Skip to main content

Författare: claudiac

Motion om stadens lokalvård

I Helsingborgs stad bedrivs lokalvård både i egen regi och på entreprenad. På vissa enheter finns båda lösningarna. Det är inte ovanligt att en privatanställd lokalvårdare och en kommunanställd lokalvårdare går sida vid sida.

Denna bild är bra att föreställa sig i frågan om lokalvård i stadens verksamheter. Hur ser villkoren för de två lokalvårdarna ut? Den ene med en trygg och schysst anställning, den andre med en i regel betydligt otryggare anställning och osäkrare tillvaro.

Utöver att vi har lokalvårdare i staden som har helt olika förutsättningar, skapar osäkerheten kring externa aktörer i verksamheten från och till problem. I skolans värld blir personal i egen regi ofta en värdefull del av teamet på skolan. Ett team där varje vuxen i elevernas närhet får en mening och roll som går utöver det som förväntas av själva arbetsuppgiften. En lokalvårdare som får möjlighet att vara på samma enhet under lång tid och som är trygg i sin roll blir en mycket värdefull resurs. Detta gäller även inom omsorgen och i andra delar av stadens verksamhet. Det finns många goda exempel på detta.

I andra änden finns det personal hos externa aktörer i staden som blir uppsagda flera gånger per år. Likaså finns det inget krav på att personal ska följa med vid byte av leverantör.

Mot denna bakgrund menar vi att det enda rätta är att staden tar sitt fulla ansvar för såväl personalen som för den kvalitet och det mervärde som lokalvårdarna kan tillföra verksamheterna.

Med anledning av detta yrkar vi på:

– att Helsingborgs stad återtar all lokalvård i stadens verksamheter i egen regi

För den socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen

Anna Ingers (S)

För Vänsterpartiets kommunfullmäktigegrupp

Ingrid Mattiasson Saarinen (V)

 

 

 

 

Logiken haltar

Ett parti borde bedömas efter den politik och de värderingar det har i dag. Så icke i HD. På ledarsidan den 12 september undrar Henrik Bredberg om det är aptitligt att S intimt samarbetar med ett vänsterparti, som har haft Stalinkramare i leden. Bredberg buntar så samman V med SD och andra extrempartier, som S borde akta sig för att samarbeta med.

När C H Hermansson valdes till ordförande 1964 var det ett avgörande steg i partiets modernisering. Partiet bröt då det politiska beroendet av Sovjetunionen och började kritisera inskränkningar i demokratiska fri- och rättigheter i de socialistiska länderna. Hermansson tog mycket kraftfullt avstånd ifrån Sovjets inmarsch i Tjeckoslovakien 1968. Den nya kursen ledde till att de Sovjetlojala lämnade partiet 1977.

Vi tvekade först inför att bemöta Bredberg. Men eftersom påhoppet är så grovt, kan vi inte låta bli att svara på samma ojusta sätt med kopplingar bakåt i tiden, till andra partiers rötor.

De långtgående eftergifter som den svenska samlingsregeringen gjorde gentemot Nazityskland har vederlagt tesen om vår neutralitet under andra världskriget. I dag vet vi också att det i vida kretsar fanns ett ideologiskt intresse för nazismen.

Efter kriget anslöt sig en rad svenska före detta fascist- och nazistsympatisörer till riksdagspartierna. En av dem, Ragnar Edenman, blev ecklesiastikminister (s). Sin politiska karriär inledde han som studieledare hos fascistledaren Per Engdahl. Tillsammans med Engdahl och fem andra studenter var Edenman med att bilda Förbundet Det Nya Sverige hösten 1930 i Uppsala. En av de mest aktiva hos Uppsala-fascisterna var Birgit Grabe som senare gifte sig och fick efternamnet Rodhe, och som under slutet av 1970-talet var folkpartistisk skolminister.

Under en tid satt Ragnar Edenman i Presstödsnämnden tillsammans med den moderate riksdagsledamoten Rolf Clarkson från Helsingborg, som i sin ungdom var ledare för det naziorienterade Fosterländsk Enad Ungdom (FEU). FEU höll sig med en specialformation kallad Storm- eller Slagstyrka (SS) och Clarkson hälsades med ropet ”Hell”, och tilltalades med ”Min ledare”.

På en berömd bild tagen utanför Rådhuset i Helsingborg syns Rolf Clarkson med armen sträckt i en Hitlerhälsning. När Rolf Clarkson i riksdagen träffade en annan gammal nazisympatisör, centerns P O Sundman, lär den senare också ha mött honom med en Hitlerhälsning. Rolf Clarkson var riksdagsledamot 1968-1994 för moderaterna.  Han satt dessutom 1964-1996 i Helsingborgs Dagblads styrelse.

Vänsterpartiet har gjort upp med sitt förflutna. Vi är ett parti som hyllar demokratiska värderingar och alla människors lika värde. Förhoppningsvis är det samma demokratiska värderingar som styr dagens S, M, L och C.

Henrik Bredberg betraktar dagens S, L, M och C som rumsrena, trots att alla fyra partierna har haft Hitlerkramare som riksdagsmän. Däremot anser han inte att dagens Vänsterparti är det, även om Stalinkramarna försvunnit. Logiken haltar.

Ingrid Mattiasson Saarinen
Peter Ahlbom

Ledamöter i Helsingborgs kommunfullmäktige, V

 

Insändare skickad till Helsingborgs Dagblad 2016-09-19.

På uppmaning av redaktionen förkortade vi insändaren som sedan publicerades 2016-09-27,
se nedan

img_1099

Vi vill inte sälja ut allmännyttan!

(V)i går inte med på att Helsingborgshem ska sälja lägenheter, inte under några som helst omständigheter! Stadens pengar ska fördelas solidariskt och räcker inte det, så måste skatten höjas. #intetillsalu#slutpårean @hdhbg.

Det går bra för Helsingborg, säger Peter Danielsson gång på gång när han är uppe i talarstolen i kommunfullmäktige. Men nu vill man tydligen sälja ut en del av Helsingborgs fastigheter för att få pengar till att bl a bygga skolor. När staden nu tycks ha ont om pengar och har behov av fler skolor, varför då hyra ut de skolor vi redan har till friskolor? Varför inte t ex behålla GA-skolan i stället för att hyra ut den till Internationella skolan? Och varför bygga ett Landborgsgarage för 400 miljoner om staden inte har pengar till att bygga ett äldreboende? Dessutom, hur bra går det egentligen för Helsingborg om man måste sälja ut delar av allmännyttan? Eller är det så att det snarare är en ideologisk fråga? De blågröna vill helt enkelt stycka av och sälja ut mer och mer till marknaden och marknadskrafterna…

https://www.hd.se/2016-09-13/helsingborgshem-kan-tvingas-salja-bostader

Rapport från kommunfullmäktige den 23 augusti

På kf-mötet, där Vänsterpartiet representerades av Claudia Velásquez, Ingrid Mattiasson Saarinen och Peter Ahlbom, debatterades bl a tre interpellationer och en enkel fråga från Vänsterpartiet. Dessutom gav vi vårt bifall till socialdemokraternas motion om att staden utreder möjligheten och intresset för att driva ett LSS-boende med utökat självstyre. Att ge boende och personal utökat självstyre i stället för att lägga ut verksamheterna på entreprenad är verkligen ett steg i rätt riktning!

Vår första interpellation handlade om socialförvaltningen. Många gånger har vi under de senaste åren lyft situationen för de anställda inom socialförvaltningen. Nu har Arbetsmiljöverket kommit med grava anmärkningar mot arbetsmiljön. Något radikalt måste göras!

Lyssna på debatten, som punkt 2 på dagordningen

https://helsingborg.webbtv-kf.se/?20160823#

 

Vi hade två interpellationer om verksamheten inom SIA, Steget innan arbete. Vård- och omsorgsnämnden vill lägga ut arbetsträning och daglig verksamhet på entreprenad.  Vård- och omsorgsnämndens ordförande, Maria Nilsson, skriver i sitt svar att det inte att är p g a bristande kvalitet, som man nu väljer att upphandla arbetsträning och daglig verksamhet. Det är alltså helt och hållet en politisk fråga, man vill slå sönder välfärden och sälja ut den till marknaden att tjäna pengar på. Vi har en helt annan syn på hur välfärden kan bli bättre och vi vill utveckla i stället för att avveckla verksamheterna. Forskning och erfarenhet visar att ökad kvalitet och effektivitet går via ökat inflytande för personalen. Självstyrande enheter och intraprenader har varit framgångsrika. Det skulle man kunna genomföra även här.

Lyssna på debatterna, som nr 3 på dagordningen kommer interpellationen till Vård- och omsorgsnämndens ordförande,  ca 2:41 startar debatten om interpellationen till Arbetsmarknadsnämndens ordförande

https://helsingborg.webbtv-kf.se/?20160823#

 

Till sist en enkel fråga till ordförande i kommunstyrelsen respektive Helsingborgshem om Helsingborgshems uthyrningspolicy. Många nyanlända och personer som har försörjningsstöd är hänvisade till en svart och osäker andrahandsmarknad eller till oseriösa hyresvärdar som tar ut ockerhyror. Allmännyttan har en viktig social roll, Helsingborgshem borde därför ändra sin uthyrningsregler. Dessutom är allmännyttans uthyrningspolicy ofta en ledstjärna för de stora privata bolagen.

Men något konkret svar gavs inte. Peter Danielsson lyssnade inte på vad Ingrid Mattiasson Saarinen sa om att Vänsterpartiet tycker att samarbetsmodellen i stora drag är mycket bra men inte tillräcklig, utan hävdade att vårt förslag ökar segregationen. Vi anser att risken för en ökad segregation är långt större om man inte intensifierar arbetet med att skapa en vit bostadsmarknad och därmed omintetgör marknaden för oseriösa aktörer.

Frågan togs upp sist under kf-mötet så om du vill lyssna på debatten i länken, gå till ca 2:51

https://helsingborg.webbtv-kf.se/?20160823#

 

Läs artikel i HD om vår fråga om Helsingborgshems uthyrningspolicy

https://www.hd.se/2016-08-23/helsingborgshem-ska-jaga-svartuthyrare

 

Referatet sammanställt av

Ingrid Mattiasson Saarinen

Allmännyttan har en viktig social roll!

Enkel fråga till ordförande i kommunstyrelsen och ordförande i AB Helsingborgshem om etableringsersättning eller försörjningsstöd som godkänd inkomst vid uthyrning.

För att fungera i samhället och vara en del av samhället behöver man ett arbete och för att kunna få och ha ett arbete behöver man ha någonstans att bo, en fast punkt i livet. Bostaden är avgörande för vår livskvalitet.

De allmännyttiga bostadsföretagen äger idag drygt 800 000 bostäder och är sedan många år en viktig del av det svenska välfärdssamhället. Landets 21 länsstyrelser granskade i fjol ägardirektiven i 241 allmännyttiga bostadsbolag. Anledningen är att regeringen hade gett länsstyrelserna i uppdrag att förmå kommunerna att i ägardirektiven betona bostadsföretagens allmännyttiga och sociala roll. Kartläggningen visar att det råder stora skillnader i hur ägardirektiven är utformade.

Ytterst är det ju kommunfullmäktige som beslutar om vilka ägardirektiv det kommunala bostadsbolaget ska arbeta efter och därmed bostadsbolagets allmännyttiga och sociala roll.

I Helsingborg är som bekant bostadsbristen stor, speciellt för de som inte har någon tjock plånbok eller inte har bott här tidigare. AB Helsingborgshem räknar försörjningsstöd och etableringsersättning som godkänd inkomst om

  • man redan bor hos dem idag, har skött sina hyresbetalningar och söker en bostad med lägre hyra än den nuvarande alternativt
  • redan bor hos dem, har skött sina hyresbetalningar, söker en bostad med högre hyra än den nuvarande och har en bekräftelse från en handläggare att de godkänner den högre hyran

Många av både de nyanlända och de som har försörjningsstöd är hänvisade till en svart andrahandsmarknad, som är mycket luckrativ för den som hyr ut, mycket osäker och dyr för den som hyr. De som har etableringsersättning är ju nyanlända, få av dem kan tänkas redan ha en lägenhet hos Helsingborgshem.

Mot bakgrund av att vi i likhet med regeringen vill att allmännyttan ska ha en tydligare allmännyttig och social roll, undrar vi om ni avser att ta något initiativ för att se till att regelverket ändras så

  • att etableringsersättning och/eller försörjningsstöd kommer att räknas som godkänd inkomst för alla, dvs även för den som inte redan bor i en lägenhet hos AB Helsingborgshem

För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

Ingrid Mattiasson Saarinen

 

Läs nyhetsartikel i HD om debatten i fullmäktige den 23 augusti

https://www.hd.se/2016-08-23/helsingborgshem-ska-jaga-svartuthyrare