Skip to main content

Motion om könsneutrala toaletter i stadens publika verksamheter och lokaler

Regnbågskuddar på Strandvägen är nog bra, men det räcker inte långt. Kampen för hbtqi-personers rättigheter kräver mycket mer än så. Vänsterpartiet har länge kämpat för ett mer inkluderande Helsingborg. I december 2013 lade vi fram en motion i kommunfullmäktige om en hbtq-certifiering av stadens alla verksamheter. 2015 ville vi avsätta medel i budgeten för 2016 för ett treårigt projekt i samarbete med RFSL, där stadens samtliga verksamheter under dessa tre år skulle hbtq-certiferas.

Vår motion avslogs, liksom vårt budgetförslag. I stället valde staden att starta i betydligt blygsammare skala med Dunkers Kulturhus och Kulturskolan. Kampen för mångfald är kanske en av de viktigaste samhällsfrågorna som finns. Den grundlägger alla individers givna rättighet att vara vem han, hon eller hen vill, att ha vilken bakgrund och läggning som helst utan att få lägre status, bli trakasserad eller förföljd.

Vänsterpartiet tycker att stadens arbete för att bli en mer inkluderande stad går alldeles för långsamt. Normer ligger ofta till grund för kränkningar och diskriminering. Vi vill att ett normkritiskt förhållningssätt ska genomsyra hela stadens arbete. Vi vill också att stadens samtliga verksamheter ska hbtq-certifieras under den kommande mandatperioden.

Som ett första steg – och ett led i att förverkliga Plan för lika möjligheter – vill vi att toaletter i stadens publika verksamheter blir transinkluderande och könsneutrala. Alla ska känna sig välkomna i det offentliga rummet.

Vänsterpartiet yrkar därför

att toaletter i stadens publika verksamheter och lokaler blir könsneutrala

 

För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

Ingrid Mattiasson Saarinen

 

 

Motion om att Jobb på sikt ska permanentas

Genom projektet Jobb på sikt har många personer kunnat börja arbeta eller studera och brutit sin isolering. De har äntligen fått en hjälp som fungerar med en icke-traditionell metod som forskningen erkänner.

Jobb på sikt, arbetar med IPS, en metod som är evidensbaserad och klart mer framgångsrik än traditionella metoder för arbetsrehabilitering. I dag deltar i Helsingborg 92 personer aktivt i projektet, 51 personer står på kö och tidigare har ytterligare knappt 100 personer deltagit sedan starten 2011.

Vi debatterade länge för Jobb på sikt på kommunfullmäktigemötet i maj. Argumentet från de övriga partier som var med i debatten var att projektet inte kan fortsätta utan samarbetspartners. Men personalen har den kompetens som krävs och projektet är så inarbetat att samarbetet kan fortsätta mellan de olika myndigheterna – vilket dessa också sagt att de gärna vill – även om de av olika anledningar inte kan bidra till finansieringen med direkta pengar.

Arbetsmarknadsförvaltningen och socialförvaltningen har tidigare presenterat projektet med stolthet.  Jobb på sikt är en insats som fungerar, som sparar pengar åt samhället och som många köar till.  Motsatsen är att de som i dag är med i projektet skulle kosta samhället stora summor pengar varje år i stöd eller bidrag, i stället för att ha ett arbete eller studera.  För att inte tala om den betydligt sänkta livskvalitén för den enskilde, som inte får fortsätta eller börja i projektet.

Forskning visar att 70 % av alla med psykiska funktionsnedsättningar i Sverige är arbetslösa och upplever utanförskap i högre utsträckning än andra grupper med funktionsnedsättningar. 60 % av denna grupp har ingen strukturerad sysselsättning.

Vänsterpartiet vill att varje skattekrona ska användas omsorgsfullt. Vi anser att 4,3 miljoner till Jobb på sikt är väl använda pengar. Vi kan inte acceptera att en verksamhet som hjälper människor bara ska försvinna på grund av att andra aktörer inte är med och finansierar det.

Om viljan finns hos de styrande, finns det alltså inte något som hindrar att Helsingborgs stad står för den fortsatta finansieringen. Argumentet för en nedläggning har alltså fallit, utan allt tycks handla om staden vill anslå 4,3 miljoner kronor till att implementera och permanenta Jobb på sikt eller inte.

Vi yrkar därför

att projektet Jobb på sikt fortsätter med samma samarbetspartners som tidigare, men som en permanent verksamhet i finansiering av staden

 

För Vänsterpartiet Helsingborgs fullmäktigegrupp

Mounir Mansour   

Ingrid Mattiasson Saarinen

Peter Ahlbom 

Claudia Velásquez

 

Gör om, gör rätt!

Vänsterpartiet Helsingborg vill att de styrande blågröna tänker om angående planerna att lägga ner Jobb på sikt.  Genom projektet har många personer kunnat börja arbeta eller studera och brutit sin isolering. De har äntligen fått en hjälp som fungerar med en icke-traditionell metod som forskningen erkänner.

Forskning visar att 70 % av alla med psykiska funktionsnedsättningar i Sverige är arbetslösa och upplever utanförskap i högre utsträckning än andra grupper med funktionsnedsättningar. 60 % av denna grupp har ingen strukturerad sysselsättning.

Jobb på sikt, arbetar med IPS, en metod som är evidensbaserad och klart mer framgångsrik än traditionella metoder för arbetsrehabilitering. I dag deltar i Helsingborg 92 personer aktivt i projektet, 51 personer står på kö och tidigare har ytterligare knappt 100 personer deltagit sedan starten 2011.

Vi debatterade länge för Jobb på sikt på senaste kommunfullmäktigemötet, men fick inte medhåll av något annat parti. Det är beklagligt, men vi känner oss trygga i vad vi kämpar för. Argumentet för en nedläggning har fallit efter att vi undersökt saken närmare.

Efter samtal med personal och samarbetspartners vet vi, att allt handlar om 4,3 miljoner kronor som kommunen inte vill anslå till Jobb på sikt. 

Argumentet har varit att projektet inte kan fortsätta utan samarbetspartners, men projektet är så inarbetat att samarbetet kan fortsätta mellan de olika myndigheterna även om dessa inte bidrar till finansieringen med direkta pengar.

Arbetsmarknadsförvaltningen och socialförvaltningen har tidigare presenterat projektet med stolthet.  Jobb på sikt är en insats som fungerar, som sparar pengar åt samhället och som många köar till.  Motsatsen är att de som i dag är med i projektet skulle kosta samhället stora summor pengar varje år.  För att inte tala om den betydligt sänkta livskvalitén för den enskilde, som inte får fortsätta eller börja i projektet.

Trenden är att fler människor drabbas av psykisk ohälsa. Detta är i sig en stor utmaning som Helsingborgs stad måste möta med professionalitet. Det finns många fördelar med att finansiera en verksamhet som fungerar och som vänder sig till en grupp personer som vi vet måste prioriteras.

Om vi överväger nackdelar och fördelar med att implementera och permanenta Jobb på sikt ser vi bara fördelar. Vänsterpartiet vill att varje skattekrona ska användas omsorgsfullt. Vi anser att 4,3 miljoner till Jobb på sikt är väl använda pengar. Vi kan inte acceptera att en verksamhet som hjälper människor bara ska försvinna på grund av att andra aktörer inte är med och finansierar det.  

Om viljan finns hos de styrande, finns det alltså inte något som hindrar att Helsingborgs stad står för den fortsatta finansieringen  Vi vill därför uppmana de styrande politikerna att göra om och göra rätt. Det är inte för sent!

Birgitta Möller, ersättare i Socialnämnden

Claudia Velásquez, ledamot i Arbetsmarknadsnämnden

Ingrid Mattiasson Saarinen, ledamot i kommunfullmäktige

Peter Ahlbom, ledamot i kommunfullmäktige

insändare i Lokaltidningens nätupplaga 2018-06-01

Interpellation om ensamkommande i Helsingborg

Vänsterpartiet vill att staden ska behålla ansvaret för de unga ensamkommande som blivit åldersuppskrivna av Migrationsverket till dess att besluten vunnit laga kraft och att låta
de som fyller 18 år under asylprocessen få bo kvar i Helsingborg och slutföra sin skolgång
här. För Vänsterpartiet handlar det om ansvar och humanism. Vi står inte bakom den restriktiva flyktingpolitik som råder. Vi är inte ensamma om detta. I Helsingborg, precis som i resten av
landet, står individer och organisationer upp för människovärdet och ger unga ensamkommande
det stöd och den trygghet de behöver. På riksplan har Vänsterpartiet i förhandlingar med
regeringen varit med och drivit fram 585 miljoner kronor under 2017–18 för att ge kommunerna
ekonomisk möjlighet att låta de ensamkommande som fyller 18 år under asylprocessen bo kvar i
kommunen. Vi menar att det ekonomiska argumentet egentligen inte håller, oavsett statliga pengar
eller ej. Framförallt inte i frågor som handlar om människovärde och social hållbarhet.

Vi har därför skrivit en interpellation om detta, som kommer upp på kommunfullmäktiges nästa möte,
den 21 november.

Interpellation till Ann-Christine Borgman, ordförande i Socialnämnden, om asylsökande ungdomar som är placerade enligt socialtjänstlagen i Helsingborg

För ett år sedan skrev Vänsterpartiet en interpellation till dig där vi ställde frågor dels om den hårda linje Helsingborg till skillnad mot en del andra kommuner tillämpade när ungdomar tvingades flytta från sitt HBV-hem samma dag, som de på Migrationsverket fått besked om en åldersuppskrivning, dels om en stor oklarhet och rättsosäkerhet när socialförvaltningen endast lämnade ett muntligt besked om flytten och slutligen om den diskriminering detta innebar när inte dessa ungdomar gavs en individuell bedömning och behandlades likvärdigt med andra ungdomar som fyller 18 år.

Fortfarande tillämpar Helsingborg den hårda linjen även om det muntliga beskedet numera ersatts av ett skriftligt beslut, som därmed går att överklaga. Men Helsingborg avvaktar varken ett överklagande av Migrationsverkets beslut eller det egna beslutet. Den unge ska ut, tycks vara den princip nämnden/förvaltningen arbetar efter. Vi har träffat flera som fått flytta, inte någon som fått stanna kvar till dess asylärendet avgjorts.

Regeringen och Vänsterpartiet föreslår nu i höständringsbudgeten att 390 miljoner kronor avsätts 2017 och att 195 miljoner kronor avsätts för ändamålet i budgetpropositionen för 2018. Genom tillskottet kan kommunerna låta ensamkommande barn som hinner fylla 18 år under asylprocessen bo kvar i kommunen.

Dessa medel som regeringen nu tillför kommer att fördelas proportionellt till kommunerna utifrån hur många inskrivna asylsökande ensamkommande barn och unga som väntar på ett slutligt avgörande i sitt asylärende. Pengarna kommer att betalas ut till kommunerna under december 2017.

Med anledning av detta vill Vänsterpartiet ställa följande frågor:

  • Hur är beslutsgången i dag när någon tvingas flytta ut från ett HVB-hem i samband med att hen fyller 18 år/får sin ålder uppskriven? Görs en individuell bedömning? Vem fattar beslutet?
  • Hur många ensamkommande unga har under året fått stanna kvar på ett HVB-hem i Helsingborg även om de fyllt 18 år/fått sin ålder uppskriven till 18 år?
  • Hur många ensamkommande unga har under året fått flytta från ett HVB-hem i Helsingborg när de fyllt 18 år/fått sin ålder uppskriven till 18 år?
  • Har i något av dessa fall tiden för ett överklagande avvaktats innan den unge fick flytta?
  • Har nämnden beslutat hur dessa pengar som regeringen nu beviljat kommunerna ska hanteras?
  • Det finns flera unga, som i avvaktan på ett slutligt besked i asylprocessen, i dag bor i olika familjers hem, eftersom de inte fått bo kvar på HVB-hemmet. Kommer dessa extra pengar från regeringen nu innebära att de kan flytta tillbaka till ett HVB-boende?

För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

Ingrid Mattiasson Saarinen

Antirasistiska aktivister. Till minne av offren på Utøya

Vänsterpartiet Helsingborg uppmärksammar den antirasistiska aktivismen. Vi har varit i kontakt med modiga aktivister som synliggör rasismen, gör motstånd, inspirerar och ibland riskerar allt för de mänskliga grundläggande rättigheterna. Det lokala nätverket, Helsingborg mot rasism bidrag med en debattartikel.
Till minnet av offren på Utøyas massaker 22 juli 2011.

Maria-Teresa ”Tess” Asplund
Tess som med bestämda steg och knytnäve i luften visade med sitt mod hela världen att man måste våga stå upp mot nazismen. Denna stunden förevigades av fotografen David Lagerlöf och blev Årets bild 2017.
Tess berättar att hennes engagemang mot rasism började i högstadieåldern då
skinnhuvuden ockuperade delar av centrala Stockholm. Människor med mörk hudfärg och hbtq-personer vågade knappt vara där.
Tess anser att en viktigt att ta ställning mot att nazister som NMR får marschera och manifestera vart dom vill, när dom vill, i yttrandefrihetens namn.

Malcolm Momodou Jallow

Momodou Malcolm Jallow:
Jag valde antirasismen med stolthet och stark övertygelse när jag under mitt liv har både läst om, upplevd och sett de fruktansvärda ojämlikheterna, förnedrande fattigdom och rasism som människor utsätts för runt omkring i världen.
Jag har en skyldighet så som många före mig har gjort att stå upp, synliggöra, bekämpa och stoppa rasism i alla sina olika former och rum. Att kämpa för demokrati, mänskliga rättigheter och människovärdet är en kamp som inte kan kompromissas eller försummas!

Men viktigare är att jag har blivit starkare i min övertygelse när jag ser ut över Europa, när jag ser orättvisorna öka, arbetslösheten tillta, och rasism och nazism kväver de demokratiska principerna om alla människors lika värde som Sverige bygger på och när jag ser hur nazismen breddar ut sig och normaliseras i Sverige idag.

Jallow är kommunfullmäktigeledamot för Vänsterpartiet Malmö och aktiv i det antirasistiska utskottet. Han har jobbat med antirasism, mänskliga rättigheter och migrationsfrågor i mer än 20 år på lokalt, nationellt och internationell nivå. Jallow var vice ordförande för Europas största antirasistisk organisation, The european network against racism (ENAR) och har drivit frågor om mänskliga rättigheter från europaparlamentet till Kongressen i USA. Han är grundaren och ordförande för Afrosvenskarnas Forum för Rättvisa.

Mahboda Madadi


Mahboda Madadi, ordförande för Ensamkommandes förbund. Mahboda delar med sig av sina egna erfarenheter som flykting från Afghanistan och ung kvinna. ”Tjejer som flyr ensamma gör revolution” säger Mahboda.


Therese Gunnarsson

Therese Gunnarsson, framgångsrik inom kampsport kickboxning, thaiboxning och boxning. Therese är en av våra lokala antirasistiska och feministiska kamrater i Helsingborg. Therese tvekar inte och säger ifrån när rasismen dyker upp i vardagen med.
Intervju med Therese
-Hur kommer det sig att du aktivt tar ställning för allas lika rättigheter?
-Allas lika värde och rättigheter är det mest grundläggande och mest självklara för mig, och med tanke på att ett rasistiskt och sexistisk parti har så många sympatisörer i Sverige och att de högerextrema går framåt i hela Europa idag så tycker jag att det är mycket viktigt att lyfta dessa frågor i alla sammanhang.

-Varför är det viktigt att reagera mot rasism och diskriminering?

-”Alla har rätt att känna sig trygga, värdefulla och jämlika i ett öppet samhälle. Det ska inte finnas några klasser eller klyftor mellan människors och ingen ska behöva bli dömd utifrån vilket kön man har, vilken region man tillhör, vilken sexuell läggning man har eller var man kommer ifrån.

-Vad behöver hända för att motverka rasismen?

-Klassklyftorna behöver minska och utanförskapet som många lever i måste bort. Idag når rasisterna många i den vita arbetarklassen genom att utnyttja deras missnöje och peka på en annan grupp som de kan rikta sitt hat och sin frustration emot nämligen invandrarna. Arbetarklassen och många av invandrarna är egentligen i samma sits och borde gå samman och arbeta för ett mer jämlikt samhälle där det inte finns de klassklyftorna som det finns idag. De rika blir rikare och de fattiga fattigare och istället för att lyfta blicken och se vilka det verkligen är som snor åt sig av de ekonomistiska resurserna så slåss de rasistiska arbetarna mot invandrarna om smulorna. Sen är integrationen mycket viktig och då gäller det att både vi som växt upp eller bott länge i detta land hjälper till med integrationen och inte lägger hela ansvaret på det som kommer hit. Det är upp till oss att hjälpa och välkomna och upp till de som kommer att vara nyfikna och öppna för att lära sig om sitt nya land.
-Några goda exempel från Helsingborg?

-De som arbetar med dessa frågor som Vänsterpartiet, Helsingborg mot rasism och alla som går med i demonstrationståg mot rasism, sexism och homofobi. Mina egna erfarenheter kommer främst från kampsporten som jag tycker är en bra väg till integration eftersom det kostar väldigt lite att hålla på med och man oftast får låna utrustning om man inte har råd själv att köpa. Man träffas och tränar tillsammans oavsett vem man är och var man kommer ifrån. Therese Gunnarsson.


Tobias Lohse

Tobias Lohse, ordförande för Refugees Welcome Sverige, ersättare på FARR Flyktingsgrupperna riskråd. Tobias är ihärdig i sin kamp för en rättvis flyktingpolitik och för mänskliga rättigheter

8 mars, Internationella socialistiska kvinnodagen

Vänsterpartiet I Helsingborg uppmärksammar 8 mars, den Internationella Socialistiska Kvinnodagen.
Årligen görs 6.000 våldtäktsanmälningar i Sverige. Bara omkring 250 personer fälls för brott. Våldtäkt handlar om makt. Könsmaktsordningen måste brytas och införande av samtyckeslagstiftning kommer att hjälpa på vägen. I Sverige och världen står högern för: abortmotstånd, ignorans av HBTQ-rättigheter, nedskärningar på kvinnligt dominerande arbetsplatser och nedprioritering av kvinnors rättigheter.
Kvinnorättigheter håller på att urholkas. Ett av de första beslut som Trump fattade som president var att återinföra den så kallade ”global gag-regeln”. Det innebär ett totalt förbud mot att förespråka laglig abort för organisationer som tar emot någon form amerikansk statlig finansiering. Beslutet var väntat, varje republikansk president sedan Ronald Reagan har infört liknande lagstiftning under sin första vecka på jobbet. Återinförandet av global gag-regeln sammanfaller med en politisk trend över hela världen av att begränsa kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter. Många länder har de senaste åren infört skärpt lagstiftning kring abort och familjeplanering. Svårast blir konsekvenserna för de kvinnor som lever i fattigdom och stor utsatthet. I brist på lagliga möjligheter söker kvinnor alternativa vägar, som ofta är förknippade med stora risker för hälsa och liv.
Den feministiska rörelsen växer i hela världen och blir starkare och starkare för varje dag. Women´s March är bara början.

PROGRAM

Öppet hus i A-salen, Folkets Hus 15:00-20:00

15:00 Mahboda Madadi, Ordförande för Ensamkommandes förbund
15.30 Jennie Fryksäter, Feminismens historia
16:00 Frågestund med kommunalt förtroendevalda
17:00 Varken hora eller kuvad, presenterar en föreläsning Om våld I nära relationer inklusive hedersvåld
18:00 Agneta Lenander, initiativtagare till ”En annan vård är möjligt” Tema: Ojämlik vård, samtal och debatt
19:00 ATSU(Att trygga sexuellt utnyttjade), Agneta Sandberg

16:00-19:30 Barnaktiviteter och fika och mat.
Under dagen kommer representant för Internationella kurdiska kvinnoförenings att hålla tal.

BOKBORD: Tidning Revolution,Enhetsgruppen, Jordens vänner, Man up Sweden, ATSU, Kurdiska internationella kvinnoförening, Ung Vänster.

Dessutom
17:00 Feministiskt självförsvar, workshop med Ung vänster. Lokal: Södergatan 103