Segregeringen måste brytas
Medan så gott som 100 procent av eleverna på en grundskola i Helsingborg är behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram efter årskurs 9, kan bara 50 procent på en annan skola vara det.
Vänsterpartiet vill öka likvärdigheten så att skillnaderna mellan olika skolor inte är så stora och har lagt fram en motion som kommer upp i kommunfullmäktige idag, tisdag den 26 januari, där vi föreslår att staden ska utreda hur segregationen kan minska och likvärdigheten öka i Helsingborgs grundskolor.
Samma förändringar behöver ske i hela landet. Under lång tid har utvecklingen gått åt fel håll. Skolverkets analyser för åren 1998–2016 visade att skolorna hade blivit allt mer uppdelade utifrån elevernas familjebakgrund. Analyserna pekade också på att elevernas familjebakgrund hade fått en större betydelse för elevernas resultat.
En sammanställning som OECD gjorde 2010 med forskning från tidigt 90-tal (då den stora friskolereformen genomfördes) och framåt visade att frihet att välja skola ökat segregationen och minskat likvärdigheten. OECD talar om effekten av kamratpåverkan, det vill säga att högpresterande elever har en positiv inverkan på elever med andra förutsättningar. I en skola där majoriteten av barnen inte har svenska som modersmål, fördröjs och försvåras också inlärningen av det svenska språket.
År 2018 kom German Bender och Per Kornhall med rapporten Ett söndrat land – skolval och skolsegregation i Sverige där de undersökte skolsegregationen i 30 medelstora svenska kommuner. Rapporten visar att skolsegregationen inte bara minskar likvärdigheten, utan dessutom ökar risken för motsättningar och polarisering. Det sker genom att människor med olika bakgrund får allt mindre kontakt med varandra.
Bender och Kornhall påpekar också att skolsegregationen kan få förödande konsekvenser för ett samhälle genom att den påverkar elevernas framtida val i livet. Segregationen byggs alltså in i framtiden.
I Helsingborg har kommunstyrelsen förklarat att den vill avslå vår motion och hänvisar till att segregationen hänger ihop med var människor bor. Kommunstyrelsen ser det aktiva skolvalet som en lösning på segregationen. Barn- och utbildningsnämnden för också fram det aktiva skolvalet som ett sätt att minska segregationen.
Studien Obligatoriskt skolval – Föräldrars motiv vid val av skola, och vad det innebär vid obligatoriskt skolval av nationalekonomerna Dany Kessel och Elisabet Olme vid Stockholms universitet visar att ett aktivt skolval inte leder till mer integration i kommunala skolor. Det snarare förstärker segregationen, familjer väljer skolor där barnen, eleverna, tillhör samma socioekonomiska grupp som de själva.
I inlägget ”Jo, det fria skolvalet bör avskaffas” i Dalarnas tidningar 2018 varnar sjutton forskare från bland annat universiteten i Göteborg, Linköping och Uppsala för att göra skolvalet obligatoriskt. De anser att det bara skulle befästa den princip, som så starkt medverkat till att skapa segregation mellan olika kategorier av elever. Föräldrar och barn väljer oftast en skola där eleverna har samma bakgrund som de själva.
När Växjö kommun år 2019 övervägde att införa obligatoriskt skolval för att minska segregationen, sade Stefan Lund, docent i pedagogik på Linnéuniversitetet, att den samlade forskningen visade att fallet kan bli det motsatta. Han påpekade att ett utökat skolval utan att samtidigt införa riktlinjer för skolornas sammansättning istället kunde leda till ökad segregation.
En bra skola är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn för att en elev som vuxen ska leva ett bra liv. Vänsterpartiet anser att det är politikers uppgift att ge alla barn och unga de bästa förutsättningarna.
I andra kommuner har politiker mer eller mindre haft en samsyn kring vikten av att utreda hur segregationen kan minska och likvärdigheten öka. Där har upptagningsområden, placering av skolor, profilklasser, resurser och andra viktiga faktorer undersökts. Varför får det inte ske i alliansens Helsingborg?
