Författare: ingridm

Förslag för att utjämna ojämlikheten

Skrivet av ingridm den 2 juli, 2019. Postad i barnfattigdom.

I Helsingborg är barnfattigdomen högre än i många andra kommuner i Sverige. Enligt Barnombudsmannen levde år 2017 mer än var tionde barn i Helsingborg i barnfattigdom.

Dessa barn bor i familjer där pengarna inte räcker till hyra och andra viktiga levnadskostnader. Barnen känner i många fall att de lever i ett utanförskap och de vet att de varken kan göra eller få samma saker som andra barn. Inte minst barn till ensamstående föräldrar har ofta en mycket pressad situation.

För första gången sedan 2006 höjdes i fjol barnbidraget och studiebidraget med 200 kronor. Detta som ett resultat av budgetförhandlingarna mellan Vänsterpartiet och den förra regeringen. Och tack vare Vänsterpartiet så kom man också överens om en höjning av underhållsstödet, dvs ett stöd som ett barn med en ensamstående förälder kan få.

Ensamstående föräldrar får numera några hundralappar mer i månaden för barn från 11 år och uppåt. Mest ökar stödet för barn 15 år och äldre. Det handlar om fall där den andra föräldern av någon anledning inte kan betala eller inte kan komma överens om betalningen och Försäkringskassan går in istället och betalar ut ett underhållsstöd.

En höjning av riksnormen vid beräkning av försörjningsstöd har gjorts för att möta höjningen av barn- och studiebidragen, men motsvarande höjning har inte gjorts för att möta höjningen av underhållsstödet.

En grupp riskerar alltså att inte få ta del av höjningarna av underhållsstödet, de ensamstående med försörjningsstöd. För när underhållsstödet höjs så tas det med i beräkningen av försörjningsstödet som då blir lägre. I alla fall fungerar det så i Helsingborg. Andra kommuner, exempelvis Uppsala, har valt att bortse från underhållsstödets höjning vid beräkning av försörjningsstödet.

En del av de barn och unga, som ingår i barnombudsmannens statistik, lever med en ensamstående förälder som har försörjningsstöd. I Helsingborg berörs ca 200 familjer av detta. Att bortse från att räkna med dessa höjningar i inkomstunderlaget vid beräkningen av ekonomiskt bistånd skulle innebära väldigt mycket för de mest utsatta barnfamiljerna.

Vi har tidigare skrivit en motion om detta, som avslogs i fjol. Nu valde vi att komma tillbaka i budgeten och hade avsatt 2 miljoner i vårt budgetförslag för 2020 för att finansiera att ökningen inte skulle räknas med i inkomstunderlaget. Denna gång fick vi också stöd av Mp, som även de reserverat pengar för detta i sitt budgetförslag. Men i omröstningen i kommunfullmäktige sa både Alliansen och SD nej till förslaget, medan S valde att inte delta.

Detta hade varit en satsning mot barnfattigdomen i Helsingborg. Att som det gjordes i debatten hävda att någon förälder skulle avstå från att söka arbete, därför att hen på detta sätt skulle fått några extra hundralappar till sitt barn, är verkligen djupt cyniskt.

Även i vårt budgetförslag för Idrotts och fritidsnämnden hade vi avsatt pengar för att göra det möjligt även för barn i familjer med en knaper ekonomi att delta.

Undersökningen Ung Livsstil visar att den socioekonomiska bakgrunden är avgörande för deltagande i både idrott och kultur.

I år får Helsingborg ett statligt stöd för avgiftsfri lovverksamhet. Eftersom vi inte tror att den nuvarande regeringen till skillnad från den tidigare, där Vänsterpartiet var med i budgetförhandlingarna, kommer att ge detsamma för 2020, satsade vi 4 miljoner på avgiftsfria lovaktiviteter.

I fjol var vi med och genomdrev att alla sommarläger, som staden anordnar, ska vara avgiftsfria. Nu gällde det andra aktiviteter på loven.

Dessutom avsatte vi 1 miljon för extra stöd till föreningar som tar ett socialt ansvar.

Vänsterpartiet har också länge önskat att Kulturskolan ska finns i olika stadsdelar och vi välkomnade därför förslaget att skolan ska flytta ut delar av sin verksamhet i olika bostadsområden. Men det får inte ske på bekostnad av att totala antalet timmar blir färre, utan vi vill att kulturskolan i sin helhet utökas, blir billigare och på sikt avgiftsfri.

Vi vill att alla unga som vill, ska ges möjlighet att delta i skapande verksamhet. El Sistema är ett treårigt lyckat musikprojekt på Dalhem, som startade 2017. För att försäkra oss om att El Sistema permanentas, har vi i vårt budgetförslag avsatt 1,5 miljoner kr extra just för detta.

Undersökningen Ung Livstil visade också på att unga i Helsingborg hellre vill att staden satsar mer på biblioteken än på festivaler. I vårt budgetförslag avsatte vi 9 miljoner kr till just biblioteksverksamheten, både som en motvikt mot underfinansieringen och för att kunna öka öppettiderna.

Ingen av dessa satsningar i våra budgetförslag, för att utjämna de socioekonomiska skillnaderna, fick något gehör.

Att utjämna ojämlikheten i förutsättningarna för stadens barn och unga, är inget som en majoritet av stadens övriga partier tydligen prioriterar. Helsingborg riskerar att bli en allt mer delad stad.

Ingrid Mattiasson Saarinen
gruppledare

Läs artikel i HD om debatten om underhållsstödet i kommunfullmäktige

https://www.hd.se/2019-06-18/nej-till-extra-hundralappar-till-ensamstaende-pa

Rätten till ett tak över huvudet

Skrivet av ingridm den 2 juli, 2019. Postad i Hemlöshet.

Regeringsformen säger att alla ska ha rätt till bostad. Det är ett grundläggande behov.

Orsakerna till hemlöshet är många och komplexa. Men det har skett en tydlig förändring i orsaken till hemlöshet under senare år i Sverige. I dag ser vi allt fler som blir hemlösa av strukturella skäl, dvs på grund av fattigdom och bostadsbrist.

Det visar också den senaste hemlöshetskartläggning som gjordes i Helsingborg januari 2019. Totalt registrerades då 100 personer, som befann sig i akut hemlöshet. Det är en ökning från i fjol med 13 personer och från 2017 med 31 personer. Av dessa 100 var 84 folkbokförda i Helsingborg och 16 i annan kommun.

En tredjedel av de 100 som registrerades som akut hemlösa, 33 personer, hade endast ett behov av boende, de hade varken någon missbruksproblematik eller led av någon psykisk ohälsa. Den gruppen hade ökat med 10 personer från kartläggningen 2018.

Dessutom skriver utredarna, att trots att många har registrerats i år, så finns det troligtvis ett mörkertal eftersom mätningen endast pågår under en vecka.

Helsingborg har ett till synes ambitiöst bostadssocialt program med akutboende, stödboende, kommunala kontrakt, tränings- och jourlägenhet, hyresgaranti och Bostad Först.

Men frågan är om det räcker? Socialnämndens ordförande sa i en interpellationsdebatt tidigare i vår som Vänsterpartiet hade tagit initiativ till, att hon inte ser något behov av att utöka antalet akuta boendeplatser i staden.

När man träffar både dem som själva lever i akut hemlöshet och dem som träffar dessa personer, framträder en annan bild.

Vilket också hemlöshetskartläggningen i januari 2019 visar. 29 personer, 24 män och 5 kvinnor, uppgav då att de sover utomhus eller i offentliga utrymmen.

Ett fåtal av dessa har av olika skäl själva valt detta, men långt ifrån alla. Majoriteten säger i stället att de gärna skulle vilja ha en akut boendeplats, eller naturligtvis helst en lägenhet.

De som i sitt arbete på Värmestugan och Hemlösa möter hemlösa dagligen, säger också att många är förtvivlade. Platserna på Fenix, stadens akutboende, räcker inte till. Många säger att de köat förgäves till en plats, andra att det är ingen idé att gå dit, där finns ändå ingen plats.

Och om orsaken till hemlösheten är fattigdom, inte missbruk eller psykisk ohälsa, är det inte heller självklart att man ens kan söka en plats på Fenix. Olika uppgifter finns, några som kontaktat Fenix säger att man då nekats en plats. Precis som nu sker i Malmö och Göteborg, där den som är hemlös på grund av fattigdom inte fortsatt ska få samma hjälp som den som är hemlös på grund av exempelvis missbruk. Socialtjänstlagen tolkas snävt och är du fattig, så anses det tydligen att du får skylla dig själv. En tolkning som Vänsterpartiet aldrig kan ställa upp på!

I ett första steg tycker vi att alla som har akut behov av en plats, också ska erbjudas en plats inomhus att sova på. Sedan måste naturligtvis andra lösningar ta vid. För bostadslöshet avhjälps inte bara av sociala insatser, utan det krävs också både en politik för fler bostäder med rimliga hyror och en politik mot orsakerna till fattigdom, psykisk ohälsa eller missbruk.

Såväl internationell som svensk forskning visar att de som lever i hemlöshet får svårare att klara vardagen. De som flyttar runt mellan vandrarhem drabbas ofta av psykisk och fysisk ohälsa, det blir svårare att ordna och klara en anställning. Studier visar också att det är större risk att utveckla missbruk och psykisk ohälsa för att man är hemlös, än tvärt om.

Vänsterpartiets uppfattning är att den generella välfärden ska generera en bostadspolitik där alla medborgare har rätt till ett tak över huvudet. Men innan kommunen har egna platser i olika former av boende att erbjuda de akut hemlösa, måste man tillvarata och stödja frivilliga resurser. Ingen i Helsingborg skall behöva sova utomhus eller i trappuppgångar. Vare sig man är hemlös på grund av missbruk, psykisk ohälsa eller fattigdom.

Vänsterpartiet avsatte 4 miljoner kronor till arbetet mot hemlöshet och till fler platser på akutboende i vårt budgetförslag för Helsingborg år 2020. Tyvärr lyckades vi inte få gehör för detta hos övriga partier, inget annat parti ville satsa något på detta.

Men vi kommer att återkomma. Socialtjänsten avspeglar hur solidariteten med utsatta människor fungerar i en stad. Att någon överhuvudtaget tvingas sova på gatan en kall januarinatt, är en skam för en stad. Ur ett individperspektiv likaväl som ur ett samhällsperspektiv borde detta vara en angelägen fråga för fler politiska partier.

Örebro har i år påbörjat arbetet med en nollvision mot hemlöshet. Vänsterpartiet önskar att Helsingborg också ville göra detsamma.

Ingrid Mattiasson Saarinen
gruppledare (v)

Höj grundbemanningen och börja med arbetstidsförkortning

Skrivet av ingridm den 28 juni, 2019. Postad i Vård & omsorg.

Jenny Björklund Hanssons inledningsanförande om Vård- o omsorgsnämnden i debatt om budget 2020 i kommunfullmäktige:

Antalet anställda undersköterskor har de senaste 20 åren ökat med hela 0%.

Ni hörde rätt, 0% och detta trots befolkningsökningen och ett ökat antal äldre. Siffrorna från SCB är givetvis inte helt jämförbara då vårdyrket förändrats de senaste 20 åren, men faktum kvarstår att personalen inte ökat i takt med befolkningen.

Vi ska vara oerhört glada att vi idag har utrikesfödda som står för ca 40% av arbetskraften inom omsorgen. För att citera min mormor ”Om vi inte hade haft invandrarna, hade man väl legat ensam här hemma och dött”. Givetvis sagt med viss överdrift och glimten i ögat, min mormor skräder inte orden när hon talar om personalbristen i vården.

Men hon är något på spåren min mormor. Vi behöver nämligen all arbetskraft vi kan få, för vi behöver fler anställda inom omsorgen.

Vänsterpartiet anser att det är dags att vi ökar grundbemanningen. Vi tror att det är omöjligt att i framtiden locka människor att utbilda sig till att arbeta inom vården om inte arbetsmiljön förbättras.

De 20 miljoner som vi vill ge extra, kan låta mycket för en ökad grundbemanning, men sanningen är att det inte ens är i närheten av vad som krävs på sikt. Och det beror främst på det som Ingrid lyfte i sitt inledningsanförande, dvs att välfärden är gravt underfinansierad bland annat pga skattesänkningarna under Reinfeldt-regeringen.

Med vår ökning kan flera av arbetspassen inom omsorgen välkomna en ny kollega under 2020. En kollega som kan vara den person extra som behövs, för att stressen ska lätta och arbetsglädjen komma tillbaka.

Vi i Vänsterpartiet vill precis som föregående år även införa ett försöksprojekt för en arbetstidsförkortning. Vi märker att det finns ett stort stöd för detta, både bland medarbetarna och inom forskningen.

Kombinationen av ett stressigt arbete som samtidigt medför ett stort ansvar gör det tufft att orka. De som känner att de inte orkar arbeta heltid drabbas hårt i form av en ännu lägre lön i ett redan låglöneyrke.

Vi vet också att fler och fler lever längre och längre, i takt med detta ökar också antalet med demenssjukdom. Det är viktigt att säkra att vi har tillräckligt med demensplatser, men även tillräckligt med kompetent personal.

Slutligen vill Vänsterpartiet stoppa den negativa spiral som Alliansen, då tillsammans med Miljöpartiet, inledde när man privatiserade ett antal vårdboenden. Vi fick läsa spaltmeter i media om den sjunkande kvalitén på de vårdboende som togs över av vårdföretag med vinstintresse. Den bilden styrktes även i de kvalitetsrapporter som presenterades i nämnden.

Vänsterpartiet tycker att det får vara slut på experimenterandet med både skattemedel och våra äldre. Vi vill att man återtar de privatiserade boendena i kommunal regi, så att vi tillsammans kan ge de äldre en värdig sista tid i livet.

Jenny Björklund Hansson

PS. Resultatet i debatten blev att våra förslag om 20 extra miljoner till ökad grundbemanning (som vi finansierade genom ett sänkt överskottsmål) och 11,7 miljoner till ett treårigt projekt med arbetstidsförkortning (som vi finansierade genom minskat anslag till stadsmässan H22), röstades ner.

Däremot fick vi gehör för förslaget att ta tillbaka Ragnvallagården och Lussebäcksgården i kommunal regi när avtalet med Vardaga går ut i mars 2020, eftersom både S och SD också stödde detta, i kommunfullmäktige har V, S och SD en majoritet av rösterna.

Alliansen, som tillsammans med Mp har majoritet i nämnden, har nu överklagat kommunfullmäktiges beslut. Detta trots att kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet i staden!

Skattesänkningarna urholkar välfärden

Skrivet av ingridm den 25 juni, 2019. Postad i Välfärden.

På kommunfullmäktige den 18 – 19 juni debatterades stadens budget för 2020. V’s gruppledare Ingrid Mattiasson Saarinen höll i samband med ärendet ett inledningsanförande, här kan du läsa det i sin helhet.

Vänsterpartiet vill ge alla helsingborgare förutsättningar till ett gott och tryggt liv i staden.

Vi vill att de som lever i Helsingborg ska känna att den här staden, den skapar vi tillsammans, för alla som bor här.

Men med alliansens förslag till budget ser vi att det inte blir så.

Vänsterpartiet kan inte acceptera att skolan inte får ett långt högre anslag. Vi kan inte acceptera att vård o omsorg liksom biblioteken är underfinansierade. Vi kan inte heller acceptera att någon ska behöva sova på gatan.

Vi vill ha en stad som håller ihop.

Att allt måste effektiviseras är ett mantra som upprepas som något helt naturligt i många kommuner runtom i Sverige. Helsingborg är inte ensamt om detta

De som jobbar inom välfärden vet att det inte alls är lika självklart att det fungerar att effektivisera och därmed driva verksamheten billigare, men lika bra. En del kan kanske effektiviseras, men långt ifrån allt.

Priset för effektiviserings- och sparkraven betalar i stället oftast välfärdens medarbetare, när verksamheterna får sluta ta in vikarier, låta lediga tjänster stå vakanta, eller anställa personal med lägre kompetens och lönekrav än planerat. Att det saknas vikarier drabbar i sin tur naturligtvis även barnen i skolan och de äldre i hemvården.

Nämnden klarar kanske på sätt en budget i balans men när kollegerna blir färre, blir arbetsmiljön definitivt sämre. Vilket i sig är en av de främsta faktorerna bakom att människor inte orkar stanna kvar, utan lämnar välfärdssektorn.

Vår välfärd hade aldrig fungerat utan människorna som jobbar i den. Vi ska vara stolta över dem.

Det är inte rimligt att de ska bära välfärden på sina axlar genom att ständigt vara underbemannade och stressade och få betala sina egna löneökningar med större arbetsbelastning.

Förskoleuppropet, Lärarmarschen och Kommunals upprop för äldreomsorgen samlar många som vill att välfärden ska få de resurser den behöver.

Bakgrunden till budgetnedskärningar och effektiviseringskrav är helt enkelt den att vår gemensamma välfärd är underfinansierad.

Och anledningen till att välfärden är underfinansierad beror främst på att statsbidragen till kommunerna helt enkelt urholkats till följd av de stora skattesänkningar som skett på nationell nivå i kombination med de stora vinstuttag av skattepengar som privata entreprenörer gjort och gör.

140 miljarder i skattesänkningar under regeringen Reinfeldt är skattesänkningar som drastiskt minskade skattemedlen till välfärden.

Nästa år ska värnskatten tas bort. Det innebär skattesänkningar för de redan rika och samtidigt drygt 6 miljarder mindre till statskassan.

Vänsterpartiet anser att Helsingborg behöver välfärdssatsningar och investeringar – inte nedskärningspolitik.

Vi tycker också att skattemedel ska användas på ett ansvarsfullt sätt.

Vi vill därför minska överskottsmålet till en procent och därmed frigöra 83 miljoner. Tillsammans med de 17 miljoner som vi vill ta från kommunstyrelsens anslag och 5 miljoner från stadsbyggnadsnämnden, ger det 105 miljoner att ytterligare fördela till välfärden.

Samtidigt är vi mycket medvetna om att fler och större förändringar behövs, förändringar som i sin tur bygger på en regering som för en annan och mer progressiv statlig fördelningspolitik.

Att sänka överskottsmålet i budget 2020 är en nödvändighet också om man menar allvar med de inriktningar en majoritet i kommunfullmäktige antagit för denna mandatperiod, nämligen att arbetet med livskvalitet ska genomsyra alla delar av verksamheten, att nya helsingborgare snabbt ska bli en del av samhället, att Helsingborg ska upplevas som en trygg plats och att Helsingborg ska vara en av Europas mest innovativa städer.

Vi vet att vi kommer att få höra kritik som går ut på att vi är ansvarslösa när vi sänker överskottsmålet. Men vi tycker att det är mycket mer ansvarslöst att inte göra det.

Det finns mycket som vi behöver jobba med i stadens verksamheter – allt från att höja kvaliteten i skolan, skapa ökad trygghet i livets olika skeden, hitta klimatsmarta lösningar, förebygga sociala problem till att se till att arbetsmiljön för stadens medarbetare är den bästa.

Men förutom anständiga arbetsvillkor och ett gott och meningsfullt arbetsliv behövs också tid och ork att leva, att få livspusslet att gå ihop. Många försök med arbetstidsförkortning både nu och tidigare har visat på mycket goda resultat, så även det tidigare försöket på Fredriksdalshemmets äldreboende i Helsingborg.

En del av de 59 miljoner vi ville minska anslaget till stadsmässan H22 med vill vi i stället använda för ett treårigt projekt med 30 timmar/vecka inklusive följeforskning inom en enhet inom Vård- o omsorgsnämnden. Detta därför att inte minst inom omsorgsyrken är sjuktalen höga och många arbetar ofrivilligt deltid eftersom arbetet är så krävande.

Klimatet kan inte heller vänta, de klimatförändringar som orsakats av oss människor kräver ett kraftfullt agerande om vi ska kunna lämna över ett hållbart samhälle till nästa generation.

Vi vill att staden för en politik som ger förutsättningar för medborgarna att leva miljövänligt, det ska helt enkelt vara lätt att göra rätt.

Staden kan gå i bräschen när det gäller ny teknik och fossilfri energi och till exempel än kraftfullare satsa på solcellsanläggningar. Men staden behöver också värna om den biologiska mångfalden.

Vi vill att fler träd planteras i staden och att gröna ytor bevaras. Det behövs för att både svalka under varma sommardagar och för att suga upp vatten vid svåra skyfall.

Helsingborg har antagit en ambitiös klimat- och energiplan, men det gäller också att gå från ord till handling för att klara målen. Säljer staden Öresundskraft, tappar vi också rådigheten över företaget och därmed en viktig aktör i arbetet med att nå målen i klimat- och energiplanen.

För Vänsterpartiet är både social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet helt nödvändig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och av avgörande betydelse för vårt demokratiska samhälle.

Ett lägre överskottsmål innebär möjlighet till större offentliga utgifter under en övergångsperiod, vilket vi är övertygade om i sin tur medför positiva effekter på längre sikt.

Vi vill att Helsingborg ska vara en bra stad att leva i oavsett vem du är, om du är ung eller gammal, eller vart du än kommer ifrån.

Vi anser att vi har ett gemensamt ansvar att skapa en stad i balans, med en bra och utbyggd välfärd som utjämnar klassklyftor och ojämlikhet.

Vi vill ha en stad som är solidarisk, tolerant och inkluderande. Dessutom, forskning visar att alla vinner på ett mer jämlikt samhälle och en mer jämlik stad.

Och ju tidigare i en människas liv som samhället satsar på hen, desto större förutsättningar har den människan att utvecklas och må bra och desto mindre blir också de samhälleliga kostnaderna senare.

Mer om de olika nämnderna senare under respektive nämnd.

Bifall till Vänsterpartiets budgetförslag.

Ingrid Mattiasson Saarinen
gruppledare (v)

En annan bostadspolitik är möjlig

Skrivet av ingridm den 25 juni, 2019. Postad i Helsingborgshem.

Goda bostäder åt alla har kännetecknat den svenska modellen där de kommunala bostadsbolagen blev politikens främsta verktyg.

Så är det inte i dag. Efter år av övertro på marknaden och politisk passivitet finns det stora och allvarliga problem på bostadsmarknaden, där bostadsbristen för de som inte har så god ekonomi att de kan köpa sitt boende eller har råd med en vanlig nybyggd hyreslägenhet, är det allra mest akuta.

Från både regering och kommuner finns en målsättning att bostadsbristen ska byggas bort, men många av de som idag enträget söker bostad är ofta också de som inte har råd med nyproduktionshyror.

Det sociala ansvaret och den växande klyftan mellan de som har råd och de som inte har råd är en utmaning.

ÖrebroBostäder, ett av Sveriges största allmännyttiga bostadsbolag, har sett att detta är ett reellt bekymmer. De såg att en enskild satsning på en ökad takt av nyproduktion inte ensamt kunde klara av att få bort bostadsbristen, eftersom efterfrågan och priset på utbudet, inte fullt ut matchade varandra.

Den modell ÖrebroBostäder tagit fram bygger på att räntan låses under tio år och en rabattrappa skapas som gäller under samma tioårsperiod. Den låsta räntan bygger på den verkliga räntan och ligger långt under den kalkylränta som man normalt baserar byggkalkylerna på. Hyresrabatten minskar efterhand och år elva är man tillbaka på samma nivå som man skulle haft med traditionell hyressättning.

I det uppdrag som allmännyttan har enligt Allbo-lagen finns krav på att driva verksamheten på ett affärsmässigt sätt och samtidigt ta ett samhällsansvar.

Helsingborgshem är ett mycket välskött bostadsföretag som på många sätt ligger i framkant i utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle. Men vi tycker att bolaget i än större utsträckning än i dag både kan och ska ta ett större socialt ansvar och se till att det byggs i alla områden i staden nya lägenheter med rimligare hyror, som även en helsingborgare med en tunnare plånbok har råd med. Vilket kan bidra till att också segregeringen bryts.

Vänsterpartiet vill att även Helsingborgshem ska använda sig av en modell liknande den ÖrebroBostäder använt vid nyproduktion i alla stadsdelar för att få fram en rimligare hyresnivå och motverka segregeringen plus att denna modell används tillsammans med det statliga investeringsstödet.

Vi vill att alla områden i staden ska vara blandade områden med olika boendetyper och att inte bara de med högst inkomster ska kunna skapa ett hem i en nybyggd lägenhet.

Vi vill inte heller att Helsingborgshems andel av det totala antalet hyreslägenheter i Helsingborg minskar.

Dessutom vill vi att allt byggande sker med fokus på människors behov av livskvalitet, god hälsa och hushållning med resurser. Energianvändningen vid framställning, transport och användning ska minska, material ska återvinnas och både renovering och nybyggnation ska ske med ett tydligt miljötänk i fokus och det ska även ställas krav på att underleverantörerna följer detta.

Det finns inte någon tydlighet alls i Alliansens förslag till ägardirektiv kring vilken roll Helsingborgshem ska ha för att lösa bostadsbristen för alla de helsingborgare, som inte har råd att köpa en bostadsrätt, villa eller en nybyggd hyreslägenhet. Det finns inte heller klart uttalat vilket ansvar de har för den ekologiska hållbarheten.

Vänsterpartiet föreslog därför att det skulle anges betydligt klarare i ägardirektivet till Helsingborgshem att det ingår i deras uppdrag att både ta ett socialt och ett ekologiskt ansvar.

Alliansens förslag till ägardirektiv, som tagits fram för beslut i kommunfullmäktige den 19 juni:

balansera bostadsmarknaden, till exempel genom att anpassa nyproduktion och befintligt fastighetsbestånd, utifrån marknadens efterfrågan och behov
erbjuda en variation av bostäder som möter invånarnas behov avseende exempelvis storlek och standard, upplåtelseform och serviceinnehåll
utveckla Helsingborgs stadsdelar tillsammans med andra intressenter
medverka, i förhållande till sin marknadsandel av hyreslägenheter, till anskaffning av bostäder för särskilda behov
utföra de uppdrag som ägaren tilldelar bolaget

Vänsterpartiets förslag till ägardirektiv:

tillgodose att hyresbostäder finns att tillgå på konkurrenskraftiga villkor och till god teknisk och arkitektonisk kvalitet samt erbjuda ett brett utbud av bostäder i alla stadsdelar med stor variation beträffande storlek, standard och belägenhet
arbeta för att skapa en god miljö, genom att beakta miljöhänsyn och kretsloppsprincipen vid byggande, drift, underhåll och rivning av byggnader/lägenheter samt tillse att även underleverantörer följer detta
arbeta så att bolaget uppfattas som ett attraktivt alternativ på bostadsmarknaden oavsett den bostadssökandes behov och ekonomiska möjligheter
utveckla Helsingborgs stadsdelar tillsammans med andra intressenter
göra försök med en ny form av hyressättning vid nyproduktion i likhet med den som utvecklats av ÖrebroBostäder AB och att detta liksom det statliga investeringsstödet används vid nyproduktion för att bryta segregering och medverka till blandade bostadstyper i alla stadsdelar
godta att försörjningsstöd och etableringsersättning liksom studiebidrag motsvarar inkomst
medverka, i minst lika hög grad som sin marknadsandel av hyreslägenheter i Helsingborg, till anskaffning av bostäder för särskilda behov
svara för en god och allsidig service för hyresgästerna och medverka till att en god service finns i området
medverka till att vidareutveckla hyresrätten som boendeform
under mandatperioden skapa minst 900 nya bostäder

Allmännyttan kan ha en central roll både för en social bostadspolitik och för bostadsförsörjningen i stort. Det var också just det som var bakgrunden till att allmännyttan en gång bildades.

Men en majoritet, Alliansen, SD, S och Mp, röstade för Alliansens förslag. Mp biföll visserligen våra första två att-satser, men inte de övriga, dvs inte försöket med en ny modell för hyressättning vid nyproduktion eller att Helsingborgshem skulle bygga minst 900 bostäder under de kommande tre åren.

Tyvärr, bostadsbristen för alla med låg inkomst kommer därmed att bestå i Helsingborg, boendesegregeringen likaså.

Dessutom. De med lägst inkomst bor i hyresrätt, men ändå är det upp till 60 procent dyrare att bo i en hyrd bostad än i en bostadsrätt. Den orättvisan beror bland annat på att staten subventionerar de ägda boendeformerna — villor och bostadsrätter — med enorma summor varje år. Ränteavdrag och rotavdrag kostade år 2017 staten 28 miljarder kronor. De som gör störst avdrag är de med högst inkomster.

Med den nivå på hushållens bostadslån som rådde i slutet av 2017 kostar dessutom varje procentenhets höjning av räntan staten ytterligare 9,4 miljarder i ränteavdrag. ROT-avdraget, som bara kan användas i ägda boenden, kostar staten dubbelt så mycket som bostadsbidraget till låginkomsttagare.

Vänsterpartiet har därför på nationell nivå föreslagit att ränteavdraget trappas av och att rotavdrag görs möjligt även för hyreslägenheter. I stället för att missgynna hyresrätten vill vi ha en rättvis bostadspolitik med lika ekonomiska villkor mellan boendeformerna. Detta därför att vi vill se en bostadsmarknad för alla, inte bara för de rika.

Ingrid Mattiasson Saarinen
gruppledare (v)

V’s förslag till budget 2020 för Helsingborg

Skrivet av ingridm den 4 juni, 2019. Postad i Välfärden.

Vår gemensamma välfärd är underfinansierad och detta beror främst på de stora skattesänkningar som skett på nationell nivå, som minskat skattemedlen till välfärden.

Vi satsar i vårt budgetförslag för Helsingborg år 2020 framförallt på barn och unga, på personalen inom både skolan, vården och omsorgen men också på biblioteken och på de mest utsatta i vårt samhälle.

Samtidigt är vi medvetna om att fler och större förändringar behövs, förändringar som i sin tur bygger på en annan och mer progressiv statlig fördelningspolitik.

Vi sänker överskottsmålet till 1% och frigör därmed 83 miljoner, vi minskar anslagen till Stadsbyggnadsnämnden med 5 miljoner och Kommunstyrelsen inklusive stadsgemensamt med 17 miljoner.
Av de 105 miljoner vi därmed frigör, ger vi 60 miljoner mer än i alliansens förslag till skolan för framförallt ökad personaltäthet men också till elever med behov av extra stöd, elevhälsa och studie- och yrkesvägledning. Detta därför att vi dels vill att ingen ung människa lämnar skolan utan att ha fått en bra grund för sitt framtid liv, dels också ge lärarna bättre förutsättningar att både hinna med, orka och lyckas med sitt uppdrag.
Vi satsar också på personalen inom vården och omsorgen och ger 20 extra miljoner jämfört med alliansens förslag till förstärkt grundbemanning. Arbetet inom vården är krävande och sjuktalen relativt höga. Vi vill helt enkelt att personalen inom vården ska få fler kolleger, något som många efterfrågar.
För att fler ska kunna få ett jobb, krävs både en skola som fångar upp alla och en aktiv arbetsmarknadspolitik. Samtidigt har många företag svårt att nyanställa, eftersom det saknas personer med rätt yrkesutbildning. Vi vill därför att Arbetsmarknadsnämnden ska omfördela 10 miljoner kronor av det som anslagits till försörjningsstöd mer offensivt för just yrkesutbildningar.
Undersökningen Ung Livsstil visar att ungdomar i Helsingborg föredrar att staden satsar på biblioteken framför festivaler. Biblioteken är också högt skattade av helsingborgarna i allmänhet och har över en miljon besökare årligen. Men de har under en följd av år varit underfinansierade, det märks både på områdesbiblioteken och på stadsbiblioteket. Vi anslår 9 miljoner kronor extra till biblioteken både för att förstärka verksamheten och för att utöka öppettiderna, vi anser att inte minst stadsbiblioteket borde ha generösare öppettider med söndagsöppet året runt.
Undersökningen Ung Livsstil visar också att den socioekonomiska bakgrunden är avgörande för deltagande i både idrott och kultur. Vi satsar 4 miljoner på avgiftsfria lovaktiviteter, 1 miljon för extra stöd till föreningar som tar ett socialt ansvar och 1,5 miljon till musikprojektet El Sistema på Dalhem.
Vi vill ha en nollvision mot hemlöshet, ingen i Helsingborg ska behöva sova ute på gatan eller i offentliga utrymmen. I dag ser vi både ett ökat antal hemlösa och allt fler som blir hemlösa på grund av fattigdom och bostadsbrist, liksom det fortfarande finns många hemlösa på grund av psykisk ohälsa, missbruk eller både-och. Årets hemlöshetskartläggning visade att allt för många köar förgäves till en plats på stadens akutboende, vi anslår därför 4 miljoner kronor till arbetet mot hemlöshet och till fler platser på akutboende.
En del av de barn och unga, som ingår i barnombudsmannens statistik över barn med låg levnadsstandard, lever i familjer som har försörjningsstöd. Där har Helsingborgs stad möjlighet att göra en liten skillnad i dessa barns och ungas liv genom att vid beräkning av försörjningsstöd bortse från den förra regeringens höjning av underhållsstödet. Vi har därför anslagit 2 miljoner till detta i vårt budgetförslag
Vi vill att det ska vara enkelt att leva klimatsmart i Helsingborg. Vi vill därför ge miljönämnden 1 miljon extra för att kunna förstärka energi- och klimatrådgivningen till såväl privatpersoner som föreningar, organisationer och företag. Alliansens förslag med en kraftsamling kring ett lokalt klimatavtal är bra, men för att förverkliga detta lokala Paris-avtal anser vi att miljönämnden behöver extra medel.
Tidigare i år yrkade vi på att 59 miljoner i stället för 118 skulle anslås till stadsmässan H22. Inte minst inom omsorgsyrken är sjuktalen höga och många arbetar ofrivilligt deltid eftersom arbetet är krävande. Många försök med arbetstidsförkortning har visat på mycket goda resultat, även så tidigare försök i Helsingborg. Vi avsätter därför medel till ett treårigt projekt med 30 timmar/vecka inklusive följeforskning inom en enhet inom Vård- o omsorgsnämnden, för 2020 anslår vi 11,7 miljoner för detta.
Vi vill att staden ska satsa mer på det fria kulturlivet utanför institutionerna och då inte bara på amatörkulturen utan också på professionella grupper. Genom ett extra anslag på 2 miljoner till fri kultur vill vi ge bättre förutsättningar för de professionella kulturarbetarna att söka stöd till verksamhet och projekt.
För en del helsingborgare med knapp ekonomi är avgiften till stadens kallbadhus alltför hög för att de regelbundet ska kunna besöka kallbadhusen. För Vänsterpartiet är detta en viktig folkhälsofråga och vi lägger därför 1,5 miljon till idrotts- och fritidsnämnden så att entré till kallbadhusen också ska ingå i Kulturkortet.

Sedan lämnar vi också ett antal uppdrag, bl a

att driften av Ragnvallagården och Lussebäcksgården ska återtas i kommunal regi när avtalet med Vardaga löper ut under 2020
att Helsingborg ska ta emot en ny fristadskonstnär år 2020
att plastpåsar ska förbjudas och endast miljövänliga papperspåsar tillåtas i stadens torghandel
att p-platser på Stortorget ses över med målet att själva torget blir bilfritt och att handikapplatser och platser för av-påstigning planeras utmed gatan runt torget
att en taltidning typ Helsingborgs Taltidning åter ska finnas i staden
att stadens webbsändningar ska textas
att stadens fritidsgårdar och aktivitetshus ska HBTQ-certifieras
att en extern visselblåsarfunktion införs

I investeringsbudgeten vill vi bl a satsa mer på trädplantering och solcellsanläggningar. Vi avsätter också medel till naturreservatet Jordbodalen och vi föreslår att ny ishall plockas ur investeringsplanen och i stället finansieras av Dunkerfonder, liksom en ny gymnastikhall.

Läs hela budgeten i pdf-filen nedan

V-budget 2020