Skip to main content

V om skola, kultur, idrott och fritid i debatt om budget 2019

Om Barn- och utbildningsnämnden

Det är i förskolan och i skolan som grunden läggs. Barn kommer dit med olika förutsättningar och det är dessa skillnader som skolan ska kompensera för. Skolan ska ge kunskap, bildning och färdigheter för livets alla skeden.

Vänsterpartiet vill att skolan och förskolan ska lägga grunden för ett liv med möjligheter, skolan ska öppna dörrar, inte stänga dem. Vi vill ha en likvärdig skola.

Forskning visar att barn som gått i förskolan klarar skolan bättre. En bra förskola är viktig för att utjämna skillnader utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund. Vi vill ha små barngrupper, där de vuxna kan se alla barn och möta deras behov. Men alltför många som är anställda inom förskolan eller skolan mår inte bra och många vittnar om sin pressade situation. Stora barngrupper och för få kollegor leder till en stressad arbetsmiljö. Vänsterpartiet vill att skolan ska få bättre förutsättningar. Och därmed också alla barn och unga som växer upp i Helsingborg, likaväl som personalen.

Vänsterpartiet tar de fackliga organisationernas oro på allvar när de säger att lärarbristen är en utmaning, att de behöver fler utbildade kollegor och en bättre arbetsmiljö. Vi anser att en bra pedagogisk verksamhet i skola och förskola kräver att personal är befriade från onödig byråkrati och garanteras tid för planering och kompetensutveckling. Lärare ska i första hand jobba med att planera, genomföra och utvärdera undervisning. Därför måste annan personal finnas som kan avlasta lärarna, så att lärarna kan koncentrera sig på det pedagogiska uppdraget.

I Vänsterpartiets Helsingborg satsar vi på skolan, för att ge alla barn och unga en bra start i livet. Vi omfördelar därför och ger skolan ett tillskott på 30 miljoner. Vi vill att detta framförallt används för att öka lärartätheten och till att förbättra arbetsmiljön; i Lärarförbundets ranking 2018 är just lärartätheten och sjukfrånvaron de stora negativa faktorerna i Helsingborg. Genom att satsa på skolan, lägger vi grunden för en socialt mer hållbar utveckling och ett tryggare Helsingborg. Varje unge är viktig.

Skolan och förskolan ska också vara en trygg plats, fri från rasism, sexuella övergrepp och mobbing. De ska arbeta normkritiskt – ingen elev ska känna sig kränkt eller osynliggjord. Ingen ska behöva gå till skolan med en klump i magen.

Olika förväntningar och krav ställs på flickor och pojkar. Vem som tar och ges utrymme i klassrummet, skillnader i betyg och den psykiska hälsan ser olika ut på grund av kön. I arbetet med att utplåna könsorättvisor är genuspedagogik viktigt. Genuspedagogiken ger barnen många möjligheter istället för traditionellt begränsade. Ett aktivt jämställdhetsarbete är också bland de viktigaste insatserna för att förebygga sexuellt våld och sexuella trakasserier.

Det är viktigt att spegla olika barns erfarenheter och säkerställa att barnen slipper möta rasistiska stereotyper i förskolan och skolan. För att förstå rasism och homofobi är det centralt att det på förskolor och skolor diskuteras och lyfts fram olika sätt att leva och olika gruppers historia. I skolan måste det finnas en nolltolerans mot mobbning och sexuella trakasserier. Skolorna måste arbeta förebyggande och arbeta med värderingar och attityder. Vi vill därför förstärka det förebyggande arbetet i både förskola och skola mot rasism, homofobi, sexism, diskriminering och mobbning, liksom arbetet med genuspedagogik och normkritik i både förskola och skola.

Vi ser också ett ökande missbruk bland unga inte bara av narkotika utan även av dopingpreparat och spelberoende. I alliansens förslag talas om att skolornas förebyggande arbete mot narkotika ska ökas, vi vill att även det förebyggande arbetet mot dopingpreparat och spelmissbruk inkluderas i uppdraget. Vi vill också att studie- och yrkesvägledningen förstärks i grundskolan.

I uppdraget Modern arbetslivsorientering i stadens samtliga skolor vill vi ha fler aktörer involverade. I likhet med vad som redan sker i många kommuner vill vi ha en samverkan mellan skolornas studie- och yrkesvägledare, lokala fackliga organisationer, branschorganisationer, näringslivet och den ideella sektorn.

Om Kulturnämnden

Vänsterpartiet ville att Kulturnämnden skulle få använda 9 mnkr av det ackumulerade överskottet, varav 3 mnkr för att möta besparingsbetinget och 6 mnkr till biblioteksverksamheten.

Biblioteken är högt skattade av helsingborgarna. Det märks i besökssiffrorna, över en miljon besökare årligen. Men biblioteken i Helsingborg har under en följd av år varit underfinansierade. Det märks på områdesbiblioteken, men inte minst på stadsbiblioteket.

Vänsterpartiet har länge slagits för ett nytt stadsbibliotek, för några år sedan föreslog vi att ett nytt stadsbibliotek skulle byggas på Ångfärjetomten. I takt med att både omvärlden och staden förändras, uppstår nya behov och därmed behövs också nya lösningar. Vi föreslår nu i stället för ett renodlat bibliotek ett medborgarhus typ Dokk1 i Århus, ett hus för människor med medborgarservice, med platser för möten och upplevelser, men också med plats för böcker.

2015 fick kulturnämnden i uppdrag att leda arbetet med att utveckla mötesplatser i stad och på landsbygd i stadens regi. Vänsterpartiet vill att detta arbete nu intensifieras, inte minst mot bakgrund av att den utredning av antalet områdesbibliotek och deras lokalisering, som presenterades hösten 2016, lagts på hyllan.

Staden behöver sociala mötesplatser, som kan hysa både olika offentliga verksamheter och föreningslivet. Dessa mötesplatser ska finnas i närområdet. Vi vill att områdesbibliotekens lokala förankring som platser för information och möten utvecklas och de kan gärna finnas i flexibla lokaler som kan användas till flera funktioner, t ex i närheten av eller inrymda i skolor, fritidsgårdar, träffpunkter, familjecentraler eller service och vård.

Det senaste områdesbiblioteket är det i Rydebäck, som byggdes på 1970-talet. Staden har växt åtskilligt sedan dess, en översyn behövs. Vi vill att uppdraget Lokala mötesplatser i stad och på landsbygd samordnas med utredningen av antalet områdesbibliotek och deras lokalisering och att en slutrapport lämnas i november 2019.

All samhällsplanering måste ha inslag av kultur. I stadsplaneringen spelar lokaliseringen av mötesplatser, kulturella händelser och institutioner en viktig roll. Möjligheten att utöva och möta kultur i sitt eget bostadsområde är viktig. Vänsterpartiet har länge krävt att Kulturskolan ska finnas i olika stadsdelar, så att barn från hela Helsingborg ges större möjlighet att delta i verksamheten. Vi välkomnar därför förslaget att flytta ut Kulturskolan i olika bostadsområden.

Genom stöd till föreningar och projekt vill vi stödja både professionella kulturarbetare och amatörer. Vi vill att professionella kulturarbetare ges möjlighet att verka utanför institutionerna i Helsingborg. För att konstnärer ska få bättre förutsättningar vill vi att nämnden utreder förutsättningarna för att införa ateljé- och lokalstöd samt stödformer kring kollektivverkstäder.

Kultur måste också få kosta pengar och ta plats, speciellt om vi menar allvar med att den ska finnas för alla. För Vänsterpartiet är kultur en självklar del av välfärden, som inte kan prioriteras bort. Kulturen har ett eget värde som inte behöver motiveras av andra nyttoaspekter.

När demokratin inskränks i ett land är det alltid det fria ordet, den fria pressen och den fria konsten som först begränsas. Vänsterpartiet tycker att det vore skamligt om Helsingborg som första stad bryter ett samarbete med fristadsnätverket ICORN. Vi vill att Helsingborg ska fortsätta vara med i nätverket och ta emot en ny, förföljd fristadskonstnär 2019.

Om Idrotts- och fritidsnämnden

Vänsterpartiet vill uppmuntra ett allsidigt föreningsliv. Viktigt är att se över hur staden hjälper mindre föreningar så att vi både ökar delaktigheten i föreningen och rekryterar nya medlemmar, får fler föreningar och fler i de olika stadsdelarna, i stället för några dominerande.

Vi vill att tjejers aktiviteter uppmuntras och stödet ökas, i dag går en större andel av pengarna till killars aktiviteter. Vi vill att aktiviteter och mötesplatser finns i hela staden. Fritidsgårdar och andra mötesplatser med generösa öppettider är viktiga för att ta tillvara barns och ungas engagemang, kreativitet och vilja. Barn och ungdomar ska kunna påverka sina mötesplatser och ses som resurser.

Vi vill också ha generationsöverskridande mötesplatser/ allaktivitetshus, där både unga och vuxna helsingborgare kan mötas, likaså öppna för personer med funktionsvariationer.

Några av stadens verksamheter är redan HBTQ-certifierade såsom Dunkers utställningar/scenkonst och entréer som blev HBTQ-certifierade våren 2016, Kulturskolan har sedan också blivit det. Vi vill att detta arbete nu också startar på fritidsgårdarna, med målet att HBTQ-certifiera stadens samtliga fritidsgårdar/aktivitetshus. Vi föreslår också att detta finansieras av Kommunstyrelsen. Målet är att synliggöra normativa mönster, ge verksamheter verktyg för att kunna arbeta medvetet med normkritik och att skapa en miljö där alla känner sig inkluderade.

Nu finns en brist på hallar i staden, Helsingborg har t ex dubbelt så många invånare per hall som Landskrona och Lund. Det finns också en brist på specialhallar, t ex för gymnaster, simmare och friidrottare. Vänsterpartiet har därför skrivit en motion om att detta behöver utredas, kostnader tas fram och alternativa placeringar diskuteras, allt i samarbete med föreningslivet. Vi vill därför tidigarelägga bygget av en ny hall på Fredriksdalsområdet, som vi därför i vårt förslag till investeringsbudget flyttar från 2020 till 2019. Även flera föreningar med behov av specialhallar är trångbodda.

Eftersom vi i vårt förslag plockat bort både Landborgsgaraget och ett nytt stadsbibliotek, finns det i stället utrymme i plan 2020-2025 för någon/några specialhall/-ar. Vi vill därför att nämnden ges i uppdrag att i samarbete med berörda föreningar utreda kostnader och alternativa placeringar för gymnastik-, friidrotts-, sim- respektive ishall, detta för ställningstagande i kommande års budget.

Vi bifaller naturligtvis avgiftsfri lägerverksamhet för barn och unga enligt socialdemokraternas förslag. Detta är helt i linje med Vänsterpartiets politik. I år har många barn och unga i Helsingborg kunnat delta i avgiftsfria lovaktiviteter tack vare att Vänsterpartiet i samarbete med regeringen drivit igenom statliga bidrag för detta, något som i år gett Helsingborg 9 miljoner.

Några inlägg under budgetdebatt 2019 av Ingrid Mattiasson Saarinen

Vår vision är enkel – omfördela!

Vi vill se ett solidariskt, feministiskt och grönt Helsingborg. Medan andra pratar om jämlikhet är det vi i vänstern som har förslagen och politiken för förändring. Våra förslag går ut på att omfördela makt och resurser och bygga ett mer jämlikt samhälle. Vi vill se en solidarisk välfärd där våra skattepengar går till de verksamheter de är avsedda för. Vi vill att Helsingborg ska ligga i framkant i kampen för ett ekologiskt hållbart samhälle. Feminism och jämställdhet är för oss inget enskilt projekt, utan ska prägla all verksamhet.

Vårt förslag till kommunpolitiskt program 2019-2022 finns i både en kortare och en längre version.Kommunpolitiskt program i kortare version kortversion.kompol2019-2022 och i den längre versionen kompol 2019-2022

Läs också Vänsterpartiets valplattform 2018 Valplattform-2018

 

Den korta versionen av det kommunpolitiska programmet kommer efterhand att översättas till flera språk.Läs kortprogrammet i arabisk översättning Vansterprog1_6

 

Om du gillar våra värderingar och/eller vill veta mer, välkommen att ta kontakt med oss!
adress Vänsterpartiet HelsingborgSödergatan 65, 252 25 Helsingborg
telefon 042 – 21 92 92, e-post [email protected]

Vi finns också på Facebook – Vänsterpartiet Helsingborg

Vad vill V satsa 100 extra miljoner på?

Helsingborgs Dagblad ställde oss frågan vad vi ville använda 100 extra miljoner till. De satsningar vi valt är inga engångssatsningar, utan vi valde för oss prioriterade områden och därmed sådant som vi vill ska vara kvar även kommande år genom omprioriteringar.

Enligt en rapport från Barnombudsmannens i fjol levde mer än var tionde barn i Helsingborg i barnfattigdom. Merparten av det vi satsar, 80 miljoner, är just för att motarbeta konsekvenserna av barnfattigdomen.  Att barn är fattiga beror på att deras föräldrar är fattiga. Därför är även satsningen på vuxenutbildning inkluderad här.

Vänsterpartiet vill att alla barn ska få växa upp i trygghet och få den kunskap och det stöd som behövs för att utveckla just deras förmågor. Ju tidigare i en människas liv som samhället satsar på en människa, desto större förutsättningar har hen att må bra och utvecklas och desto mindre blir de samhälleliga kostnaderna senare.

Vi vill ta vara på alla människors vilja och förmåga till arbete. Arbetslöshet är ett stort slöseri med mänskliga resurser. För att fler ska kunna få ett jobb, krävs både en skola som fångar upp alla och en aktiv arbetsmarknadspolitik.

Vi arbetar för att bekämpa våld och otrygghet genom förebyggande arbete och satsningar på välfärden. Vi vill se ett jämlikt samhälle som ger alla människor lika möjlighet till ett gott liv.

Vänsterpartiet arbetar för anständiga arbetsvillkor, ett gott och meningsfullt arbetsliv med bra lön och tid att leva. Vi vill satsa på att förebygga både dåliga arbetsmiljöer och -villkor. Att arbeta tvådelade arbetspass med ledig, obetald tid mitt på dagen, dvs delade turer, tillhör de arbetsformer som upplevs som mest påfrestande och stressande, visar svensk forskning. Vi vill ha ett definitivt stopp för delade turer inom staden.

På sikt vill V ha en allmän arbetstidsförkortning. Under mandatperioden vill vi starta projekt inom vård- och omsorgsförvaltningen med sex timmars arbetsdag/trettio timmars arbetsvecka med bibehållen lön. En förkortad arbetstid är i högsta grad en jämställdhetsfråga, den är en feministisk reform som gynnar barnen, den ger en bättre balans mellan arbete och fritid och dessutom, fler skulle orka jobba heltid fram till pensionsåldern.

Vi vill därför använda

  • 20 mkr till att förstärka och utveckla biblioteken/träffpunkter/fritidsgårdar
  • 30 mkr till att öka personaltätheten inom förskola och skola
  • 10 mkr till att bygga ut barnomsorgen på kvällar, nätter & helger
  • 10 mkr till att förstärka Elevhälsan och samarbetet mellan skola, soc och BUP
  • 10 mkr till att utveckla vuxenutbildningen
  • 10 mkr till att få ett definitivt slut på delade turer
  • 10 mkr till ett projekt med sextimmarsdag/trettiotimmarsvecka inom vård & omsorg

 

/Ingrid Mattiasson Saarinen

Varför ingen fritidsgård på Drottninghög?

Interpellation till ordförande i Idrotts- och fritidsnämnden, Cecilia Engström, om fritidsgården Multiteket på Drottninghög

Drottninghög är nu utan fritidsgård sedan Multiteket stängdes. Multiteket har länge varit en fritidsgård med en mängd olika aktiviteter. Där kunde man både gå på olika kurser och/eller vara med i den öppna verksamheten. I kursutbudet fanns bland annat musik, dans, drama, film, foto, datorer, trådlöst wifi, konst, tjejverksamhet samt olika former av skapande.

För många äldre barn och ungdomar är fritidsgårdarna en av de viktigaste platserna i tillvaron. Fritidsgårdarnas sociala funktion är svår att överskatta. Vänsterpartiet anser att en fritidsgårdsverksamhet, centralt placerad på Drottninghög, borde vara en högprioriterad fråga.

Vi vill därför ställa några frågor till Cecilia Engström, ordförande i Idrotts- och fritidsnämnden:

  • Varför stängdes Multiteket innan något alternativ fanns klart?
  • Delar du Vänsterpartiets åsikt att en fritidsgård centralt placerad på Drottninghög är en högprioriterad fråga?
  • Finns konkreta planer på en ny fritidsgård centralt placerad på Drottninghög? Om, när beräknas denna kunna öppna?

För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

Ingrid Mattiasson Saarinen  

Peter Ahlbom

 

En helhetsanalys behövs innan bibliotek flyttas eller läggs ner

Den blågröna majoriteten och S tycks vara överens om att stänga det nuvarande biblioteket på Råå och öppna ett nytt bibliotek 500 meter österut, i det affärscentrum som bl a inrymmer ICA Maxi. Vänsterpartiet tycker inte att det är en optimal placering och efterlyser en helhetsutredning om områdesbiblioteken, deras antal och placering. Om detta har Ingrid Mattiasson Saarinen skrivit både en enkel fråga till Kristian Andersson, ordförande i kulturnämnden, som förhoppningsvis kommer upp på nästa kommunfullmäktige den 21 november, och en insändare som publicerades i HD den 14 november.

 

Enkel fråga till Kristian Andersson, ordförande i Kulturnämnden, om varför det brådskar så att flytta biblioteket på Råå

Vänsterpartiet har absolut inget emot förändringar, men vi efterlyser dels en helhetsutredning över antalet områdesbibliotek och placeringen av dem inklusive en kostnadsberäkning för olika alternativ, dels alternativa lösningar specifikt för ett bibliotek tänkt att nå invånarna på Miatorp, Planteringen, Högasten, Råå, Raus Vång, Raus Södra och Ättekulla.

I oktober 2016 kom rapporten om Framtidens bibliotek. Men i denna sades inget om varken antal eller placering. Detta trots att det var det som kommunfullmäktige hade bett om, när de gav kulturnämnden uppdraget. Frågan om antal områdesbibliotek och placeringen av dem hade flyttats till en annan utredning. Fortfarande har ingen helhetsplan presenterats.

I rapporten om Framtidens bibliotek sägs bland annat att ”Biblioteken ska finnas i flexibla lokaler som kan användas till flera funktioner. De bör placeras i närheten av, eller inrymmas i, skolor, fritidsgårdar, träffpunkter, familjecentraler eller service och vård. Biblioteken ska placeras i brytpunkter, där människor från olika bakgrund och stadsdelar kan mötas och samverka. Biblioteken ska vara attraktiva. Det gäller både lokalernas utseende och verksamhetens innehåll. Småskaligheten är viktig: det ska vara nära till bibliotekets service.”

Alternativ borde finnas när man diskuterar en förändring, för- och nackdelar vägas mot varandra. Nu diskuteras inga alternativ, utan endast att flytta Råå bibliotek 500 meter österut till Råå Center.

För 43 år sedan fick vi det senaste områdesbiblioteket, det i Rydebäck. Sedan dess har inga nya satsningar gjorts. Helsingborg har växt och staden fortsätter att växa.

Biblioteken är högt skattade av helsingborgarna. Det märks i besökssiffrorna, över en miljon besökare årligen. Vilken annan institution i Helsingborg har det?

Mot bakgrund av ovanstående vill Vänsterpartiet ha svar på följande frågor:

  • Varför brådskar det så med att flytta biblioteket på Råå?
  • Har några alternativa lösningar presenterats och förkastats när det gäller placeringen av ett eller flera bibliotek som är tänkt att nå invånarna på Miatorp, Planteringen, Högasten, Råå, Raus Vång, Raus Södra och Ättekulla?
  • Varför vill den blågröna majoriteten inte avvakta en helhetsplan över antalet områdesbibliotek och placeringen av dem innan ändringar görs i den befintliga biblioteksstrukturen?
  • Anser den blågröna majoriteten att det behövs en helhetsplan över antalet områdesbibliotek och placeringen av dem, inklusive en kostnadsberäkning för olika alternativ, både för de närmaste fem åren liksom på tio-femton års sikt? Om ja, när kommer denna att tas fram?

För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

Ingrid Mattiasson Saarinen

 

Insändare införd i Helsingborgs Dagblad 2017-11-14

En helhetsanalys behövs innan bibliotek flyttas eller läggs ner

Vänsterpartiet säger nej till förslaget att flytta biblioteket på Råå till ett affärscentrum. Vi har absolut inget emot förändringar, men vi efterlyser dels alternativa lösningar, dels en helhetsutredning över antalet områdesbibliotek och placeringen av dem.

Alternativ borde finnas när man diskuterar en förändring, för- och nackdelar vägas mot varandra. Nu diskuteras inga alternativ, utan endast att flytta Råå bibliotek 500 meter österut till Råå Center.

Kommunfullmäktige gav kulturnämnden i uppdrag 2015 att utreda områdesbibliotekens antal och placering. I augusti 2016 kom en första rapport om Framtidens bibliotek. I denna nämndes att antalet områdesbibliotek skulle behöva minska från nio till fem med nuvarande finansiering.

Men rapporten drogs tillbaka och i oktober 2016 kom så den slutliga rapporten. I denna sades inget om varken antal eller placering. En vända i den blågröna majoriteten hade lett till att frågan om antal områdesbibliotek och placeringen av dem hade flyttats till en annan utredning. Fortfarande har ingen helhetsöversikt presenterats.

I rapporten om Framtidens bibliotek sägs bland annat att områdesbiblioteken ska finnas i flexibla lokaler som kan användas till flera funktioner. De bör placeras i närheten av, eller inrymmas i, skolor, fritidsgårdar, träffpunkter, familjecentraler eller service och vård. Hur mycket av detta stämmer med Råå Center?

För 43 år sedan fick vi det senaste områdesbiblioteket, det i Rydebäck. Sedan dess har inga nya satsningar gjorts. Helsingborg har växt och staden fortsätter att växa. Men kultur och bibliotek tycks inte ha varit något prioriterat och tycks inte heller vara så med nuvarande styre.

I den nya Stadsplan 2017 talas mycket om platser för fysisk aktivitet, handel och teknisk infrastruktur, men inget om den kulturella infrastrukturen.  I motsats till antalet nya idrottshallar, sportarenor etc som behöver byggas när Helsingborg växer, nämns överhuvudtaget inte antalet nya bibliotek eller träffpunkter.

Biblioteken är högt skattade av helsingborgarna. Det märks i besökssiffrorna, över en miljon besökare årligen. Vilken annan institution i Helsingborg har det?

Nettobutiken på Ättekulla är tom, sa någon under torsdagskvällens debatt på Högastensskolan. Javisst, ett bibliotek/träffpunkt på Ättekulla borde ha planerats in där när området byggdes.

Inte hjälper det Ättekulla-borna nämnvärt om biblioteket flyttas till Råå Center, fortfarande är det långt från Ättekulla centrum. Och det finns många stadsdelar som saknar bibliotek, både nyare som Mariastaden och äldre som Miatorp och Planteringen.

Vänsterpartiet ser biblioteken som en nyckelinstitution i välfärden. Biblioteken ger fri tillgång till kultur och kunskap. De är offentliga vardagsrum där tröskeln är låg och alla känner sig välkomna.

Vi vill att en helhetsanalys görs innan några bibliotek flyttas eller läggs ner. Vi tycker att en stad som växer behöver fler bibliotek, inte färre.

Ingrid Mattiasson Saarinen

Ledamot i kommunfullmäktige (v)

 

 

 

 

 

 

 

 

Varför vill man inte svara på kf’s frågor?

Under budgetfullmäktige 2015 gav kommunfullmäktige kulturnämnden i uppdrag att ta fram en utredning om stadens framtida biblioteksverksamhet. I utredningen skulle framgå hur verksamheten successivt ska förändras och organiseras. Utredningen skulle också ta hänsyn till och beakta områdesbibliotekens antal och placering. Dessutom skulle den vara utförd och redovisad till kommunstyrelsen senast den 1 oktober 2016.

Den utredning som presenterades på kulturnämndens möte den 27 oktober 2016 svarar överhuvudtaget inte på de frågor om områdesbibliotekens antal och placering som kommunfullmäktige gav i sitt uppdrag!

Innan dess fanns emellertid en annan version av utredningen som låg uppe några dagar i stadens ärendehanteringssystem inför nämndsmötet i augusti 2016. Där fanns en uppgift om hur många områdesbibliotek som rymdes inom verksamhetsramen. Men denna version försvann då ärendet av någon anledning plockades bort från dagordningen.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är starkt kritiska mot detta. Vi kräver därför i en interpellation till fullmäktigemötet den 22 november 2016 att kulturnämndens ordförande, Kristian Andersson (M), förklarar varför detta har tillåtits ske.

________________________________

Interpellation 2016-11-10 till Kristian Andersson, kulturnämndens ordförande, om kulturnämndens utredning om stadens framtida biblioteksverksamhet

Under budgetfullmäktige 2015 gav kommunfullmäktige kulturnämnden i uppdrag att ta fram en utredning om stadens framtida biblioteksverksamhet.

Uppdraget formulerades på följande sätt: ”Av utredningen ska framgå hur verksamheten successivt ska förändras och organiseras inom nämnden. Utredningen ska även ta hänsyn till och beakta områdesbibliotekens antal och placering samt hur ett nytt stadsbibliotek kan utformas och integreras i anslutning till ett eventuellt uppförande av stadens hus inom H+ området. Utredningen ska gå i linje med bibliotekslagen och den nya biblioteksplan som är under pågående arbete och beräknas vara klar under hösten 2015. Uppdraget ska vara utfört och redovisat till kommunstyrelsen senast den l oktober 2016.”

På Kulturnämndens möte den 27 oktober 2016 presenterades en utredning om stadens framtida biblioteksverksamhet. Men utredningen svarar inte på frågorna som kommunfullmäktige gav i sitt uppdrag om områdesbibliotekens antal och placering.

lnnan dess fanns en annan version av utredningen som låg uppe några dagar i stadens ärendehanteringssystem inför nämndsmötet i augusti. Där fanns en uppgift om hur många områdesbibliotek som rymdes inom verksamhetsramen. Denna version försvann då ärendet plockades bort från dagordningen.

I den nya versionen av utredningen står att: ”Underlaget från utredningen bildar istället ett viktigt medskicktill kulturförvaltningens uppdrag att leda arbetet med att samordna mötesplatser i stad och på landsbygd. Det är också inom ramen för det uppdraget som den framtida biblioteksstrukturen kan utredas ytterligare […] Den första etappen av arbetet pågår till och med hösten 2017. Arbetet syftar till att identifiera två mötesplatser där det kan skapas samarbete mellan olika förvaltningar/bolag eller existerande samarbete kan fördjupas ytterligare.”

Med anledning av ovanstående vill vi ha svar på följande frågor:

  • Varför har nämndens majoritet valt att omformulera och delvis ignorera kommunfullmäktiges uppdrag?
  • Menar du att det är rimligt att deadline för rapporten överskrids utan kommunfullmäktiges godkännande?

 

För den socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen

Ola Möller

För Vänsterpartiets kommunfullmäktigegrupp

Ingrid Mattiasson Saarinen