Skip to main content

Volontärer sökes!

Nu är det vinter och kallt. Tillsammans med andra organisationer har därför ideella föreningen Värmestugan startat nattkafé i Helsams och Invasams lokal 107:an på Södergatan 107. Allt för att folk ska slippa gå ute om nätterna.

Hittills har man försökt hålla öppet när det varit som kallast. Det sprack dock på måndagskvällen då man inte lyckats få tag i volontärer.

Man hoppas nu kunna hålla öppet i kväll lillejulafton och fram till och med nyårsafton. I januari har Lp-stiftelsen lovat hjälpa till.

Så du som känner att du har tid över och vill göra en insats som volontär, hör gärna av dig till Angela Elek,
[email protected]
telefon: 073-871 40 31

Läs mer

https://oppnasoc.helsingborg.se/nattkafe-pa-107an/?fbclid=IwAR2jw8TNvoAeZ_bDigmU5TooVqikuuy8DCYOZp8o9JXD8iZ4FqV2MGTlcVs

Staden ställer grupp mot grupp

Vänsterpartiet gillar inte alltid stadens sätt att kommunicera på. I H22-publikationen ”Du är H22” tycker vi att ett grovt övertramp har gjorts, när man delar upp stadens befolkning och ställer grupp mot grupp. Samma anser en insändare på Min mening i Helsingborgs Dagblad den 5 mars, signaturen Carl talar om ”snudd på hets mot folkgrupp”.

Vi har tidigare i veckan lämnat in en interpellation ställd till kommunens ordförande Peter Danielsson om just detta.

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Peter Danielsson om stadens kommunikation

 I H22-publikationen ”Du är H22” nämns som en anledning till varför H22 och innovation att ”andelen äldre och barn ökar samtidigt som den arbetande skattebetalande befolkningen minskar.”  Det är inte heller första gången dessa grupper sätts mot varandra, utan det är ett mantra som har upprepats i många sammanhang.

Många äldre har under ett långt liv varit skattebetalare, de är fortfarande som äldre skattebetalare och till och med har de under en följd av år fått betala en procentuellt högre skatt på sin pension alltsedan alliansregeringen införde olika beskattning för arbetsinkomster och andra inkomster.  Alltmedan barnen är vår framtid. Så varför dela upp dessa grupper i stadens kommunikation på ett sätt som gör att en del uppfattar sig som tärande, medan andra är närande?

Vänsterpartiet vill inte se en kommunikation där grupp på detta sätt ställs mot grupp i staden, vi vill i stället att alla stadens invånare ska känna sig både inkluderade och värdefulla.

Mot bakgrund av ovanstående har vi därför en fråga till kommunstyrelsens ordförande

  • Hur tänker du kring att staden skickar ut ett budskap som kan upplevas som att staden delar in sin befolkning i närande och tärande?

För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

Ingrid Mattiasson Saarinen

 

 

Solidaritet i välgång och i kris

Det är en märklig situation vi befinner oss i nu, under en pandemi som både sätter samhället och solidariteten på prov.

Runt om i landet pågår ett intensivt arbete för att rädda människors liv. Varken sjukvården eller äldreomsorgen var rustade för det läge som pandemin skapade. Liksom inte heller samhället i stort, skyddsnätet för enskilda var grovmaskigt och företagen hade inga buffertar.

Det vi kan se inom välfärden är resultatet av de senaste trettio årens nyliberala reformer, som demonterat såväl sjukvården som mycket annat inom välfärden.  Skrämmande tydligt syns effekterna av att det varit viktigare att privatisera välfärden, än att skapa trygghet för människor. Därtill skattesänkningar, som främst gynnat en liten elit istället för en vård med sådana marginaler att den är redo för kriser.

Välfärden är allvarligt underfinansierad. Att allt måste effektiviseras är ett mantra som ständigt upprepas. Många politiker hävdar att det saknas reform­utrymme för att åtgärda problemen. Men detta är helt enkelt en lögn.

Det är politiska beslut som lett till att välfärden urholkats och till att ojämlikheten ökat. Andra politiska beslut kan få oss att åter bli ett av världens mest jämlika länder. En massa beslut om skattesänkningar och reformer har lett till att välfärden fått allt mindre.  Sverige behöver inte vara ett land för skattefrälset, de som har mest kan bidra mer.

Om vi hade haft samma skattekvot som 1991 så hade staten haft 290 miljarder mer i intäkter. Privatiseringarna har lett till att skattepengar plockas ut som vinstuttag ur välfärden. Jobbskatteavdragen ledde till en uppdelning i närande och tärande och till att löneökningen för de med lägst löner stannat upp. Staten lägger i dag mer på Rut än på bostadsbidrag och fattigpensionärernas antal ökar.

De som jobbar inom välfärden vet att det inte alls är lika självklart att det fungerar att effektivisera och därmed driva en verksamhet billigare, men behålla kvalitén. Priset för effektiviserings- och sparkraven betalar i stället välfärdens medarbetare, när verksamheterna får sluta ta in vikarier, låta lediga tjänster stå vakanta, eller anställa personal med lägre kompetens och lönekrav än planerat. Att det saknas vikarier drabbar i sin tur naturligtvis även barnen i skolan och de äldre i hemvården.

Trångboddhet och en otrygg arbetsmarknad gör att många människor inte har möjlighet att tillämpa social distansering eller låta bli att gå till jobbet även om de är snuviga, medan andra kan jobba hemifrån eller åka ut till lantstället. Detta är ojämlikhetens Sverige.

Vi behöver mer anställningstrygghet, inte mindre, och vi behöver utöka arbetsmiljöarbetet, antalet arbetsplatsolyckor ökar oroväckande. Ungefär en av fyra arbetare inom LO-kollektivet omfattas inte av anställningstryggheten i LAS. I dagens kris ser vi resultatet av nyliberalismens genomslag på arbetsmarknaden.

Lagen om allmän visstidsanställning år 2006 och uppluckringen av LAS har lett till en otryggare arbetsmarknad som förstärkts av de ytterst osäkra jobben inom gig-ekonomin. Om regeringen menar allvar med att stå upp för ett starkt samhälle vore ett steg i rätt riktning att man omgående skrotar den pågående utredning, som syftar till att än mer försämra lagen om anställningsskydd.

Vi behöver sätta stopp för planerna på marknadshyror. Trots att alla fakta visar att hyrorna chockhöjs med marknadshyror så har S, Mp, C och L i dagarna kommit överens om en utredning, som ska bereda väg för höjda hyror genom fri hyressättning på nybyggda hyresrätter.

För en del har bostaden blivit ett spekulationsobjekt, en vara som vilken annan på marknaden. Problemet för många andra är bristen på tillgängliga bostäder med boendekostnader som de har råd med. Samhällsansvaret för bostäder är inskrivet i grundlagen. Då borde samhället också se till att det byggs bostäder med hyror vanligt folk mäktar med, inte i första hand gå fastighetsägarna till mötes genom att ge dem möjlighet till än högre vinster.

Det är i den här typen av kriser som vår förmåga till solidaritet och medmänsklighet testas. Men när väl pandemin är över, vad har krisen lärt oss?

Kommer de som nu får dagliga applåder också kunna se att deras arbetsuppgifter uppvärderats i form av en högre lön, en bättre arbetsmiljö och fler kolleger? Kommer ett beredskapslager byggas upp och apoteken återregleras? Kommer tryggheten på jobbet att öka? Kommer vip-köerna inom sjukvården att försvinna? Kommer vi åter få en mer likvärdig skola? Kommer solidaritet att bli ett vägledande ord i kommunal, regional och statlig planering?

Det vore förfärligt om vi den dag krisen är över återvände till det läge som rådde före corona. Det vi nu sett är inte resultatet av någon naturlag, istället är det effekterna av en nyliberal politik. Det är politiska beslut som lett till det läge vi är i år 2020. Alltså kan andra politiska beslut ändra på detta.

För Vänsterpartiet är det självklart att en annan politik behövs. En politik som bygger ett både socialt, ekonomiskt och ekologiskt mer hållbart samhälle, ett samhälle med solidariteten i centrum i både välgång och kris.

 

Ingrid Mattiasson Saarinen

Gruppledare Vänsterpartiet Helsingborg

 

 

 

 

 

 

Gott nytt år!

Det är lätt att känna sig pessimistisk. Det är lätt att känna en stor besvikelse över det politiska klimatet i Sverige och i världen. Men inget åstadkoms om man bara sätter sig ner och beklagar tillståndet. En förändring kan bara åstadkommas genom att vi organiserar oss och kämpar tillsammans, precis som vänstern alltid gjort. Vi vet att en annan värld är möjlig. Gott nytt år, 2019!

V om arbetsmarknadsnämnden och socialnämnden i debatt om budget 2019

Arbetslösheten i Helsingborg är hög samtidigt som många företag har svårt att nyanställa, eftersom det saknas personer med rätt yrkesutbildning. Det finns också ett behov av att anställa fler inom välfärden.

Vänsterpartiet önskar se en välfungerande vuxenutbildning med både grundskole- och gymnasieutbildningar och inte minst olika yrkesutbildningar på olika nivåer, som matchar arbetsmarknadens behov och nära samarbetar med både arbetsförmedling, fackföreningar, branschorganisationer och olika företag.

Utbildning har sitt eget berättigande och kan för många vara en väg till en bättre framtid. Bra utbildning är ett sätt att minska klyftorna.

Vi välkomnar förslaget med samhällsorientering inom SFI-undervisningen, vi vill att den också har ett förstärkt genusperspektiv. Utbildningen ska både ge språkkunskaper och ha ett demokratiskt medborgarperspektiv.

Men Helsingborg har överlåtit att en stor del av SFI-undervisningen till privata företag. Det finns kvalitetsbrister hos många av dessa utförare, alltför stora klasser, alltför få behöriga pedagoger, betyg ges utan att tillräckliga kunskaper finns. I Malmö har staden tagit tillbaka SFI i egen regi. För att kunna ha ett långsiktigt kvalitetsarbete vill Vänsterpartiet att även Helsingborg gör detta när avtalen går ut.

Bland Lärarförbundets medlemmar är det endast 6 procent som säger sig vara positivt inställda till vuxenutbildning på entreprenad. Förbundet skriver att det senaste årets skandaler och rapporter om allvarliga missförhållanden, avtalsbrott och fusk inom entreprenadverksamheten vittnar om att systemet inte fungerar.

Utbildning på entreprenad har visat sig skapa en mängd problem i form av osäkra anställningsvillkor, sämre lokaler och lägre status för lärare. I synnerhet SFI brottas med stora utmaningar. Lärarförbundet menar att problemen kräver nya politiska åtgärder

I Helsingborg är barnfattigdomen högre än i många andra kommuner i Sverige. Enligt Barnombudsmannen levde år 2017 mer än var tionde barn i Helsingborg i barnfattigdom. Inte minst barn till ensamstående föräldrar har ofta en mycket pressad situation. En del av de barn och unga, som ingår i barnombudsmannens statistik, lever i familjer som har försörjningsstöd. Där har Helsingborgs stad möjlighet att göra en liten skillnad i dessa barns och ungas liv genom att bortse från att räkna med höjningen av underhållsstödet vid beräkning av försörjningsstöd.

Vänsterpartiet och regeringen har i år sett till att barnbidraget och studiebidraget höjts för första gången sedan år 2006. Också tack vare Vänsterpartiet och regeringen så har underhållsstödet för barn höjts. En höjning av riksnormen har gjorts för att möta höjningen av barn- och studiebidragen, men ingen motsvarande höjning har gjorts för att möta höjningen av underhållsstödet. Att bortse från att räkna med höjningen av underhållsstöd i inkomstunderlaget vid ekonomiskt bistånd till en ensamstående förälder, anser Vänsterpartiet vore högst rimligt och har därför anslagit 2 mnkr till detta i budgeten.

Socialtjänsten avspeglar hur solidariteten med utsatta människor fungerar i kommunen.Vänsterpartiet anser att socialtjänsten har ett viktigt ansvar för att sociala och inte bara ekonomiska aspekter vägs in i samhällsplaneringen.

Alliansen vill ge socialförvaltningen i uppdrag att arbeta med Insatser för att personer med missbruks-, beroende- och psykiatrisk problematik kommer i sysselsättning så att det offentliga utrymmet i city ska kännas tryggt och välkomnande.

Formuleringen utgår ifrån att dessa personer, som sitter t ex på Sundstorget eller vid Dunkers, stör och ska förflyttas. Det handlar inte om insatser för personens egen skull, utan för citybildens skull. Formuleringen utgår inte ifrån att dessa människor ska få hjälp och stöd för att må bra.

Vänsterpartiet tolkar att syftet med insatserna inte har att göra med socialtjänstens uppdrag. Det har att göra med alliansen vilja att putsa på stadens yta för att upprätthålla den bild av Helsingborg som man gärna vill visa upp. För oss i Vänsterpartiet är detta ett djupt cyniskt förslag. Vi har helt annan människosyn och en helt annan syn på socialtjänstens uppdrag.

Ingen i Helsingborg ska behöva gå hemlös. Det är utmärkt att Helsingborg fortsätter med “Bostad först”-modellen, som visat sig vara mycket framgångsrik. Vi vill att ”Bostad först”-programmet kraftigt utökas. Men de bostäder, som finns i detta program, är inte alltid en lösning. En viss form av kollektivt akutboende kommer alltid att behövas som komplettering och i nuläget behöver detta utökas.

Vänsterpartiet vill att kvinnor som blir utsatta för våld i nära relationer får den hjälp och det stöd de behöver. En handlingsplan mot våld mot kvinnor ska användas, utvecklas och utvärderas. Kvinnor med missbruk och/eller psykisk ohälsa är en utsatt grupp, som också särskilt bör uppmärksammas. Vi vill ge socialnämnden 3 miljoner för att utöka antalet platser i skyddat boende för kvinnor med missbruk och/eller psykisk ohälsa.

Vi vill också ge Socialnämnden 1 miljon för att förstärka stödet till föräldrar med placerade barn.

Vi vill att Helsingborgs stad stödjer Kvinnojourens verksamhet kraftfullare än idag, och då även när det gäller att trygga kvinnors situation efter jourboendet.

Kvinnojouren har slagit larm om att kvinnor, som levt gömda, har mycket svårt att hitta ett eget boende och starta om livet efter tiden på en kvinnojour. Vi vill därför att socialnämnden verkar för att dessa kvinnor, med eller utan barn, ges en social förtur i det bostadssociala programmet.

Vi vill att arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck tas på största allvar och att tidigt stöd ges till unga som lever i en miljö med hedersproblematik. Detta kräver ett nära samarbete mellan skolan, elevhälsan och socialförvaltningen.

Sverige har länge varit ett land med lägre kriminalitet än andra länder. Det har en direkt koppling till att vi haft ett starkt välfärdssamhälle med relativt små klyftor. Idag förändras det i rasande tempo och klyftorna ökar och med dem också otryggheten och våldet. Att få fler människor att känna sig inkluderade i vårt gemensamma samhälle skapar en trygg stad.

Vänsterpartiet ser positivt på insatser till de som vill ha hjälp att lämna det kriminella livet. Vi ser också att en öppen stad där människor rör sig, är mycket effektivare än övervakning och kontroll. Socialt förebyggande arbete har länge fått stå tillbaka i budgetprioriteringar, vi vill lyfta fram det arbetet som avgörande för att skapa en trygg stad för alla.

Inlägg av Ingrid Mattiasson Saarinen i budgetdebatt 2019 om Arbetsmarknadsnämnden och Socialnämnden

Peter Ahlbom om att V vill sänka politikernas arvoden i debatt om budget 2019

Vänsterpartiet tycker att det inte är rimligt att ett kommunalråd på heltid i Helsingborg i dag har 66.900 kr i månadsarvode. Vi föreslår därför att arvodet ska sänkas. för ett heltidsuppdrag som kommunalråd i Helsingborg vill vi att det ska vara 75 procent av en riksdagsledamots arvode. Alla övriga fasta och rörliga arvoden, som är kopplade till kommunalrådsarvodet, föreslår vi sänks motsvarande, dvs med 25 procent.

Lyssna på Peter Ahlbom under debatten

https://www.facebook.com/vansterpartiethbg/videos/2763879097170034/

Även med dessa justeringar så har de högsta politikerna en långt högre lön än många av stadens invånare och anställda. Men vi anser att om stadens förtroendevalda sänker sina arvoden med 25 procent, är detta ändå en viktig markering. För oss i Vänsterpartiet är att vara politiker ett förtroendeuppdrag, inte en karriär som man ska bli rik på.

Sedan 1998 har riksdagsledamöternas grundarvode ökat från 30 300 till dagens nivå, 66.900 kronor per månad, en långt större ökning än vad de flesta andra yrkesgrupper fått. Vänsterpartiet har också i riksdagen flera gånger yrkat på sänkta arvoden för riksdagsledamöter, men detta har varje gång avslagits. Vi låter oss inte tröttas, utan kommer att fortsätta att föreslå att politikerarvodena sänks.