Skip to main content

Interpellation till ordförande i Idrotts- och fritidsnämnden, Cecilia Engström, om jävssituation vid rekrytering

I handlingarna till kommunfullmäktigemöte den 23 januari fick vi ta del av stadsrevisionens granskning av rekrytering och inköp inom idrotts- och fritidsnämnden.

Stadsrevisionen framhåller att i offentlig verksamhet är det av synnerligen vikt för förtroendet hos medborgarna att förtroendevalda och anställda ser till att jäv inte uppkommer och att det inte ens ska kunna misstänkas att det kan föreligga jäv.

Revisionen bedömer att det har förelegat en jävssituation vid anställningen av en projektledare. De noterar att ingen på Fritid Helsingborg synes ha uppmärksammat att här kunde föreligga en jävssituation och agerat. Vidare skriver revisionen: ”Såsom anställningen har gått till är det också en brist att det saknas dokumentation som visar att berörd
person var lämpligast för tjänsten.”

Stadsrevisionen konstaterar att det finns rutiner för såväl inköp som rekrytering inom idrotts- och fritidsnämnden. Trots att det således finns rutiner, har dessa inte följts när en projektledare rekryterades.Trots att rutiner för rekrytering allvarligt har åsidosatts, verkar inte detta ha lett till någon påföljd.

Vänsterpartiet delar revisionens syn på att det är av yttersta vikt i offentlig verksamhet att det inte föreligger vare sig jäv eller misstanke om jäv.

Med anledning av detta vill därför Vänsterpartiet ställa några frågor till Cecilia Engström, ordförande i Idrotts- och fritidsnämnden::

⦁ Har det varit några diskussioner i nämnden redan tidigare om att anställningsprocessen borde göras om, eftersom omständigheterna kring hur en projektledare rekryterades ju varit kända även innan stadsrevisionen kom med sin rapport?

⦁ Anser du efter stadsrevisionens rapport att det finns anledning att göra om anställningsprocessen, eftersom stadsrevisionen påtalar att en jävssituation förelegat och att rutiner för rekrytering inte har följts?

⦁ Anser du att Helsingborgs stads rykte som arbetsgivare kan ha tagit skada av en rekryteringsprocess som den som föregick anställningen av den aktuelle projektledaren?

För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

Ingrid Mattiasson Saarinen

Peter Ahlbom

Claudia Velásquez

 

Total tystnad från övriga partier när frågan togs upp i kommunfullmäktige den 28 februari. Läs HD’s artikel om fullmäktigemötet

https://www.hd.se/2018-03-01/vansterpartiet-vill-gora-om-anstallningsprocessen-pa-fritid-helsingborg

Debatt om Attendo och äldreomsorgen

Representanter för de åtta politiska partierna i fullmäktige diskuterade Helsingborgs äldreomsorg med både varandra och en intresserad allmänhet på ett möte på Stadsbiblioteket i torsdags. Jenny Björklund Hansson var V´s representant i debatten. Jenny sa bland annat att riskkapitalbolag som Attendo inte hör hemma i omsorgen, då deras enda syfte är att maximera sin avkastning. Vidare att vi befinner oss nu i en svår juridisk process för att få ordning på bristerna hos Attendo, detta är en situation som de blågröna bör ta ansvar för när de valde att ta risken att privatisera. Hon lyfte också att Vänsterpartiet och regeringen kommit överens om en extra satsning på nationell nivå för att ge kommunerna möjlighet att anställa fler inom omsorgen. En annan fråga som lyftes var Vänsterpartiets motion, som tyvärr avslogs i kommunfullmäktige, om att minimibemanning borde skrivas in i avtalen vid upphandling.

Läs om vad HD skrev om mötet

https://www.hd.se/2017-11-09/politisk-oenighet-om-vilka-maktmedel-kommunen-har-mot-attendo?utm_source=fb&utm_term=980a0e60-790b-4f91-9140-a318bd17d261&utm_medium=list-bottom&utm_campaign=ushares

 

Attendos vinstjakt drabbar både de äldre och personalen!

I HD den 11/10 kunde vi läsa att vård- och omsorgsförvaltningens granskare upptäckte så stora brister på Valltorp, att Attendo som driver äldreboendet nu riskerar att få avtalet uppsagt. Om vi backar tillbaka till när de blågröna lyfte fram förslagen till att lägga ut några av kommunens vårdboenden på entreprenad, så talade man sig varma om just fördelarna med privata aktörer. De blågröna menade att konkurrens gör att man i sin strävan att vara bäst därför höjer kvaliteten. De sa att valfriheten för den enskilde var en positiv faktor, då det helt enkelt finns mer att välja på. Man pratade också om att en mångfald av aktörer i sig var något positivt. Vi från Vänsterpartiet var kritiska från början. Dels då det innebar en omställning för de boende och anställda, men också för att vi har sett hur riskkapitalbolag i jakten på vinst ger en försämrad vård med lägre personaltäthet.

Redan när resultatet av upphandlingen presenterades, stod det klart att det inte var en mångfald av aktörer vi hade att vänta oss. De som vunnit avtalet var Attendo som redan driver hemvård i kommunen. Redan strax efter övertagandet kom så rapporter om missförhållanden på Valltorp och Bergaliden. Detta förklarade Attendo själva med att det var en inkörningsperiod, vilket även den blågröna majoriteten hänvisade till.

Under tiden detta pågick vann Attendo ytterligare en upphandling av  LSS-boenden som de blågröna också ville lägga ut på entreprenad. Dock bestämde kommunen sig för att häva avtalet innan övertagandet, eftersom Attendo inte lyckats få tillstånd av IVO att bedriva LSS-verksamheten.  

Den 20 september kom ett brev från anhörigföreningen där man påtalade flera allvarliga brister på Valltorp. Kanske var det till slut dessa tappra kämpar till anhöriga som fick de blågröna att lyssna.  Förvaltningen riktar i sin avtalsuppföljning stark kritik mot Attendo.

Nu står vi inför det faktum att allt annat än ett återtag av Valltorp till kommunal regi vore att svika de boende. Attendo har haft mer än 10 månader på sig att få igång en fungerande verksamhet och trots tidigare påpekanden om brister,  vill de blågröna nu ge Attendo 30 dagar till för att rätta till missförhållandena. Med detta satt i perspektiv till att genomsnittstiden för en boende på äldreboende är ca 14 månader, så har detta pågått alldeles för länge. Låt oss nu hoppas att de blågröna äntligen kan se att gränsen är nådd.

Vi i Vänsterpartiet är övertygade om att riskkapitalbolag inte hör hemma i skattefinansierad omsorgssektor. Vi har sett gång på gång hur det drabbar både de boende och personalen. Riskkapitalbolagens mål är alltid vinst på bekostnad av välfärden!

Jenny Björklund Hansson (V)
Ersättare vård- och omsorgsnämnden

Ingrid Mattiasson Saarinen (V)
Ledamot kommunfullmäktige  

Mounir Mansour (V)
Ledamot kommunfullmäktige

Peter Ahlbom (V)
Ledamot kommunfullmäktige

Claudia Velásquez (V)
Ersättare kommunfullmäktige

Samtal om Striden om tiden. Sex timmar med bibehållen lön är möjlig!

Samtal om striden om tiden, sex timmar med bibehållen lön är möjlig!
Lördag 22 juli kl.12:00
Folkets hus Helsingborg, Sal 306 Södergatan 65

1 maj i år presenterade Vänsterpartiet ett förslag om en nationell satsning på sex timmars arbetsdag med bibehållen lön. Vi vill införa treåriga projekt med sex timmars arbetsdag på en arbetsplats i vartenda landsting och varenda kommun i hela Sverige. Det är en reform som kommer att ge oss ökade möjligheter att få livet att gå ihop, göra oss friskare och göra att fler kan få jobba. Sverige är redo för sex timmars arbetsdag. Vänsterpartiet vill ha en samhällsekonomi som är bra för alla och inte bara några få och kortare arbetstid är ett viktigt steg på den vägen.En generell sänkning av arbetstiden från åtta timmar till sex timmar med bibehållen lön är möjlig! Sextimmarsdagen har redan införts på prov i flera kommuner runt om i landet.
Hur kan vi driva på utvecklingen?
Ylva Aspelin (Ordförande, Ung Vänster Skåne) och Ana Rubin (Vänsterpartiet Skåne) samtalar om striden om tiden!

Agneta Lenander, sjuksköterska svarar på Sydsvenskans ledare 170713

Agneta Lenander svarar på ledarskrivent på Sydsvenskan som försöker ställa arbetare  mot varandra.

Sluta använda mig som ett slagträ i debatten om ojämlika löner!
Om du på allvar hade brytt dig, hade vi inte haft den ojämlika situation som vi har idag.

Sedan när tog du fighten med oss? När stod du sida vid sida med vårdarbetare, som roddat ihop manifestationer/demonstrationer för att kämpa för vår sak? Unga byggare fanns där, Hamnfyran fanns där, elektrikerna fanns där.
Var fanns du, valdagen, där du tog beslut om det skulle satsas resurser till välfärdsarbetare eller till din privata plånbok?
Vad gör du den dagen sopstriden är över, kommer du att strida för vår sak och på riktigt bry dig? Kommer du den 3 september?

Alla ni vårdarbetare som gnäller över att sopåkare har mer betalt än vi. Var fanns alla ni förra året den 4 september? Hur mycket kämpade ni för vår sak?
Jag fick höra, det är inte lönt. Det gör ingen skillnad.
Gör det här någon skillnad? Att gnälla över orättvisan? Genom att klanka ner på en annan yrkesgrupp? För att de tar en strid, ni själva inte ens skulle drömma om.

Vi vinner inga större strider än de vi själva är beredda att kämpa för.

Helt plötsligt är vår arbetsmiljö och våra löner på tapeten. Åh det här är inte klokt, skriver Sydsvenskan i sin huvudledare. Under vilken sten har ni levt, som inte uppdagat detta innan? Sedan när drev ni på för jämlika kvinnolöner? Nej såklart, ni går kapitalets vägar som ni alltid gör.
När skrev huvudledaren senast om satsningar på offentliganställda? När skrev huvudledaren senast om de sjuka upphandlingar som görs i offentlig verksamhet och infrastruktur. Där störst skurk som lägger sämst bud vinner. Sedan blir ni förvånade över att den som ska utföra jobbet, för sämre villkor blir förbannad och inte vill vara med. Är det valfrihet för alla, eller bara för en del?

Sedan när blev kapitalet och arbetsgivarens sanning den enda sanna? När tappade vi all sans och förmågan att kritiskt granska?

Kommer ni ihåg BIVA sjuksköterskornas strid? Där de solidariskt ställde upp för sina nya kollegor. De skulle inte ha sämre villkor än de själva hade. De ville inte ha A och B lag i sin verksamhet, Som de drogs i den mediala smutsen. De jobbade knappt och hade 50 papp i månaden. Utmålades som lata och giriga. Samhället och en del politiker hoppade på kritiken.
Kommer ni ihåg piloterna, som strejkade efter att först ha försökt att förhandla? Alla dessa sura resenärer, som alla åker vilket skitbolag som helst bara det är billigt. Men någon får betala priset… Nåväl, vad som glömde förmedlas var att piloterna var de som räddade SAS, genom att sänka sina löner och sina förmåner. Nu ville de ha tillbaka en liten del av det de förlorat. Och drogs i smutsen och de flesta i samhället hängde på.

Nu är det upp till bevis. Jag räknar kallt med att alla ni som använder oss vårdanställda som slagpåsar i debatten om ojämlika löner, jag räknar med att ni mangrant sluter upp på gator och torg den 3 september när nätverket en annan vård är möjlig manifesterar igen. Att ni dessförinnan engagerat er i att anordna demonstrationer, över hela vårt land.
Att ni visar att ni bryr er på riktigt och inte använder oss som ett slagträ i debatten, där ni ställer en grupp mot en annan.

Att ni på riktigt är intresserade av att ta kampen med och för oss.
För det finns inga större segrar att vinna än de vi själva är beredda att kämpa för.

Agneta Lenander, sjuksköterska och ledamot av regionfullmäktige och ersättare i beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård för Vänsterpartiet

Läs mer:

Jenny Bengtsson: Sluta gasta om lyxstrejk – sopåkarna är förbannade med all rätt 2017-07-14 ETC

Martin Klepke: Ekonomisk inkompetens och klasshat bakom kritiken mot sopåkarna 2017-07-14 Arbetet.

Elina Pahnke: Fredsplikten börjar lukta illa 2017-07-13 Helsingborgs dagblad

Tor Gasslander: Sopgubbarna om nyckelkriget: ”Det blir värre och värre”2017-07-13 Flamman

Vi stödjer Stockholms sopgubbar 

Engagera dig och demonstrera 3 september ” En annan vård är möjlig”

Sydsvenskan 13 juli 2017: Skillnad på kvinnor och män. Sopstrejken sätter fingret på värdering av arbete.

 

Vänsterpartiet Helsingborg står bakom ”Stockholms sopgubbar” i deras kamp för sina anställningsvillkor.

”Reno står fast vid att vinsten i Stockholmskontraktet, värt en miljard, ska vara 11 procent. Och detta skall betalas med sänkt lön för alla sopgubbar.”

Ovannämnda citat från de strejkandes pressmeddelande är talande. Reglerna kring offentlig upphandling saluförs ofta som ett sätt för det allmänna att handla upp varor och tjänster av god kvalitet till en rimlig kostnad. Konkurrensen mellan olika privata aktörer i varje bransch förväntas pressa leverantörernas marginaler och sporra till innovation. Kort sagt ett sätt för skattebetalarna att få ”mer pang för pengarna” så att säga. När dessa i teorin goda tankar konfronteras med verkligheten, uppstår ett helt annat resultat än det önskade: I stället för att innovera samt på grund av konkurrensen krympa sina vinster och marginaler, dumpar de privata aktörerna löner och försämrar arbetsmiljön för sina anställda, för att kunna freda sina vinster samtidigt som de dumpar sina anbud till den offentliga skattefinansierade upphandlaren. Den andra ytterligheten ser vi i t.ex. Stockholms läns landsting, där skattebetalarna för strumpor inhandlade från privata leverantörer betalar priser, vilka borde höra hemma i Grönköpings veckoblad.

Vänsterpartiet Helsingborg står bakom ”Stockholms sopgubbar” i deras kamp för att sina anställningsvillkor. Vi fördömer samtidigt denna kombination av de två onda tingen inköp till orimliga priser och dumpning av anställningsvillkor. I det fall det inte är politiskt möjligt att genomdriva ett återtagande i offentlig regi av produktionen av tjänsterna, kommer vi att i stället driva att krav skall ställas på leverantörer, som omöjliggör för dem att sko sig på sin anställda genom att dumpa deras löner och villkor.

 

Vänsterpartiet Helsingborg