Vänsterpartiet tycker personalen inom hemvården förtjänar en bättre arbetsmiljö än minutscheman. För ca 2 år sedan skrev vi därför en motion om att avskaffa minutstyrningen inom hemvården. Vänsterpartiet anser trots svar från styret att vi inte har någon minutstyrning, då minuterna fortfarande räknas fast det numera kallas för preliminär tid.

Vår motion stödjer fackföreningen Kommunals kritik av minutstyrningen inom hemvården.

Med denna motion vill vi få bort minutschemat från vården och då menar vi att det är viktigt att förstå att människor har olika behov som kan variera från dag till dag. Likaså kan medarbetare ha olika unika färdigheter, kompetenser, erfarenhet med mera. Vi fungerar helt enkelt olika. Att ständig kontrollera tid gynnar inte en bra arbetsmiljö och inte heller de viktiga mänskliga relationerna på jobbet. 

Vi vet att man hänvisar till så kallade klustermöten där man tillsammans ska se över hur minutschemana fungerar i praktiken, men vi har fått också information om att dessa möten ofta inte genomförs. Och oavsett så är det fortfarande så att man räknar minuterna, vilket är otroligt stressigt för den enskilda arbetstagaren men även för den vårdtagare som möter personalen kan detta få en stressande effekt. 

I februari intervjuades Lars Thunberg i Helsingborgs dagblad och sa att det skulle handla om flexibla schema som ska anpassas till det verkliga behovet hos de äldre.  Facket hade larmat om situationen. Flera medarbetare hade sagt upp sig, enligt Kommunal lämnade minst 80 anställda av cirka 600 sina jobb år 2021.

– “De flesta gjorde det för att de inte orkade med den stressen. De upplever att schemaläggningen inte går att påverka, säger Louise Ressner” i artikeln till HD. 

Sjukskrivningar är enligt facket inte ovanliga. Det har hänt att anställda kollapsat på jobbet och fått hämtas med ambulans. Nyligen fick vi också veta att hemtjänstpersonalen inte kommer få ta någon julsemester i år pga låg bemanning i sjukdomstide med både corona, influensa och RS virus. 

I april redovisade förvaltningen i Vård och omsorgsnämnden planerade åtgärder för att nämndes resurser skulle användas på rätt sätt. Inte för att möta de anställas och fackets krav. De nämndes inte överhuvudtaget! När man tittar på redovisningen av SAM enkäten, samverkansgrupper inom förvaltningen finner man en siffra som visar att bara 48% upplever att alla parter bidrar till innehållet. Kommunal  är tydlig med att kräva att  styrningen av hemtjänst ska vara baserad på tillit till arbetstagarna. 

Vänsterpartiet var tidigt med att kritisera rutiner inom vården som går ut på att ständigt mäta insatser och tid. Både i den kommunala vården och mycket tidigt i Regionernas vård. Alla dessa mätningar har sin början i något som heter New Public management och som hämtade inspirationen från industrin på 90-talet. Vi välkomnade att staden skulle arbeta efter en tillitsbaserad styrning men finner tyvärr flera exempel som inte visar tillit till medarbetare.

För att citera kommunals krav: 

“Styrningen av hemtjänst ska vara baserad på tillit till arbetstagarna. Slopa den strikta minutstyrningen.

Äldre människors komplexa och varierande behov går inte att förutse eller planera på detaljnivå utifrån generella schabloner. Hemtjänsten måste styras med tillit till arbetstagarnas kompetens och yrkeskunnande. Så skapas bättre arbetsmiljö, bättre kvalitet och bättre resursutnyttjande.

Arbetstagarna ska medverka vid planering och anpassning av arbetsinsatser. Hemtjänstteamet (inklusive den fasta omsorgskontakten) runt omsorgstagaren ska ges tillit och ansvar att på bästa sätt anpassa arbetsveckan utifrån de äldres individuella behov.

Involvera arbetstagarna vid framtagning och upphandling av nya tekniska lösningar. Minutstyrning av hemtjänsten är ofta inbyggd i digitala ledningssystem. Genom att arbetstagare involveras i framtagning och upphandling kan nya tekniska lösningar bli mer ändamålsenliga.”

I debatten var det inte bara de styrande nämligen M, Kd, L med stöd av Sd som ansåg att vi inte hade någon minutstyrning, utan tyvärr stämde även S in i samma verklighetsbeskrivning. Istället för att lyssna på det anställda och på deras fackliga organisation så lyfte man att det är medarbetarna som inte tar till sig det nya systemet. det tycker vi i Vänsterpartiet är oerhört beklagligt. Om medarbetare har det stressigt i sin arbetssituation är det viktigare att lyssna än att anklaga. Vänsterpartiet kommer att fortsätta att driva frågan om att låta behov gå före vinster och överskott, vi kommer att fortsätta lyssna på de anställda och deras fackförbund och driva på för ett riktigt tillitsbaserat arbetssätt.

I debatten i kommunfullmäktige deltog Claudia Velasquez och Jenny Björklund Hansson från Vänsterpartiet. Debatten kan ses via: https://helsingborg.webbtvkf.se/?20221213

Läs gärna vår motion här: https://helsingborg.vansterpartiet.se/files/2021/07/motion-slopa-minutstyrningen.pdf

Jenny Björklund Hanssons inledningsanförande om Vård- o omsorgsnämnden i debatt om budget 2020 i kommunfullmäktige:

Antalet anställda undersköterskor har de senaste 20 åren ökat med hela 0%.

Ni hörde rätt, 0% och detta trots befolkningsökningen och ett ökat antal äldre. Siffrorna från SCB är givetvis inte helt jämförbara då vårdyrket förändrats de senaste 20 åren, men faktum kvarstår att personalen inte ökat i takt med befolkningen.

Vi ska vara oerhört glada att vi idag har utrikesfödda som står för ca 40% av arbetskraften inom omsorgen. För att citera min mormor ”Om vi inte hade haft invandrarna, hade man väl legat ensam här hemma och dött”. Givetvis sagt med viss överdrift och glimten i ögat, min mormor skräder inte orden när hon talar om personalbristen i vården.

Men hon är något på spåren min mormor. Vi behöver nämligen all arbetskraft vi kan få, för vi behöver fler anställda inom omsorgen.

Vänsterpartiet anser att det är dags att vi ökar grundbemanningen. Vi tror att det är omöjligt att i framtiden locka människor att utbilda sig till att arbeta inom vården om inte arbetsmiljön förbättras.

De 20 miljoner som vi vill ge extra, kan låta mycket för en ökad grundbemanning, men sanningen är att det inte ens är i närheten av vad som krävs på sikt. Och det beror främst på det som Ingrid lyfte i sitt inledningsanförande, dvs att välfärden är gravt underfinansierad bland annat pga skattesänkningarna under Reinfeldt-regeringen.

Med vår ökning kan flera av arbetspassen inom omsorgen välkomna en ny kollega under 2020. En kollega som kan vara den person extra som behövs, för att stressen ska lätta och arbetsglädjen komma tillbaka.

Vi i Vänsterpartiet vill precis som föregående år även införa ett försöksprojekt för en arbetstidsförkortning. Vi märker att det finns ett stort stöd för detta, både bland medarbetarna och inom forskningen.

Kombinationen av ett stressigt arbete som samtidigt medför ett stort ansvar gör det tufft att orka. De som känner att de inte orkar arbeta heltid drabbas hårt i form av en ännu lägre lön i ett redan låglöneyrke.

Vi vet också att fler och fler lever längre och längre, i takt med detta ökar också antalet med demenssjukdom. Det är viktigt att säkra att vi har tillräckligt med demensplatser, men även tillräckligt med kompetent personal.

Slutligen vill Vänsterpartiet stoppa den negativa spiral som Alliansen, då tillsammans med Miljöpartiet, inledde när man privatiserade ett antal vårdboenden. Vi fick läsa spaltmeter i media om den sjunkande kvalitén på de vårdboende som togs över av vårdföretag med vinstintresse. Den bilden styrktes även i de kvalitetsrapporter som presenterades i nämnden.

Vänsterpartiet tycker att det får vara slut på experimenterandet med både skattemedel och våra äldre. Vi vill att man återtar de privatiserade boendena i kommunal regi, så att vi tillsammans kan ge de äldre en värdig sista tid i livet.

Jenny Björklund Hansson

PS. Resultatet i debatten blev att våra förslag om 20 extra miljoner till ökad grundbemanning (som vi finansierade genom ett sänkt överskottsmål) och 11,7 miljoner till ett treårigt projekt med arbetstidsförkortning (som vi finansierade genom minskat anslag till stadsmässan H22), röstades ner.

Däremot fick vi gehör för förslaget att ta tillbaka Ragnvallagården och Lussebäcksgården i kommunal regi när avtalet med Vardaga går ut i mars 2020, eftersom både S och SD också stödde detta, i kommunfullmäktige har V, S och SD en majoritet av rösterna.

Alliansen, som tillsammans med Mp har majoritet i nämnden, har nu överklagat kommunfullmäktiges beslut. Detta trots att kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet i staden!