot rasism, homofobi, sexism, diskriminering och mobbning förstärks och att ett medborgarhus byggs på Söder för Dunkerfonderna.

Fler att-satser och mer om dessa kommer jag och mina partikamrater att återkomma till under respektive nämnd.

Bifall till Vänsterpartiets budgetförslag.

Ingrid Mattiasson Saarinen
Gruppledare (V)