Skip to main content

Från jämlikhet till valfrihet i svensk skolpolitik

Skrivet av claudiac den . Postad i Privatisering, segregering, Skolan.

Vänsterpartiet Göteborg bjöd den 16 mars in till en utmärkt föreläsning med forskarna Rune Romhed och Mattias Börjesson. De har skrivit kapitlet om skolan i boken ”Klass i Sverige”. Rebecca Thell och Ulla Thell var med och gjorde anteckningar under tiden eftersom vi tycker att de redovisade skolans nu och då på ett så överskådligt och träffande sätt. Läs en sammanfattning över hur skolan har sett ut sedan 1800-talet, hur friskolan tog över och vad det har lett till för vårt samhälle.

Då den första skolmodellen byggdes upp i Sverige på 1850-talet förutsattes ojämlikhet mellan samhällsklasserna. Organismdoktrinen gällde vilket innebar att det skulle vara skillnad mellan människor beroende på kön och klasstillhörighet.

I slutet av 1800-talet tog ca 800 män studenten i Sverige varje år. Kvinnor fick varken gå i läroverk eller gymnasium vilket ju var en förutsättning för att bli student.  1927 fick de lov att gå på läroverk. Fattiga män fick ta studenten men en försvinnande liten del kunde ta det steget genom stipendier och liknande.

Det var folkskolan som byggdes upp. Den var från början 4-årig och blev 6-årig och på 1950-talet 8-årig. Trots namnet så gick inte överklassens barn där. De hade hemundervisning med  guvernant de första 4 åren och sen började de på läroverk.

Från 1927 skulle alla gå i folkskolan. Efter 4 eller 6 år fanns möjligheten att gå över till läroverket. Ända fram till mitten av 1960-talet fungerade den svenska skolan så här:

  • Folkskola för alla i minst 4 år. Så småningom ökades det till skolgång i 8 år för alla.
  • Från fjärde året till och med nionde året fanns möjlighet att gå över till läroverket och ta realen. Realexamen var en förutsättning för gymnasiet.
  • Från tionde till tolfte året fanns gymnasiet med två linjer, reallinje och latinlinje.

Detta system kallades paralellskolesystemet. Olika grupper hade olika behov tyckte man.

Ju mer demokratin fick plats i Sverige ju mer kritik kom mot parallellskolesystemet. Det blev uppenbart att klassamhället fortsatte inom skolan. Vilken utbildning du hade berodde på vilken klass du tillhörde. Ekonomiska skäl avgjorde ofta men det visade sig också att de högre klasserna hade lärt in ett beteende som passade in på läroverk och gymnasium. Lärarna i dessa skolformer var helt emot en förändring. Vilka ungdomar skulle de då tvingas arbeta med? Hur stökigt skulle det inte bli? De saknade ju ett ”adekvat vokabulär”.

Men förändringen kom  med start 1962. Bort med läroverken!

  • 9-årig grundskola för alla
  • Därefter gymnasieskola. Denna kunde vara 1,2 eller 3-årig. Endast den 3-åriga gav behörighet till universitetet.
  • Slogs senare samman till enbart 3-åriga utbildningar

I samband med att skolan kommunaliserades 1989 fick marknadskrafterna inflytande. Tidigare bestämde staten för kollektivet. Vi hade haft en planskola nu skulle det bli en marknadsskola. Nyliberala tankar tog fasta på brukarinflytandet. Skolan hade varit samhällsorienterat nu skulle den bli individorienterad. De lanserade en ny syn på utbildningens roll. Staten ”abdikerade” och skolan blev en kommunal och privat angelägenhet. Utan kommunaliseringen skulle inte förändringen av skolan blivit så stor och fått så djupgående konsekvenser.

Kommunaliseringen bäddade för privatisering. Myndigheten Skolöverstyrelsen lades ner.

Den nyliberala hypotesen om fördelarna med att förändra skolan fick större genomslag i Sverige än i andra länder. Nyliberalismen menade att nu när staten inte har det stora kollektiva inflytandet över skolan så får eventuella problem istället lösas av marknaden.

De gjorde skolan till en privat angelägenhet. Eleverna och deras föräldrar blev kunder på skolmarknaden.

Skolan hade genom sin statliga roll blivit präglad av (S). Detta gjorde att alla borgerliga krafter slog sig samman och fick igenom denna stora förändring.

ALLA politiska inriktningar blev förvånade över vad som hände och hur fort det gick.

 

  1. Ett nytt ekonomiskt tänkande +2. den högervåg som gick över landet +3. de nyliberala ideérna + 4.en avgörande politisk strid (kommunaliseringen) =vi fick friskolesystemet och skolpengen.

De flesta politiker var inte medvetna om vad friskolesystemet skulle leda till. Inom alla partier diskuterades för- och nackdelar.

Ny läroplan 1994 där friskolorna presenterades.

Negativa konsekvenser av friskolesystemet

  • Ökad segregering
  • Fallande kunskapsresultat
  • Mycket svår att motverka på kommunal nivå
  • Fokus på valfrihet och individen gör att de sociala faktorerna döljs.

Det kollektiva har fått ge vika för individens fria val. Trots att eleven och föräldrarna väljer den skola de tror är bäst vet individen aldrig i förväg hur bra eller dåligt den kommer att fungera i en viss klass och med en viss lärare. Den enskilde högpresterande eleven kanske inte funkar i en klass där alla är toppresterande utan passar bättre en klass med några få toppresterande där den enskilde får agera dragare.

Idag bryr sig mycket få om de kollektiva intressena vilket på sikt påverkar även individen.

När skolsystemet som rådde före friskolereformen utvärderades visade det sig att denna svenska skolmodell var bäst i hela världen på att motivera den sämsta tredjedelen genom skolan. De som klarade sig sämst i denna skola blev inga drop-outs.

Detta har skrivits ner av undertecknade som självklart är ansvariga för ev. missuppfattningar.

 Ulla Thell                                                                                                               Rebecca Thell

 

Segregeringen måste brytas

Skrivet av ingridm den . Postad i Skolan.

Medan så gott som 100 procent av eleverna på en grundskola i Helsingborg är behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram efter årskurs 9, kan bara 50 procent på en annan skola vara det.

Vänsterpartiet vill öka likvärdigheten så att skillnaderna mellan olika skolor inte är så stora och har lagt fram en motion som kommer upp i kommunfullmäktige idag, tisdag den 26 januari, där vi föreslår att staden ska utreda hur segregationen kan minska och likvärdigheten öka i Helsingborgs grundskolor.

Samma förändringar behöver ske i hela landet. Under lång tid har utvecklingen gått åt fel håll. Skolverkets analyser för åren 1998–2016 visade att skolorna hade blivit allt mer uppdelade utifrån elevernas familjebakgrund. Analyserna pekade också på att elevernas familjebakgrund hade fått en större betydelse för elevernas resultat.

En sammanställning som OECD gjorde 2010 med forskning från tidigt 90-tal (då den stora friskolereformen genomfördes) och framåt visade att frihet att välja skola ökat segregationen och minskat likvärdigheten. OECD talar om effekten av kamratpåverkan, det vill säga att högpresterande elever har en positiv inverkan på elever med andra förutsättningar. I en skola där majoriteten av barnen inte har svenska som modersmål, fördröjs och försvåras också inlärningen av det svenska språket.

År 2018 kom German Bender och Per Kornhall med rapporten Ett söndrat land – skolval och skolsegregation i Sverige där de undersökte skolsegregationen i 30 medelstora svenska kommuner. Rapporten visar att skolsegregationen inte bara minskar likvärdigheten, utan dessutom ökar risken för motsättningar och polarisering. Det sker genom att människor med olika bakgrund får allt mindre kontakt med varandra.

Bender och Kornhall påpekar också att skolsegregationen kan få förödande konsekvenser för ett samhälle genom att den påverkar elevernas framtida val i livet. Segregationen byggs alltså in i framtiden.

I Helsingborg har kommunstyrelsen förklarat att den vill avslå vår motion och hänvisar till att segregationen hänger ihop med var människor bor. Kommunstyrelsen ser det aktiva skolvalet som en lösning på segregationen. Barn- och utbildningsnämnden för också fram det aktiva skolvalet som ett sätt att minska segregationen.

Studien Obligatoriskt skolval – Föräldrars motiv vid val av skola, och vad det innebär vid obligatoriskt skolval av nationalekonomerna Dany Kessel och Elisabet Olme vid Stockholms universitet visar att ett aktivt skolval inte leder till mer integration i kommunala skolor. Det snarare förstärker segregationen, familjer väljer skolor där barnen, eleverna, tillhör samma socioekonomiska grupp som de själva.

I inlägget ”Jo, det fria skolvalet bör avskaffas” i Dalarnas tidningar 2018 varnar sjutton forskare från bland annat universiteten i Göteborg, Linköping och Uppsala för att göra skolvalet obligatoriskt. De anser att det bara skulle befästa den princip, som så starkt medverkat till att skapa segregation mellan olika kategorier av elever. Föräldrar och barn väljer oftast en skola där eleverna har samma bakgrund som de själva.

När Växjö kommun år 2019 övervägde att införa obligatoriskt skolval för att minska segregationen, sade Stefan Lund, docent i pedagogik på Linnéuniversitetet, att den samlade forskningen visade att fallet kan bli det motsatta. Han påpekade att ett utökat skolval utan att samtidigt införa riktlinjer för skolornas sammansättning istället kunde leda till ökad segregation.

En bra skola är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn för att en elev som vuxen ska leva ett bra liv. Vänsterpartiet anser att det är politikers uppgift att ge alla barn och unga de bästa förutsättningarna.

I andra kommuner har politiker mer eller mindre haft en samsyn kring vikten av att utreda hur segregationen kan minska och likvärdigheten öka. Där har upptagningsområden, placering av skolor, profilklasser, resurser och andra viktiga faktorer undersökts. Varför får det inte ske i alliansens Helsingborg?

Ingrid Mattiasson Saarinen

Tomas Gustafsson

Debattinlägg infört på Aktuella frågor i Helsingborgs Dagblad 2021-01-26

Anpassa skolans fysiska arbetsmiljö

Skrivet av ingridm den . Postad i Skolan.

Att följa skollagen handlar om att ge alla barn möjligheten att ha en schysst skolgång med bra lärare och bra anpassningar.

På de skolor där man arbetat med att utforma en arbetsmiljö med hänsyn till de elever som har mest behov av anpassningar för att lyckas i sitt lärande, så har man funnit att detta också gynnat inte bara dessa elever, utan alla elever.

I Landskrona exempelvis har man på en skola jobbat med ljudmiljö och belysning. I taket på alla klassrum har det satts specialdesignade takplattor, som gör att läraren slipper skrika och eleverna inte störs lika mycket av varandra. Nu kommer man där att gå vidare med hela skolan, dvs även korridorer, uppehållsrum och i aula.

I en annan skola har man förutom ljuddämpning bland annat använt också dämpade färger i både klassrum och korridorer och låtit väggarna, speciellt i klassrummen, vara kala. Dessutom har man alternativa sittmöbler som eleverna varit med och valt, ståbord för den som vill ha det och ljuddämpade bås, för den som för tillfället vill jobba ostörd.

Eftersom många inom skolan, både lärare och elever, sagt att detta gett alla en bättre lärmiljö, vill vi att dessa synsätt också tillämpas vid all om- och nybyggnad av skolor i Helsingborg och har därför skrivit en motion om detta.

—

Motion om att en fysiskt tillgänglig lärmiljö ska eftersträvas vid all ny- och ombyggnad av skolor

Skollagen säger att ”Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav eller kravnivåer som finns, ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. ”

Detta stöd handlar självfallet inte bara om hur man lägger upp lärandet, hur man planerar och genomför lektioner och hur man jobbar relationellt, utan också om hur den fysiska arbetsmiljön designas. Alla distraktorer kan bli ett visuellt buller för elever som har svårt med perception.

Dessutom de skolor, som arbetat med att anpassa den fysiska miljön, har också funnit att om skolmiljön anpassades utifrån de elever som behöver det mest, så gynnades alla elever av detta.

SPSM, specialpedagogiska skolmyndigheten, är en myndighet som bidrar med kunskap och kompetens till förskolor, skolor och vuxenutbildningar i hela landet. Vi vill att denna kunskap och kompetens ska vara vägledande vid all ny- och ombyggnad av skolor i staden, så att vi får en lärmiljö med så få distraherande inslag som möjligt.

Vänsterpartiet yrkar därför

att en fysiskt tillgänglig lärmiljö ska utformas i samverkan med SPSM vid all om- eller nybyggnad av skolor i staden

För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

Ingrid Mattiasson Saarinen

Kunskap är makt!

Skrivet av ingridm den . Postad i Skolan.

Redan 1992 varnade OECD för den friskolereform som just då skulle genomföras. De undrade varför Sverige ville genomföra en så dramatisk förändring av en skola som präglades av både goda resultat och en hög grad av likvärdighet.

Dessutom var OECD kritiskt till att genomföra långtgående reformer utan grundliga utredningar, utan konsekvensanalyser och utan någon form av praktiska tester. De varnade också för att en marknadsutsättning av skolan skulle leda till segregering.

Under en följd av år har vi kunnat se de konsekvenser som OECD varnade för.  Vänsterpartiet Helsingborg anser att krafttag måste till för att öka likvärdigheten och bryta segregeringen. Att alla får del av en god utbildning bidrar till att samhället blir bättre för alla. Kunskap är makt.

Vi har därför skrivit en motion om att vi vill att en utredning görs med syftet att på allvar bryta segregeringen och öka likvärdigheten inom Helsingborgs stads grundskolor plus att det aktiva skolvalet slopas inom Helsingborgs stads grundskolor.

Motion om en utredning för att bryta segregeringen och öka likvärdigheten inom Helsingborgs stads grundskolor och att inom grundskolan slopa det aktiva skolvalet

I Helsingborg liksom i övriga Sverige har likvärdigheten inom skolan urholkats. Medan flertalet elever på vissa av stadens skolor går ut nian med betyg som räcker för att komma in på ett gymnasieprogram, är gymnasiebehörigheten på andra skolor oroväckande låg.

Skillnaderna mellan Helsingborgs skolor är uppenbara. Vilket gör att Helsingborgs barn och unga får klart olika förutsättningar att klara ett bra skolresultat.

Vänsterpartiet anser att skillnaderna mellan skolorna är oacceptabla. På riksplanet lyfter vi de negativa effekterna av både det fria skolvalet och de vinstdrivna friskolorna. Lokalt vill vi föreslå att det aktiva skolvalet slopas i grundskolan och att en kraftsamling görs för att öka likvärdigheten och minska skolsegregationen.

En sammanställning som OECD gjorde 2010 med forskning från tidigt 90-tal och framåt visar entydigt att frihet att välja skola ökar segregationen och minskar likvärdigheten. Forskarna talar om effekten av kamratpåverkan, det vill säga att högpresterande elever har en positiv inverkan på elever med sämre förutsättningar. När de studiestarka eleverna försvinner, försvinner den positiva kamrateffekten. När elever med olika bakgrund möts förbättras inte bara resultaten, utan också sammanhållningen. I en skola där majoriteten av barnen inte har svenska som modersmål, fördröjs och försvåras också inlärningen av det svenska språket.

2018 kom forskarna German Bender och Per Kornhall med rapporten ”Ett söndrat land – skolval och skolsegregation i Sverige” som visar att skolsegregationen inte bara minskar likvärdigheten, utan dessutom ökar risken för motsättningar och polarisering. Detta då människor med olika bakgrund får mindre kontakt med varandra. Forskarna menar att detta kan få förödande konsekvenser för ett samhälle, då de också sett att skolsegregation påverkar framtida val i livet. Vi bygger alltså in segregationen i framtiden.

Vänsterpartiet vill att skolan ska lägga grunden för ett liv med möjligheter, inte cementera ett förstelnat klassamhälle. En fungerande skola är det mest brottsförebyggande och integrationsfrämjande som finns.

Vänsterpartiet anser att den främsta valfriheten inte består i ett val av skola som innebär möjligheten att välja bort mötet med elever från annan bakgrund. Den främsta valfriheten består i stället i de ökade möjligheter till olika livsval som elever med en gemensam grundutbildning kan få efter genomgången utbildning. Vi anser att problemen med det fria skolvalet löser sig inte genom införande av ett obligatoriskt skolval.

Vi menar att Helsingborg nu på allvar måste se till att bryta skillnaderna mellan olika grundskolor i staden, i likhet med vad som redan gjorts i många kommuner.

I Trollhättan till exempel fanns i fjol en blocköverskridande samsyn om att utreda hur segregeringen kunde minska och likvärdigheten öka. Stockholm har bestämt sig för att vid nybyggnationer placera skolor så de får ett blandat upptagningsområde.  I danska Holstebro har man valt att skapa ändrade upptagningsområden för skolorna. Vad kan göras i Helsingborg för att öka likvärdigheten och bryta segregeringen?

Vi vill ha en skola som skapar framtidstro och lägger grunden för ett liv med möjligheter för alla barn och unga i Helsingborg. Endast så kan vi få ett samhälle som håller ihop.

Vänsterpartiet yrkar därför

att en utredning görs med syftet att på allvar bryta segregeringen och öka likvärdigheten inom Helsingborgs stads grundskolor

att det aktiva skolvalet slopas inom Helsingborgs stads grundskolor

För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

Ingrid Mattiasson Saarinen  

Tomas Gustafsson

 

När blev en likvärdig skola oviktig? 

Skrivet av ingridm den . Postad i Skolan.

Skolan ska vara likvärdig och ge alla elever samma möjligheter till en bra utbildning. Hur mycket elever lär sig beror idag alltmer på vilken skola de hamnar i och vilka föräldrar de har. Så behöver det inte vara.

Den svenska skolan dras isär och elever med olika bakgrund och studieförutsättningar samlas på olika skolor. En förklaring är det fria skolvalet. Vänsterpartiet vill inte att elever och föräldrar ska tvingas välja mellan ”bättre” och ”sämre” skolor. Alla ska kunna lita på att skolan närmast hemmet är en bra skola med förutsättningar att ge eleverna den kunskap de har rätt till.

En jämlik skola är bra för alla. När elever med olika bakgrund möts förbättras inte bara resultaten utan också sammanhållningen.

Vi vill återupprätta den jämlika och sammanhållna skolan. Skolan ska lägga grunden för ett liv med möjligheter – inte ett förstelnat klassamhälle!

Fyra företrädare för V Helsingborg har i dag ett debattinlägg om detta i Helsingborgs Dagblad.

Länk till debattinlägget

https://www.hd.se/2020-02-20/de-skillnader-som-finns-mellan-skolorna-i-helsingborg-ar-oacceptabla

Nedan också insändaren i sin helhet:

I Helsingborg precis som i övriga Sverige har likvärdigheten inom skolan urholkats. Medan de flesta elever på vissa av stadens skolor går ut nian med betyg som räcker för att komma in på ett gymnasieprogram, är det oroväckande få på andra skolor som blir behöriga till gymnasiet. De skillnader som finns mellan skolorna är oacceptabla.

På riksplanet är Vänsterpartiet kritiskt till det fria skolvalet och vill stoppa friskolor som drivs av vinstintressen. Lokalt föreslår vi att det aktiva skolvalet slopas i grundskolan och att samtliga partier ska kraftsamla för att öka likvärdigheten och minska skolsegregationen. Vad som behövs är en blocköverskridande samsyn.

En sammanställning som OECD gjorde 2010 med forskning från tidigt 1990-tal och framåt visar entydigt att frihet att välja skola ökar segregationen och minskar likvärdigheten. OECD talar om effekten av kamratpåverkan, det vill säga att elever som presterar mycket bra i skolan har en positiv inverkan på elever med sämre förutsättningar. När de studiestarka eleverna försvinner, försvinner den positiva kamrateffekten. När elever med olika bakgrund möts förbättras inte bara resultaten, utan också sammanhållningen. I en skola där majoriteten av barnen inte har svenska som modersmål, fördröjs och försvåras inlärningen av det svenska språket.

De problem som det fria skolvalet medför, löses inte genom att alla måste välja skola, att skolvalet blir obligatoriskt. Under ledning av Bo Malmberg har forskare vid Stockholms och Uppsala universitet undersökt vilka elever som 2003-2006 gjorde ett aktivt val. Forskningen visade att de som utnyttjar det fria skolvalet i första hand är elever från socioekonomiskt starka familjer med svensk bakgrund.

År 2018 publicerade German Bender och Per Kornhall rapporten Ett söndrat land – skolval och skolsegregation i Sverige som visar att skolsegregationen inte bara minskar likvärdigheten, utan dessutom ökar risken för motsättningar och polarisering. Likaså att skolsegregationen påverkar både elevens utbildnings- och yrkesval, liksom framtida inkomst, arbetslöshet, hälsa, sociala tillit och en rad andra faktorer. Att det sker i en tid då människor med olika bakgrund får mindre kontakt med varandra, kan enligt Bender och Kornhall få förödande konsekvenser för samhället.

Redan 1992 varnade OECD för den friskolereform som just då skulle genomföras i Sverige. OECD undrade varför den svenska regeringen ville genomföra en så dramatisk förändring av en skola som präglades av både goda resultat och en hög grad av likvärdighet. Dessutom var OECD kritiskt till att genomföra långtgående reformer utan grundliga utredningar, utan konsekvensanalyser och utan någon form av praktiska tester. OECD varnade också för att en marknadsutsättning av skolan skulle leda till segregering. Vilket är det resultat vi nu kan se.

Helsingborgs lokala politiker måste se till att bryta skillnaderna mellan olika grundskolor i staden. Det är något som redan har skett i många kommuner.  I Trollhättan fanns i fjol en blocköverskridande samsyn om att utreda hur segregeringen kunde minska och likvärdigheten öka.  Politikerna i Stockholm har bestämt sig för att nya skolor ska placeras så de får ett blandat upptagningsområde. I Malmö finns förslag om att göra ett forskningsföljt projekt med tre skolterminer.  I danska Holstebro har politikerna i full enighet och i samråd med föräldrarna valt att kvotera klasserna i några av stadens skolor för att få en mix av tvåspråkiga elever och elever med danska som modersmål.

Vänsterpartiet tycker att det är dags att ta skolans kompensatoriska uppdrag på allvar. Vi vill ha en skola som skapar framtidstro och lägger grunden för ett liv med möjligheter för alla barn och unga i Helsingborg. Endast så går det att få ett samhälle som håller ihop.

Ingrid Mattiasson Saarinen, gruppledare & ledamot i kommunfullmäktige (V)

Claudia Velásquez, ledamot i kommunfullmäktige (V)

Peter Ahlbom,  ledamot i kommunfullmäktige (V)

Tomas Gustafsson, ersättare i kommunfullmäktige (V)

Förödande att inte satsa på skolan

Skrivet av ingridm den . Postad i Skolan.

Att i ett läge när skolan redan drabbats hårt av nedskärningar, föreslå att fem av sju tjänster inom Närvaroteamet plockas bort och att skolorna själva ska jobba med både förebyggande och åtgärdande insatser, det tycker Vänsterpartiet verkar föga klokt.

Åtminstone inte om en verkligen menar allvar med att uppnå målet att halvera andelen elever med hög frånvaro.

Flera skolor har redan nu tvingats spara in hundratusentals kronor. Under våren 2019 har ett 40-tal tjänster försvunnit jämfört med förra året, samtidigt som eleverna har blivit fler.

I en arbetsmiljöenkät, som Lärarnas Riksförbund genomförde i mars i år, konstateras att arbetsmiljön för Helsingborgs lärare har försämrats markant det senaste året.

96% av lärarna uppgav att stressen på jobben påverkade dem negativt, 93% att de inte alltid hann med sina arbetsuppgifter och 39% funderade på att söka sig från Helsingborgs stad.

Att i detta läge föreslå att dra ner på Närvaroteamet och lägga ytterligare arbetsbelastning på den ordinarie skolpersonalen, tycker Vänsterpartiet onekligen är inte bara bekymmersamt, det är ansvarslöst.  Både mot eleverna och lärarna.

Genom att satsa på skolan, kan vi få ett Helsingborg som håller ihop i stället för att som nu dras isär. Forskning visar att ju tidigare i en människas liv som samhället satsar på hen, desto större förutsättningar har den människan att utvecklas och må bra och desto mindre blir då de samhälleliga kostnaderna senare. Polisen säger samma sak, vi måste satsa på skolan och arbeta förebyggande för att få bukt med utanförskapet och gängkriminaliteten.

Vänsterpartiet ville, jämfört med alliansens förslag, ge skolan ytterligare 30 miljoner för år 2019 och ytterligare 60 miljoner för 2020, att användas för högre personaltäthet, ökad satsning på elevhälsan och för elever med behov av extra stöd. 

Alliansens budget för Helsingborgs skolor håller inte, varken för skolans personal eller för eleverna. Och inte heller ur varken ett samhällsekonomiskt eller ett socialt perspektiv. 

Ingrid Mattiasson Saarinen

Inlägg i interpellationsdebatt i kommunfullmäktige den 26 november om de aviserade neddragningarna inom Närvaroteamet