Skip to main content

En helhetsanalys behövs innan bibliotek flyttas eller läggs ner

Den blågröna majoriteten och S tycks vara överens om att stänga det nuvarande biblioteket på Råå och öppna ett nytt bibliotek 500 meter österut, i det affärscentrum som bl a inrymmer ICA Maxi. Vänsterpartiet tycker inte att det är en optimal placering och efterlyser en helhetsutredning om områdesbiblioteken, deras antal och placering. Om detta har Ingrid Mattiasson Saarinen skrivit både en enkel fråga till Kristian Andersson, ordförande i kulturnämnden, som förhoppningsvis kommer upp på nästa kommunfullmäktige den 21 november, och en insändare som publicerades i HD den 14 november.

 

Enkel fråga till Kristian Andersson, ordförande i Kulturnämnden, om varför det brådskar så att flytta biblioteket på Råå

Vänsterpartiet har absolut inget emot förändringar, men vi efterlyser dels en helhetsutredning över antalet områdesbibliotek och placeringen av dem inklusive en kostnadsberäkning för olika alternativ, dels alternativa lösningar specifikt för ett bibliotek tänkt att nå invånarna på Miatorp, Planteringen, Högasten, Råå, Raus Vång, Raus Södra och Ättekulla.

I oktober 2016 kom rapporten om Framtidens bibliotek. Men i denna sades inget om varken antal eller placering. Detta trots att det var det som kommunfullmäktige hade bett om, när de gav kulturnämnden uppdraget. Frågan om antal områdesbibliotek och placeringen av dem hade flyttats till en annan utredning. Fortfarande har ingen helhetsplan presenterats.

I rapporten om Framtidens bibliotek sägs bland annat att ”Biblioteken ska finnas i flexibla lokaler som kan användas till flera funktioner. De bör placeras i närheten av, eller inrymmas i, skolor, fritidsgårdar, träffpunkter, familjecentraler eller service och vård. Biblioteken ska placeras i brytpunkter, där människor från olika bakgrund och stadsdelar kan mötas och samverka. Biblioteken ska vara attraktiva. Det gäller både lokalernas utseende och verksamhetens innehåll. Småskaligheten är viktig: det ska vara nära till bibliotekets service.”

Alternativ borde finnas när man diskuterar en förändring, för- och nackdelar vägas mot varandra. Nu diskuteras inga alternativ, utan endast att flytta Råå bibliotek 500 meter österut till Råå Center.

För 43 år sedan fick vi det senaste områdesbiblioteket, det i Rydebäck. Sedan dess har inga nya satsningar gjorts. Helsingborg har växt och staden fortsätter att växa.

Biblioteken är högt skattade av helsingborgarna. Det märks i besökssiffrorna, över en miljon besökare årligen. Vilken annan institution i Helsingborg har det?

Mot bakgrund av ovanstående vill Vänsterpartiet ha svar på följande frågor:

  • Varför brådskar det så med att flytta biblioteket på Råå?
  • Har några alternativa lösningar presenterats och förkastats när det gäller placeringen av ett eller flera bibliotek som är tänkt att nå invånarna på Miatorp, Planteringen, Högasten, Råå, Raus Vång, Raus Södra och Ättekulla?
  • Varför vill den blågröna majoriteten inte avvakta en helhetsplan över antalet områdesbibliotek och placeringen av dem innan ändringar görs i den befintliga biblioteksstrukturen?
  • Anser den blågröna majoriteten att det behövs en helhetsplan över antalet områdesbibliotek och placeringen av dem, inklusive en kostnadsberäkning för olika alternativ, både för de närmaste fem åren liksom på tio-femton års sikt? Om ja, när kommer denna att tas fram?

För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

Ingrid Mattiasson Saarinen

 

Insändare införd i Helsingborgs Dagblad 2017-11-14

En helhetsanalys behövs innan bibliotek flyttas eller läggs ner

Vänsterpartiet säger nej till förslaget att flytta biblioteket på Råå till ett affärscentrum. Vi har absolut inget emot förändringar, men vi efterlyser dels alternativa lösningar, dels en helhetsutredning över antalet områdesbibliotek och placeringen av dem.

Alternativ borde finnas när man diskuterar en förändring, för- och nackdelar vägas mot varandra. Nu diskuteras inga alternativ, utan endast att flytta Råå bibliotek 500 meter österut till Råå Center.

Kommunfullmäktige gav kulturnämnden i uppdrag 2015 att utreda områdesbibliotekens antal och placering. I augusti 2016 kom en första rapport om Framtidens bibliotek. I denna nämndes att antalet områdesbibliotek skulle behöva minska från nio till fem med nuvarande finansiering.

Men rapporten drogs tillbaka och i oktober 2016 kom så den slutliga rapporten. I denna sades inget om varken antal eller placering. En vända i den blågröna majoriteten hade lett till att frågan om antal områdesbibliotek och placeringen av dem hade flyttats till en annan utredning. Fortfarande har ingen helhetsöversikt presenterats.

I rapporten om Framtidens bibliotek sägs bland annat att områdesbiblioteken ska finnas i flexibla lokaler som kan användas till flera funktioner. De bör placeras i närheten av, eller inrymmas i, skolor, fritidsgårdar, träffpunkter, familjecentraler eller service och vård. Hur mycket av detta stämmer med Råå Center?

För 43 år sedan fick vi det senaste områdesbiblioteket, det i Rydebäck. Sedan dess har inga nya satsningar gjorts. Helsingborg har växt och staden fortsätter att växa. Men kultur och bibliotek tycks inte ha varit något prioriterat och tycks inte heller vara så med nuvarande styre.

I den nya Stadsplan 2017 talas mycket om platser för fysisk aktivitet, handel och teknisk infrastruktur, men inget om den kulturella infrastrukturen.  I motsats till antalet nya idrottshallar, sportarenor etc som behöver byggas när Helsingborg växer, nämns överhuvudtaget inte antalet nya bibliotek eller träffpunkter.

Biblioteken är högt skattade av helsingborgarna. Det märks i besökssiffrorna, över en miljon besökare årligen. Vilken annan institution i Helsingborg har det?

Nettobutiken på Ättekulla är tom, sa någon under torsdagskvällens debatt på Högastensskolan. Javisst, ett bibliotek/träffpunkt på Ättekulla borde ha planerats in där när området byggdes.

Inte hjälper det Ättekulla-borna nämnvärt om biblioteket flyttas till Råå Center, fortfarande är det långt från Ättekulla centrum. Och det finns många stadsdelar som saknar bibliotek, både nyare som Mariastaden och äldre som Miatorp och Planteringen.

Vänsterpartiet ser biblioteken som en nyckelinstitution i välfärden. Biblioteken ger fri tillgång till kultur och kunskap. De är offentliga vardagsrum där tröskeln är låg och alla känner sig välkomna.

Vi vill att en helhetsanalys görs innan några bibliotek flyttas eller läggs ner. Vi tycker att en stad som växer behöver fler bibliotek, inte färre.

Ingrid Mattiasson Saarinen

Ledamot i kommunfullmäktige (v)

 

 

 

 

 

 

 

 

Attendos vinstjakt drabbar både de äldre och personalen!

I HD den 11/10 kunde vi läsa att vård- och omsorgsförvaltningens granskare upptäckte så stora brister på Valltorp, att Attendo som driver äldreboendet nu riskerar att få avtalet uppsagt. Om vi backar tillbaka till när de blågröna lyfte fram förslagen till att lägga ut några av kommunens vårdboenden på entreprenad, så talade man sig varma om just fördelarna med privata aktörer. De blågröna menade att konkurrens gör att man i sin strävan att vara bäst därför höjer kvaliteten. De sa att valfriheten för den enskilde var en positiv faktor, då det helt enkelt finns mer att välja på. Man pratade också om att en mångfald av aktörer i sig var något positivt. Vi från Vänsterpartiet var kritiska från början. Dels då det innebar en omställning för de boende och anställda, men också för att vi har sett hur riskkapitalbolag i jakten på vinst ger en försämrad vård med lägre personaltäthet.

Redan när resultatet av upphandlingen presenterades, stod det klart att det inte var en mångfald av aktörer vi hade att vänta oss. De som vunnit avtalet var Attendo som redan driver hemvård i kommunen. Redan strax efter övertagandet kom så rapporter om missförhållanden på Valltorp och Bergaliden. Detta förklarade Attendo själva med att det var en inkörningsperiod, vilket även den blågröna majoriteten hänvisade till.

Under tiden detta pågick vann Attendo ytterligare en upphandling av  LSS-boenden som de blågröna också ville lägga ut på entreprenad. Dock bestämde kommunen sig för att häva avtalet innan övertagandet, eftersom Attendo inte lyckats få tillstånd av IVO att bedriva LSS-verksamheten.  

Den 20 september kom ett brev från anhörigföreningen där man påtalade flera allvarliga brister på Valltorp. Kanske var det till slut dessa tappra kämpar till anhöriga som fick de blågröna att lyssna.  Förvaltningen riktar i sin avtalsuppföljning stark kritik mot Attendo.

Nu står vi inför det faktum att allt annat än ett återtag av Valltorp till kommunal regi vore att svika de boende. Attendo har haft mer än 10 månader på sig att få igång en fungerande verksamhet och trots tidigare påpekanden om brister,  vill de blågröna nu ge Attendo 30 dagar till för att rätta till missförhållandena. Med detta satt i perspektiv till att genomsnittstiden för en boende på äldreboende är ca 14 månader, så har detta pågått alldeles för länge. Låt oss nu hoppas att de blågröna äntligen kan se att gränsen är nådd.

Vi i Vänsterpartiet är övertygade om att riskkapitalbolag inte hör hemma i skattefinansierad omsorgssektor. Vi har sett gång på gång hur det drabbar både de boende och personalen. Riskkapitalbolagens mål är alltid vinst på bekostnad av välfärden!

Jenny Björklund Hansson (V)
Ersättare vård- och omsorgsnämnden

Ingrid Mattiasson Saarinen (V)
Ledamot kommunfullmäktige  

Mounir Mansour (V)
Ledamot kommunfullmäktige

Peter Ahlbom (V)
Ledamot kommunfullmäktige

Claudia Velásquez (V)
Ersättare kommunfullmäktige

Vilket byggbolag köper en tomt där byggmöjligheterna tycks vara lika med noll?

En våt filt låg över Mejeritomten sedan en politisk majoritet sagt nej till Peabs planer på att bygga bostäder på tomten och de intilliggande odlingslotterna. Trots detta köpte Magnolia Bostad Mejeritomten av Peab i oktober 2016. Priset var 37 miljoner plus ytterligare en hemlig summa som Magnolia ska betala om de får en detaljplan för bostäder.

En märklig affär tyckte många. Men det var då det, i oktober 2016. Sedan hände saker snabbt. I januari 2017 presenterade de nya ägarna ett förslag för kommunen som inte bara omfattade området där det gamla mejeriet ligger, utan även odlingslotterna.

Vänsterpartiet har inget emot förtätning, men det måste också finnas gröna oaser, platser för rekreation och för att utveckla och bevara vårt natur- och kulturarv. Mejeritomten ligger kloss intill Fredriksdals museer och trädgårdar med dess unika genbank.

Tidigare när Peabs byggplaner diskuterades, så var Miljöpartiet, Liberalerna, Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna negativa. Men nu lyftes området ut ur Stadsplan 2017 och i stället hamnade ett nytt ärende relativt omgående hos stadsbyggnadsnämnden för ett avgörande i april. Vid det laget fanns det också en politisk majoritet för att bygga bostäder och skola på området.

Liberalerna och Miljöpartiet hade ändrat sig. De förra sa att det var därför att projektet nu omfattade även en skola, de senare därför att de som hade odlingslotter skulle erbjudas en ny plats. Att denna nya plats enligt Stadsplan 2017 endast tycks vara en kortsiktig lösning tog man inte så stor hänsyn till, inte heller till buller och troliga markföroreningar. När ärendet sedan skulle diskuteras i kommunfullmäktige lämnade en av kf-ledamöterna salen på grund av jäv (hen jobbar i byggbolaget). Det var nog fler än en som höjde ett förvånat ögonbryn.

Helsingborg växer och vi har en stor brist på både bostäder och mark att bygga på. Det senare inte minst på grund av att de styrande under en följd av år låtit marknaden bestämma, vilket lett till att alltför många en- och tvåplanshus byggts i stället för att man byggt på höjden och varit mer varsam med den mark som finns.

Vänsterpartiet vill gärna ha en skola på området vid Mejeriet. Men skolan kan lika väl byggas på den plats där det i dag finns en bensinmack, alltså utan att man rör kolonilotterna eller det område som är närmast Fredriksdal.

Koloniområdena inklusive odlingslotterna är ett grönt kulturarv med en stor biologisk mångfald, som har rötter i självhushållning, ökad urbanisering och en framväxande ny syn på fritid och rekreation.

Fredriksdal museer och trädgårdar har en ovanligt hög mångfald av vilda växter och djur. Där finns växtmiljöer som det har tagit 90 år att utveckla. Den genbank, som museet byggt upp för att skydda och bevara utrotningshotad flora och fauna kommer drastiskt att hotas av allt för nära bebyggelse av flerbostadshus med en ökad biltrafik, som ger avgasutsläpp och buller.

Vänsterpartiet vill ha en socialt, ekologiskt och ekonomiskt mer hållbar utveckling. Därför vill vi införliva Mejeritomten med friluftsmuseet, bygga en skola – gärna med miljöprofil – på den plats där macken i dag ligger, erbjuda mackägaren en alternativ tomt och låta koloniområdet/odlingslotterna vara kvar.

Så kom igen, blågröna, tänk om! Ta fasta på Vision 2035, där ni skriver att ”allt i Helsingborg görs med social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet i fokus.” Visa att varken Vision 2035 eller Livskvalitetsprogrammet bara är tomma ord!

Ingrid Mattiasson Saarinen

vice gruppledare och ledamot i kommunfullmäktige (v)

 

Insändare införd i Helsingborgs Dagblad 2017-07-29

https://www.hd.se/2017-07-29/lat-mejeritomten-bli-en-del-av-friluftsmuseet

Bättre välfärd utan Attendo

Under mandatperioden har det blågröna styret i Helsingborg genomfört en rad utförsäljningar inom vård och omsorg. De klär sina beslut i fina ord om valfrihet och mångfald. Men i praktiken ser vi vårdtagare utan valmöjlighet och anställda som väljer att söka sig bort från de privata vårdjättarna. Trots protester från både vårdtagare, anhöriga och personal la de blågröna i höstas ut fyra vårdboenden och fyra LSS- boenden på entreprenad. Resultatet sedan Attendo tog över Valltorp kan vi redan se; sämre mat, indragna aktiviteter och stressigare arbetsvillkor.

Vänsterpartiet är oerhört glada att det finns ett folkligt engagemang i vård- och omsorgsfrågor. Utan opinion är kampen för en trygg och kvalitativ vård svår för oppositionen. Det är viktigt att komma ihåg att privatiseringar är en del av den borgerliga ideologin.

Man la ner en daglig verksamhet och gjorde ett försök att lägga ner träffpunkter och sälja ut hela den kommunala personliga assistansen. Tack vare ett engagemang bland både brukare, äldre, anställda och anhöriga, så valde man att backa och låta träffpunkterna vara kvar. Också förslaget om att lägga ut all personlig assistans backade de blågröna ifrån, sedan beslutet överklagats.  Hade förslaget gått igenom hade personer i behov av personlig assistans inte haft något annat val än att vända sig till privata aktörer.

Maria Nilsson, ordförande  i vård- och omsorgsnämnden har vid flera tillfällen sagt att tävling leder till utveckling. Vi skulle vilja påstå att det är en bristande tro på människan förmåga att ge omsorg om man tror att tävling är det som driver ett gott omsorgsarbete. Tvärtom tror vi att god omsorg skapas genom väl fungerande organisationer, där man är tillräckligt med personal och har en god arbetsmiljö som gör att man väljer att stanna kvar på arbetsplatsen.

Kontinuitet gör det möjligt att skapa goda arbetsförhållanden, rutiner och relationer. Vänsterpartiet debatterade på senaste fullmäktige ett av våra förslag för att skapa en god arbetsmiljö, ett försöksprojekt med 6 timmars arbetsdag. Trots höga sjuktal väljer de blågröna att inte prova de metoder som på andra ställen visat sig framgångsrika. Man talar om utveckling men begränsar utvecklingen till att gälla digital teknik och inte sättet att organiserat arbetet på.

Det är dags att välja: vinst eller välfärd. Vänsterpartiet har för länge sedan bestämt sig, vi vill att varje skattekrona ska gå till välfärden och inte till ett riskkapitalbolag på bekostnad av våra äldre och vår personal. Vi tycker att det är själva välfärden som är den riktiga vinsten i vårt samhälle.

Jenny Björklund Hansson, ersättare vård- och omsorgsnämnden

Ingrid Mattiasson Saarinen, ledamot kommunfullmäktige  

Mounir Mansour, ledamot kommunfullmäktige

Peter Ahlbom, ledamot kommunfullmäktige

Claudia Velásquez, ersättare kommunfullmäktige

 

Insändaren inskickad till Helsingborgs Dagblad 2017-01-28

Logiken haltar

Ett parti borde bedömas efter den politik och de värderingar det har i dag. Så icke i HD. På ledarsidan den 12 september undrar Henrik Bredberg om det är aptitligt att S intimt samarbetar med ett vänsterparti, som har haft Stalinkramare i leden. Bredberg buntar så samman V med SD och andra extrempartier, som S borde akta sig för att samarbeta med.

När C H Hermansson valdes till ordförande 1964 var det ett avgörande steg i partiets modernisering. Partiet bröt då det politiska beroendet av Sovjetunionen och började kritisera inskränkningar i demokratiska fri- och rättigheter i de socialistiska länderna. Hermansson tog mycket kraftfullt avstånd ifrån Sovjets inmarsch i Tjeckoslovakien 1968. Den nya kursen ledde till att de Sovjetlojala lämnade partiet 1977.

Vi tvekade först inför att bemöta Bredberg. Men eftersom påhoppet är så grovt, kan vi inte låta bli att svara på samma ojusta sätt med kopplingar bakåt i tiden, till andra partiers rötor.

De långtgående eftergifter som den svenska samlingsregeringen gjorde gentemot Nazityskland har vederlagt tesen om vår neutralitet under andra världskriget. I dag vet vi också att det i vida kretsar fanns ett ideologiskt intresse för nazismen.

Efter kriget anslöt sig en rad svenska före detta fascist- och nazistsympatisörer till riksdagspartierna. En av dem, Ragnar Edenman, blev ecklesiastikminister (s). Sin politiska karriär inledde han som studieledare hos fascistledaren Per Engdahl. Tillsammans med Engdahl och fem andra studenter var Edenman med att bilda Förbundet Det Nya Sverige hösten 1930 i Uppsala. En av de mest aktiva hos Uppsala-fascisterna var Birgit Grabe som senare gifte sig och fick efternamnet Rodhe, och som under slutet av 1970-talet var folkpartistisk skolminister.

Under en tid satt Ragnar Edenman i Presstödsnämnden tillsammans med den moderate riksdagsledamoten Rolf Clarkson från Helsingborg, som i sin ungdom var ledare för det naziorienterade Fosterländsk Enad Ungdom (FEU). FEU höll sig med en specialformation kallad Storm- eller Slagstyrka (SS) och Clarkson hälsades med ropet ”Hell”, och tilltalades med ”Min ledare”.

På en berömd bild tagen utanför Rådhuset i Helsingborg syns Rolf Clarkson med armen sträckt i en Hitlerhälsning. När Rolf Clarkson i riksdagen träffade en annan gammal nazisympatisör, centerns P O Sundman, lär den senare också ha mött honom med en Hitlerhälsning. Rolf Clarkson var riksdagsledamot 1968-1994 för moderaterna.  Han satt dessutom 1964-1996 i Helsingborgs Dagblads styrelse.

Vänsterpartiet har gjort upp med sitt förflutna. Vi är ett parti som hyllar demokratiska värderingar och alla människors lika värde. Förhoppningsvis är det samma demokratiska värderingar som styr dagens S, M, L och C.

Henrik Bredberg betraktar dagens S, L, M och C som rumsrena, trots att alla fyra partierna har haft Hitlerkramare som riksdagsmän. Däremot anser han inte att dagens Vänsterparti är det, även om Stalinkramarna försvunnit. Logiken haltar.

Ingrid Mattiasson Saarinen
Peter Ahlbom

Ledamöter i Helsingborgs kommunfullmäktige, V

 

Insändare skickad till Helsingborgs Dagblad 2016-09-19.

På uppmaning av redaktionen förkortade vi insändaren som sedan publicerades 2016-09-27,
se nedan

img_1099