Vänsterpartiet har många gånger tagit upp situationen för de  helsingborgare som är hemlösa.

Helsingborg har ett ambitiöst bostadssocialt program med akutboende, stödboende, kommunala kontrakt, tränings- och jourlägenhet, hyresgaranti och Bostad Först. Men när man träffar både dem som själva lever i akut hemlöshet och dem som arbetar med dessa personer, framträder bilden av det är långtifrån tillräckligt. 

En del av dem som i de årliga hemlöshetskartläggningarna har uppgett att att de sover utomhus eller i offentliga utrymmen har av olika skäl själva valt detta, men långt ifrån alla. De säger i stället att de gärna skulle vilja ha en akut boendeplats, eller naturligtvis helst en lägenhet.  

Studier visar att det är större risk att utveckla missbruk och psykisk ohälsa för att man är hemlös, än tvärt om.

Orsakerna till hemlöshet är många och komplexa. I ett första steg borde alla som har akut behov av en plats inomhus att sova på, kunna erbjudas det. Sedan måste naturligtvis andra lösningar ta vid. 

Det är positivt att staden nyligen anställt en hemlöshetsstrateg som ska arbete stadsövergripande med hemlöshetsfrågan. Men det behövs också för fler att få ett tak över huvudet.

För bostadslöshet avhjälps naturligtvis inte bara av sociala insatser, utan det krävs både en aktiv politik för fler bostäder med rimliga hyror och mot orsakerna till fattigdom liksom stöd till personer med psykisk ohälsa och/eller missbruk.

Så länge som samhället inte i tillräcklig utsträckning tar ansvar och ger det stöd som behövs, anser Vänsterpartiet att staden ska stödja de frivilligorganisationer som hjälper de hemlösa.

Det kan också tyckas märkligt att socialförvaltningen varken anser att fler akutplatser behövs och inte heller under de senaste fyra vintrarna öppnat för fler platser på stödboenden, trots att möjligheten tydligen har funnits.

Vi har därför skrivit en interpellation till socialnämndens ordförande med frågor om bakgrunden till att Hemlösas Hus/Stiftelsen Frihamnen fått avslag på sin ansökan om bidrag för 2022 och 2023.

Interpellation till ordförande i socialnämnden, Samuel Lilja, om stadens hemlösa

Socialförvaltningen skriver i inför fördelningen av verksamhetsbidrag för 2021 att ”Kontinuitet och långsiktighet i bidragsgivningen är en viktig princip. Denna princip innebär att organisationer som tidigare fått bidrag helst ska kunna räkna med fortsatt stöd. Det gäller förutsatt att de utför den verksamhet de har beviljats bidrag för, att det inte framkommer nya omständigheter som påverkar bidraget eller att nämndens budgetramar och långsiktiga prioriteringar förändras.”

Vidare skriver förvaltningen att ”För år 2020 skärptes bedömningarna av vad som skulle räknas som socialnämndens målgrupper då budgeten var ansträngd. Vissa verksamheter prioriterades ned och de allra flesta fick reducerat stöd.”

I det tjänsteförslag till fördelning av verksamhetsbidrag för åren 2021-2023 som förvaltningen tagit fram, föreslås bland annat att Föreningen Frihamnen/Hemlösas Hus ska få 0 kronor i bidrag för år

2022 och 2023. Frihamnen/Hemlösas Hus är en ideell förening som har funnits i drygt 20 år. Sedan fem år tillbaka har föreningen en dagöppen verksamhet, där hemlösa kan få stöd, rådgivning, frukost, lunch, byta kläder och duscha. Varje dag i vinter har huset haft mellan 50 – 65 besökare.

Denna vinter liksom vanligen om vintrarna, har det varit nätter där temperaturen varit under noll. LP-stiftelsen öppnade då lokaler dit hemlösa kunde få komma och värma sig under natten. I en artikel i Helsingborgs Dagblad nämns att förvaltningen även har möjlighet att öppna stödboende med fler sovplatser, men att detta inte behövts/gjorts under de senaste fyra åren.

Mot bakgrund av det fortfarande finns många hemlösa i Helsingborg och att förslaget är att föreningen Hemlösas Hus/Stiftelsen Frihamnen inte ska få något bidrag alls nästa år, så har Vänsterpartiet några frågor till socialnämndens ordförande.

• Är förslaget ett resultat av att socialnämndens resurser är för knappa för att både kunna omfatta nya målgrupper och tidigare prioriterade målgrupper, som exempelvis hemlösa?
• Vilka är enligt den skärpta bedömningen 2020 socialnämndens målgrupper?
• Har förvaltningen för avsikt att på något sätt, eventuellt i samarbete med de frivilligorganisationer som jobbar med samma målgrupp, utöka sin egen verksamhet för målgruppen och/eller på något sätt förändra Fenix, dvs både utöka antalet akutplatser och ha en utökad dagverksamhet?
• Är det trots allt möjligt att Hemlösas Hus/Stiftelsen Frihamnen i december i år beviljas bidrag för 2022, även om förslaget nu är 0 kronor eller är det förslag som togs i december 2020 definitivt även för 2022 och 2023?

För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

Ingrid Mattiasson Saarinen

För Vänsterpartiet är bostaden en social rättighet och en del av välfärden. Vi anser att bostaden är en viktig förutsättning för människors möjligheter till ett fullgott liv.

Samhällets ansvar också finns inskrivet i vår grundlag. I den står att det allmänna ska särskilt trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.

1976 trädde en folkrättsligt bindande FN-konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter i kraft i Sverige, som bland annat lyfter allas rätt till en lämplig bostad.

I Helsingborg är det socialförvaltningen som ansvarar för de som är hemlösa av sociala skäl, dvs på grund av missbruksproblematik och/eller psykisk ohälsa.  För den alltmer ökande gruppen strukturellt hemlösa, dvs de som är hemlösa på grund av  ekonomiska skäl och/eller bristen på bostäder med rimliga hyror, är det däremot Arbetsmarknadsförvaltningen som har ansvaret.

Vi har nu skrivit en interpellation om stödet till de strukturellt hemlösa till arbetsmarknadsnämndens ordförande Richard Lundberg, som förhoppningsvis kommer att debatteras på nästa kommunfullmäktige den 17 mars.

Läs interpellationen:

Det har skett en tydlig förändring i orsaken till hemlöshet under senare år. I dag ser vi att allt fler blir hemlösa av strukturella skäl, dvs på grund av fattigdom och bostadsbrist.  Det visade också den hemlöshetskartläggning som gjordes i Helsingborg i fjol, då ca 30% av de akut hemlösa var det endast av strukturella skäl. Dessutom varnades i rapporten för ett stort mörkertal.

Detta som en följd av att det i Helsingborg, liksom i många andra städer, har blivit allt svårare för en låginkomsttagare att hitta en bostad. Hyresrätter med rimliga hyror är helt enkelt alltför få.

Regelverket kring rätten att få och/eller att få behålla en bostad ställer också till problem. Hyresvärdarna kräver en viss, oftast relativt hög, inkomst i förhållande till hyran. Har du betalningsanmärkningar eller skulder hos Kronofogden är det också ett nej, även om du skulle ha en inkomst som räcker till.

På en internationell hemlöshetskonferens i Helsingborg för ett tag sedan sa professor Marcus Knutagård att de som inte har några andra problem än just hemlöshet hamnar i ett moment 22. Socialtjänsten säger att de inte är någon bostadsförmedling. Problemet är att ingen annan heller är det.

Den som är eller kommer att bli hemlös av strukturella skäl förväntas ta ett eget ansvar, vare sig det finns barn med i bilden eller inte och även om det kan vara uppenbart att förutsättningarna att få en bostad är minimala.

I Helsingborg är det Arbetsmarknadsförvaltningen som har hand om de strukturellt hemlösa. Det egna ansvaret för att hitta en bostad poängteras i många sammanhang av förvaltningen och de träder in först in när läget blivit akut. Om det finns barn med i bilden placeras familjen i första hand på vandrarhem eller i villavagnar.

Helsingborgs stad har både bostadsrätter och jourlägenheter. Trots att outnyttjade lägenheter finns, är ändock den första placeringen för en barnfamilj ofta en villavagn eller ett vandrarhemsboende. Den ensamstående kan också bli hänvisad till vandrarhem.

Detta är självklart en mycket dyr lösning för den enskilde, som helt kan spoliera en redan knaper ekonomi. Likaså är placeringarna i villavagnar och på vandrarhem en dyrbar lösning för staden.

Staden har en handlingsplan för det bostadssociala programmet 2018-2019, som ska omsätta och fullfölja innehållet i Helsingborgs stads ”Mål och strategier i arbetet mot bostadslöshet” från år 2012. Planen 2018-19 är dock framförallt ett strategiskt verktyg i arbetet med den sociala hemlösheten, i mycket mindre utsträckning den strukturella hemlösheten.

Vänsterpartiet vill därför ställa följande frågor till arbetsmarknadsförvaltningen ordförande

• Anser du att lösningen att i första hand erbjuda villavagnar eller vandrarhemsboende är optimal?
• Anser du att det finns anledning revidera principen att en barnfamilj först erbjuds villavagn/vandrarhem, därefter eventuellt en jourlägenhet och sedan eventuellt en annan lägenhet?
• Anser du att det finns anledning att förändra rutinerna inom Arbetsmarknadsförvaltningen genom att exempelvis tidigare gå in i processen när någon riskerar att bli hemlös?
• Kommer Arbetsmarknadsförvaltningen på annat sätt revidera sitt arbete vad gäller denna målgrupp?
• Vilka för-/nackdelar uppstår om alla stadens lägenheter finns i ett gemensamt bostadsprogram?
• Anser du att större tonvikt bör läggas på åtgärder för att motverka även den ökande strukturella hemlösheten i kommande handlingsplan för det bostadssociala programmet?

För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

Ingrid Mattiasson Saarinen

PS. Vänsterpartiet har också nyligen lämnat in en motion om att vi vill att staden ansluter sig till FN-initiativet The Shift. Initiativet syftar till att förändra synen på bostäder från att ha blivit en vara på marknadens villkor till att bli en social rättighet.

Läs motionen

https://helsingborg.vansterpartiet.se/2020/02/13/bostader-ar-en-del-av-valfarden/

Regeringsformen säger att alla ska ha rätt till bostad. Det är ett grundläggande behov.

Orsakerna till hemlöshet är många och komplexa.  Men det har skett en tydlig förändring i orsaken till hemlöshet under senare år i Sverige. I dag ser vi allt fler som blir hemlösa av strukturella skäl, dvs på grund av fattigdom och bostadsbrist.

Det visar också den senaste hemlöshetskartläggning som gjordes i Helsingborg januari 2019. Totalt registrerades då 100 personer, som befann sig i akut hemlöshet. Det är en ökning från i fjol med 13 personer och från 2017 med 31 personer. Av dessa 100 var 84 folkbokförda i Helsingborg och 16 i annan kommun.

En tredjedel av de 100 som registrerades som akut hemlösa, 33 personer, hade endast ett behov av boende, de hade varken någon missbruksproblematik eller led av någon psykisk ohälsa. Den gruppen hade ökat med 10 personer från kartläggningen 2018.

Dessutom skriver utredarna, att trots att många har registrerats i år, så finns det troligtvis ett mörkertal eftersom mätningen endast pågår under en vecka.

Helsingborg har ett till synes ambitiöst bostadssocialt program med akutboende, stödboende, kommunala kontrakt, tränings- och jourlägenhet, hyresgaranti och Bostad Först.

Men frågan är om det räcker? Socialnämndens ordförande sa i en interpellationsdebatt tidigare i vår som Vänsterpartiet hade tagit initiativ till, att hon inte ser något behov av att utöka antalet akuta boendeplatser i staden.

När man träffar både dem som själva lever i akut hemlöshet och dem som träffar dessa personer, framträder en annan bild.

Vilket också hemlöshetskartläggningen i januari 2019 visar. 29 personer, 24 män och 5 kvinnor, uppgav då att de sover utomhus eller i offentliga utrymmen.

Ett fåtal av dessa har av olika skäl själva valt detta, men långt ifrån alla. Majoriteten säger i stället att de gärna skulle vilja ha en akut boendeplats, eller naturligtvis helst en lägenhet.

De som i sitt arbete på Värmestugan och Hemlösa möter hemlösa dagligen, säger också att många är förtvivlade. Platserna på Fenix, stadens akutboende, räcker inte till. Många säger att de köat förgäves till en plats, andra att det är ingen idé att gå dit, där finns ändå ingen plats.

Och om orsaken till hemlösheten är fattigdom, inte missbruk eller psykisk ohälsa, är det inte heller självklart att man ens kan söka en plats på Fenix. Olika uppgifter finns, några som kontaktat Fenix säger att man då nekats en plats. Precis som nu sker i Malmö och Göteborg, där den som är hemlös på grund av fattigdom inte fortsatt ska få samma hjälp som den som är hemlös på grund av exempelvis missbruk. Socialtjänstlagen tolkas snävt och är du fattig, så anses det tydligen att du får skylla dig själv. En tolkning som Vänsterpartiet aldrig kan ställa upp på!

I ett första steg tycker vi att alla som har akut behov av en plats, också ska erbjudas en plats inomhus att sova på. Sedan måste naturligtvis andra lösningar ta vid. För bostadslöshet avhjälps inte bara av sociala insatser, utan det krävs också både en politik för fler bostäder med rimliga hyror och en politik mot orsakerna till fattigdom, psykisk ohälsa eller missbruk.

Såväl internationell som svensk forskning visar att de som lever i hemlöshet får svårare att klara vardagen. De som flyttar runt mellan vandrarhem drabbas ofta av psykisk och fysisk ohälsa, det blir svårare att ordna och klara en anställning. Studier visar också att det är större risk att utveckla missbruk och psykisk ohälsa för att man är hemlös, än tvärt om.

Vänsterpartiets uppfattning är att den generella välfärden ska generera en bostadspolitik där alla medborgare har rätt till ett tak över huvudet. Men innan kommunen har egna platser i olika former av boende att erbjuda de akut hemlösa, måste man tillvarata och stödja frivilliga resurser. Ingen i Helsingborg skall behöva sova utomhus eller i trappuppgångar. Vare sig man är hemlös på grund av missbruk, psykisk ohälsa eller fattigdom.

Vänsterpartiet avsatte 4 miljoner kronor till arbetet mot hemlöshet och till fler platser på akutboende i vårt  budgetförslag för Helsingborg år 2020. Tyvärr lyckades vi inte få gehör för detta hos övriga partier, inget annat parti ville satsa något på detta.

Men vi kommer att återkomma. Socialtjänsten avspeglar hur solidariteten med utsatta människor fungerar i en stad. Att någon överhuvudtaget tvingas sova på gatan en kall januarinatt, är en skam för en stad.  Ur ett individperspektiv likaväl som ur ett samhällsperspektiv borde detta vara en angelägen fråga för fler politiska partier.

Örebro har i år påbörjat arbetet med en nollvision mot hemlöshet. Vänsterpartiet önskar att Helsingborg också ville göra detsamma.

Ingrid Mattiasson Saarinen
gruppledare (v)

Under en vecka i januari 2019 genomförde Socialtjänstens vuxenenhet den årliga hemlöshetskartläggningen. Kartläggningen, som enligt rapporten endast är en uppskattning av de akut hemlösa i Helsingborg, visade att 100 personer befann sig i akut hemlöshet, en ökning från i fjol med 13 personer och från 2017 med 31 personer.

Utredarna skriver dessutom, att trots att många har registrerats i år, så finns det troligtvis ett mörkertal. Man tror att det är sannolikt att alla i akut hemlöshet inte blir registrerade hos någon av uppgiftslämnarna, eftersom mätningen endast pågår under en vecka. 47 personer uppgav att de blev hemlösa under 2018, men av de 100 personer som rapporterats in i år uppges att endast 19 fanns med föregående år. Något som bekräftar bilden av att det finns en osäkerhet och ett mörkertal.

Den största gruppen i årets kartläggning är 30-39 år gamla, men den största ökningen jämfört med tidigare år är i åldersgruppen 20-29 år. Av de, som registrerades som hemlösa, var det i år 29 personer som sov utomhus eller i offentliga utrymmen, mot 28 i fjol och 21 år 2017.

Kartläggningen visar också att 33 personer, 27 män och 6 kvinnor, av de som registrerades som akut hemlösa, endast hade behov av boende, dvs de hade varken någon missbruksproblematik eller led av psykisk ohälsa. Övriga, som rapporterats som akut hemlösa, var 36 personer med missbruksproblematik, 12 personer med psykisk ohälsa och 18 personer med både psykisk ohälsa och missbruk.

Skånes Stadsmission som verkar i olika städer i Skåne säger att förutom ökningen av antalet hemlösa ser de även att bakgrunden hos de personer som söker sig till verksamheten förändrats under de senaste åren. Tidigare har de människor som kommit till dem varit människor i det som kallas social hemlöshet, dvs människor som hamnat i hemlöshet på grund av psykisk ohälsa och/eller missbruk. I dag ser Skånes Stadsmission allt fler som blir hemlösa av strukturella skäl, alltså fattigdom och bostadsbrist.

Studier visar att det är en större risk att utveckla missbruk och psykisk ohälsa för att man är hemlös, än tvärt om. Såväl internationell som svensk forskning visar att de som lever i hemlöshet får svårare att klara vardagen. De som flyttar runt mellan olika tillfälliga boenden eller bor på gatan, drabbas ofta av både psykisk och fysisk ohälsa. Regeringsformen säger att alla ska ha rätt till bostad. Det är ett grundläggande behov.

Helsingborgs stad har en handlingsplan för det bostadssociala programmet. Handlingsplanen ska konkret omsätta och fullfölja innehållet i stadens ”Mål och strategier i arbetet mot bostadslöshet” från år 2012. Planen har fyra delmål

• Delmål 1. Att när det behövs erbjuda tillfälligt boende med samordnade insatser utifrån individuella behov.
• Delmål 2. Att minska antalet personer som skrivs ut till hemlöshet från anstalt eller behandling.
• Delmål 3. Att underlätta inträdet på den ordinarie bostadsmarknaden för de som redan har någon form av bostadssocial insats.
• Delmål 4. Att minska antalet bostadslösa föräldrar.

Mot bakgrund av ovanstående vill Vänsterpartiet ställa följande frågor till socialnämndens ordförande

• Hur lever staden upp till delmål 1, dvs att erbjuda tillfälligt boende när det behövs?
• Hur lever staden upp till delmål 2, dvs att minska antalet personer som skrivs ut till hemlöshet?
• Hur lever staden upp till delmål 3, dvs att underlätta inträdet på den ordinarie bostadsmarknaden?
• Hur lever staden upp till delmål 4, dvs att minska antalet bostadslösa föräldrar?
• Är Bostad Först ett koncept som också kan och i framtiden kommer att erbjudas de i gruppen hemlösa som inte är missbrukare?
• Hur ser stadens uppsökande verksamhet/jour på kvälls-/nattetid ut för personer i behov av akut boende?
• Finns planer på att utöka antalet akutplatser i stadens regi och/eller på nytt undersöka möjligheten av någon typ av akutboende i samarbete med någon/några frivilligorganisation/-er på samma sätt som görs i många andra städer?

För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

Ingrid Mattiasson Saarinen