Skip to main content

Författare: ingridm

#metoo och stadens arbete mot sexism, sexuella trakasserier och övergrepp

Enkel fråga till kommunstyrelsens ordförande Peter Danielsson om arbetet mot sexism, sexuella trakasserier och övergrepp

Över världen sprids #metoo-rörelsen och ett antal kampanjer på samma tema men med olika hashtags, där kvinnor delat erfarenheter av sexuella trakasserier, övergrepp och beteenden. Även i Sverige är #metoo-rörelsen stark. Inom yrkesområde efter yrkesområde, inom skola, föreningsliv, fackliga organisationer liksom inom politiken har ett mycket stort antal vittnat om sina erfarenheter.

Många arbetsplatser och organisationer har trott sig ha en fungerande struktur för att fånga upp och eliminera sexuella trakasserier och övergrepp, men de många vittnesmål som kommit under hösten har visat att det inte varit så.

Med tanke på allvaret och omfattningen i vittnesmålen om övergrepp och trakasserier har till exempel Region Skånes Kulturförvaltning på uppdrag av ordförande i Region Skånes kulturnämnd begärt en formell återkoppling från samtliga organisationer med verksamhetsbidrag från regionen, om att policys och rutiner för att förebygga och hantera sexuella trakasserier och övergrepp finns på plats inom respektive organisation.

Vänsterpartiet anser att det är oerhört viktigt att Inom kommunens alla verksamheter skapa strukturer och vidta åtgärder så att det är lätt att anmäla när något händer och att det finns ett organiserat arbete för att fånga upp sexism och åtgärda det, liksom att få stöd när något hänt. Det handlar inte enbart om rena brott, utan också om sexistiska trakasserier och beteenden.

Med bakgrund av detta undrar Vänsterpartiet:

  • På vilket sätt har du som kommunstyrelsens ordförande agerat efter de många vittnesmål som kommit under hösten för att skapa strukturer, vidta åtgärder och stärka arbetet mot sexism, sexuella trakasserier och övergrepp inom kommunens samtliga verksamheter?
  • Kommer du att agera för att samtliga organisationer med verksamhetsbidrag från Helsingborgs stad lämnar en återkoppling om policys och rutiner för att förebygga och hantera sexuella trakasserier och övergrepp inom respektive organisation?

För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

Ingrid Mattiasson Saarinen

 

Om upphävande av beslut gällande strandängarna i Hittarp

Interpellation till Stadsbyggnadsnämndens ordförande, Christian Orsing, angående upphävande av beslut gällande strandängarna i Hittarp

Kommunfullmäktige har i en detaljplan gällande strandängarna i Hittarp, beslutat att lösa in dessa. Enligt ett direktiv från Stadsbyggnadsnämndens ordförande är det inte aktuellt längre att följa detta kommunfullmäktigebeslut. Beslutet att inte lösa in strandängarna har inte varit uppe som ärende i Stadsbyggnadsnämnden, än mindre kommer det förändrade beslutet komma vidare till kommunfullmäktige för behandling. Trots att det är kommunfullmäktige som gett uppdraget att lösa in strandängarna.

Kommunfullmäktige är Helsingborgs stads högsta beslutande organ, Vänsterpartiet anser därför att det förändrade beslutet att inte lösa in strandägarna skall behandlas i kommunfullmäktige. Detta för att redovisa de ekonomiska, miljömässiga och hälsomässiga konsekvenser det blir om kommunfullmäktiges beslut angående inlösen inte genomförs.

Med anledning av detta har Vänsterpartiet följande frågor:

  • Anser du att du har mandat att ensam besluta om förändring av ett kommunfullmäktigebeslut?
  • Hur kan det vara att du inte valt att behandla frågan i Stadsbyggnadsnämnden och/eller Kommunfullmäktige?

För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

Peter Ahlbom

Motion om att sänka kommunalråds-, gruppledar- och ordförandearvoden  

Vänsterpartiet tycker inte att det är rimligt att ett kommunalråd på heltid i Helsingborg i dag har ca 63.800 kr i månaden. Vi anser därför att de mycket höga kommunalråds- och gruppledararvodena borde sänkas från och med nästa mandatperiod.

I Helsingborg är sedan 2006 kommunalrådsarvodet kopplat till riksdagsledamöternas arvode. I slutet av 2006 drev den styrande femklövern igenom att kommunalrådens arvoden ska följa riksdagsledamöterna.
I ett klubbslag höjdes arvodet från 39 700 kronor i månaden till 49 200.

Vänsterpartiet Helsingborg föreslår nu att arvodet för ett heltidsuppdrag som kommunalråd i Helsingborg ska vara 75 procent av en riksdagsledamots arvode och att alla övriga fasta och rörliga arvoden sänks med 25 procent. Även med dessa justeringar så har de högsta politikerna en långt högre lön än många av stadens invånare. Men vi anser att om stadens förtroendevalda sänker sina arvoden med 25 procent, är detta ändå en viktig markering.

Sedan 1998 har riksdagsledamöternas grundarvode ökat från 30 300 till snart 63 800 kronor per månad, en långt större ökning än vad de flesta andra yrkesgrupper fått. Vänsterpartiet har även i riksdagen flera gånger yrkat på sänkta arvoden för riksdagsledamöter, men detta har varje gång avslagits.

För oss i Vänsterpartiet är att vara politiker ett förtroendeuppdrag, inte en karriär som man ska bli rik på.

Vi yrkar därför

att arvodet för ett heltidsuppdrag som kommunalråd från och med nästa mandatperiod  med start hösten 2018 ska vara 75 procent av en riksdagsledamots arvode och att alla övriga fasta och rörliga arvoden sänks med 25 procent

Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

 

Mounir Mansour                          Ingrid Mattiasson Saarinen                  Peter Ahlbom

Claudia Velásquez                      Jennie Fryksäter

Interpellation om ensamkommande i Helsingborg

Vänsterpartiet vill att staden ska behålla ansvaret för de unga ensamkommande som blivit åldersuppskrivna av Migrationsverket till dess att besluten vunnit laga kraft och att låta
de som fyller 18 år under asylprocessen få bo kvar i Helsingborg och slutföra sin skolgång
här. För Vänsterpartiet handlar det om ansvar och humanism. Vi står inte bakom den restriktiva flyktingpolitik som råder. Vi är inte ensamma om detta. I Helsingborg, precis som i resten av
landet, står individer och organisationer upp för människovärdet och ger unga ensamkommande
det stöd och den trygghet de behöver. På riksplan har Vänsterpartiet i förhandlingar med
regeringen varit med och drivit fram 585 miljoner kronor under 2017–18 för att ge kommunerna
ekonomisk möjlighet att låta de ensamkommande som fyller 18 år under asylprocessen bo kvar i
kommunen. Vi menar att det ekonomiska argumentet egentligen inte håller, oavsett statliga pengar
eller ej. Framförallt inte i frågor som handlar om människovärde och social hållbarhet.

Vi har därför skrivit en interpellation om detta, som kommer upp på kommunfullmäktiges nästa möte,
den 21 november.

Interpellation till Ann-Christine Borgman, ordförande i Socialnämnden, om asylsökande ungdomar som är placerade enligt socialtjänstlagen i Helsingborg

För ett år sedan skrev Vänsterpartiet en interpellation till dig där vi ställde frågor dels om den hårda linje Helsingborg till skillnad mot en del andra kommuner tillämpade när ungdomar tvingades flytta från sitt HBV-hem samma dag, som de på Migrationsverket fått besked om en åldersuppskrivning, dels om en stor oklarhet och rättsosäkerhet när socialförvaltningen endast lämnade ett muntligt besked om flytten och slutligen om den diskriminering detta innebar när inte dessa ungdomar gavs en individuell bedömning och behandlades likvärdigt med andra ungdomar som fyller 18 år.

Fortfarande tillämpar Helsingborg den hårda linjen även om det muntliga beskedet numera ersatts av ett skriftligt beslut, som därmed går att överklaga. Men Helsingborg avvaktar varken ett överklagande av Migrationsverkets beslut eller det egna beslutet. Den unge ska ut, tycks vara den princip nämnden/förvaltningen arbetar efter. Vi har träffat flera som fått flytta, inte någon som fått stanna kvar till dess asylärendet avgjorts.

Regeringen och Vänsterpartiet föreslår nu i höständringsbudgeten att 390 miljoner kronor avsätts 2017 och att 195 miljoner kronor avsätts för ändamålet i budgetpropositionen för 2018. Genom tillskottet kan kommunerna låta ensamkommande barn som hinner fylla 18 år under asylprocessen bo kvar i kommunen.

Dessa medel som regeringen nu tillför kommer att fördelas proportionellt till kommunerna utifrån hur många inskrivna asylsökande ensamkommande barn och unga som väntar på ett slutligt avgörande i sitt asylärende. Pengarna kommer att betalas ut till kommunerna under december 2017.

Med anledning av detta vill Vänsterpartiet ställa följande frågor:

  • Hur är beslutsgången i dag när någon tvingas flytta ut från ett HVB-hem i samband med att hen fyller 18 år/får sin ålder uppskriven? Görs en individuell bedömning? Vem fattar beslutet?
  • Hur många ensamkommande unga har under året fått stanna kvar på ett HVB-hem i Helsingborg även om de fyllt 18 år/fått sin ålder uppskriven till 18 år?
  • Hur många ensamkommande unga har under året fått flytta från ett HVB-hem i Helsingborg när de fyllt 18 år/fått sin ålder uppskriven till 18 år?
  • Har i något av dessa fall tiden för ett överklagande avvaktats innan den unge fick flytta?
  • Har nämnden beslutat hur dessa pengar som regeringen nu beviljat kommunerna ska hanteras?
  • Det finns flera unga, som i avvaktan på ett slutligt besked i asylprocessen, i dag bor i olika familjers hem, eftersom de inte fått bo kvar på HVB-hemmet. Kommer dessa extra pengar från regeringen nu innebära att de kan flytta tillbaka till ett HVB-boende?

För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

Ingrid Mattiasson Saarinen

En helhetsanalys behövs innan bibliotek flyttas eller läggs ner

Den blågröna majoriteten och S tycks vara överens om att stänga det nuvarande biblioteket på Råå och öppna ett nytt bibliotek 500 meter österut, i det affärscentrum som bl a inrymmer ICA Maxi. Vänsterpartiet tycker inte att det är en optimal placering och efterlyser en helhetsutredning om områdesbiblioteken, deras antal och placering. Om detta har Ingrid Mattiasson Saarinen skrivit både en enkel fråga till Kristian Andersson, ordförande i kulturnämnden, som förhoppningsvis kommer upp på nästa kommunfullmäktige den 21 november, och en insändare som publicerades i HD den 14 november.

 

Enkel fråga till Kristian Andersson, ordförande i Kulturnämnden, om varför det brådskar så att flytta biblioteket på Råå

Vänsterpartiet har absolut inget emot förändringar, men vi efterlyser dels en helhetsutredning över antalet områdesbibliotek och placeringen av dem inklusive en kostnadsberäkning för olika alternativ, dels alternativa lösningar specifikt för ett bibliotek tänkt att nå invånarna på Miatorp, Planteringen, Högasten, Råå, Raus Vång, Raus Södra och Ättekulla.

I oktober 2016 kom rapporten om Framtidens bibliotek. Men i denna sades inget om varken antal eller placering. Detta trots att det var det som kommunfullmäktige hade bett om, när de gav kulturnämnden uppdraget. Frågan om antal områdesbibliotek och placeringen av dem hade flyttats till en annan utredning. Fortfarande har ingen helhetsplan presenterats.

I rapporten om Framtidens bibliotek sägs bland annat att ”Biblioteken ska finnas i flexibla lokaler som kan användas till flera funktioner. De bör placeras i närheten av, eller inrymmas i, skolor, fritidsgårdar, träffpunkter, familjecentraler eller service och vård. Biblioteken ska placeras i brytpunkter, där människor från olika bakgrund och stadsdelar kan mötas och samverka. Biblioteken ska vara attraktiva. Det gäller både lokalernas utseende och verksamhetens innehåll. Småskaligheten är viktig: det ska vara nära till bibliotekets service.”

Alternativ borde finnas när man diskuterar en förändring, för- och nackdelar vägas mot varandra. Nu diskuteras inga alternativ, utan endast att flytta Råå bibliotek 500 meter österut till Råå Center.

För 43 år sedan fick vi det senaste områdesbiblioteket, det i Rydebäck. Sedan dess har inga nya satsningar gjorts. Helsingborg har växt och staden fortsätter att växa.

Biblioteken är högt skattade av helsingborgarna. Det märks i besökssiffrorna, över en miljon besökare årligen. Vilken annan institution i Helsingborg har det?

Mot bakgrund av ovanstående vill Vänsterpartiet ha svar på följande frågor:

  • Varför brådskar det så med att flytta biblioteket på Råå?
  • Har några alternativa lösningar presenterats och förkastats när det gäller placeringen av ett eller flera bibliotek som är tänkt att nå invånarna på Miatorp, Planteringen, Högasten, Råå, Raus Vång, Raus Södra och Ättekulla?
  • Varför vill den blågröna majoriteten inte avvakta en helhetsplan över antalet områdesbibliotek och placeringen av dem innan ändringar görs i den befintliga biblioteksstrukturen?
  • Anser den blågröna majoriteten att det behövs en helhetsplan över antalet områdesbibliotek och placeringen av dem, inklusive en kostnadsberäkning för olika alternativ, både för de närmaste fem åren liksom på tio-femton års sikt? Om ja, när kommer denna att tas fram?

För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

Ingrid Mattiasson Saarinen

 

Insändare införd i Helsingborgs Dagblad 2017-11-14

En helhetsanalys behövs innan bibliotek flyttas eller läggs ner

Vänsterpartiet säger nej till förslaget att flytta biblioteket på Råå till ett affärscentrum. Vi har absolut inget emot förändringar, men vi efterlyser dels alternativa lösningar, dels en helhetsutredning över antalet områdesbibliotek och placeringen av dem.

Alternativ borde finnas när man diskuterar en förändring, för- och nackdelar vägas mot varandra. Nu diskuteras inga alternativ, utan endast att flytta Råå bibliotek 500 meter österut till Råå Center.

Kommunfullmäktige gav kulturnämnden i uppdrag 2015 att utreda områdesbibliotekens antal och placering. I augusti 2016 kom en första rapport om Framtidens bibliotek. I denna nämndes att antalet områdesbibliotek skulle behöva minska från nio till fem med nuvarande finansiering.

Men rapporten drogs tillbaka och i oktober 2016 kom så den slutliga rapporten. I denna sades inget om varken antal eller placering. En vända i den blågröna majoriteten hade lett till att frågan om antal områdesbibliotek och placeringen av dem hade flyttats till en annan utredning. Fortfarande har ingen helhetsöversikt presenterats.

I rapporten om Framtidens bibliotek sägs bland annat att områdesbiblioteken ska finnas i flexibla lokaler som kan användas till flera funktioner. De bör placeras i närheten av, eller inrymmas i, skolor, fritidsgårdar, träffpunkter, familjecentraler eller service och vård. Hur mycket av detta stämmer med Råå Center?

För 43 år sedan fick vi det senaste områdesbiblioteket, det i Rydebäck. Sedan dess har inga nya satsningar gjorts. Helsingborg har växt och staden fortsätter att växa. Men kultur och bibliotek tycks inte ha varit något prioriterat och tycks inte heller vara så med nuvarande styre.

I den nya Stadsplan 2017 talas mycket om platser för fysisk aktivitet, handel och teknisk infrastruktur, men inget om den kulturella infrastrukturen.  I motsats till antalet nya idrottshallar, sportarenor etc som behöver byggas när Helsingborg växer, nämns överhuvudtaget inte antalet nya bibliotek eller träffpunkter.

Biblioteken är högt skattade av helsingborgarna. Det märks i besökssiffrorna, över en miljon besökare årligen. Vilken annan institution i Helsingborg har det?

Nettobutiken på Ättekulla är tom, sa någon under torsdagskvällens debatt på Högastensskolan. Javisst, ett bibliotek/träffpunkt på Ättekulla borde ha planerats in där när området byggdes.

Inte hjälper det Ättekulla-borna nämnvärt om biblioteket flyttas till Råå Center, fortfarande är det långt från Ättekulla centrum. Och det finns många stadsdelar som saknar bibliotek, både nyare som Mariastaden och äldre som Miatorp och Planteringen.

Vänsterpartiet ser biblioteken som en nyckelinstitution i välfärden. Biblioteken ger fri tillgång till kultur och kunskap. De är offentliga vardagsrum där tröskeln är låg och alla känner sig välkomna.

Vi vill att en helhetsanalys görs innan några bibliotek flyttas eller läggs ner. Vi tycker att en stad som växer behöver fler bibliotek, inte färre.

Ingrid Mattiasson Saarinen

Ledamot i kommunfullmäktige (v)

 

 

 

 

 

 

 

 

Debatt om Attendo och äldreomsorgen

Representanter för de åtta politiska partierna i fullmäktige diskuterade Helsingborgs äldreomsorg med både varandra och en intresserad allmänhet på ett möte på Stadsbiblioteket i torsdags. Jenny Björklund Hansson var V´s representant i debatten. Jenny sa bland annat att riskkapitalbolag som Attendo inte hör hemma i omsorgen, då deras enda syfte är att maximera sin avkastning. Vidare att vi befinner oss nu i en svår juridisk process för att få ordning på bristerna hos Attendo, detta är en situation som de blågröna bör ta ansvar för när de valde att ta risken att privatisera. Hon lyfte också att Vänsterpartiet och regeringen kommit överens om en extra satsning på nationell nivå för att ge kommunerna möjlighet att anställa fler inom omsorgen. En annan fråga som lyftes var Vänsterpartiets motion, som tyvärr avslogs i kommunfullmäktige, om att minimibemanning borde skrivas in i avtalen vid upphandling.

Läs om vad HD skrev om mötet

https://www.hd.se/2017-11-09/politisk-oenighet-om-vilka-maktmedel-kommunen-har-mot-attendo?utm_source=fb&utm_term=980a0e60-790b-4f91-9140-a318bd17d261&utm_medium=list-bottom&utm_campaign=ushares