Skip to main content

Författare: ingridm

Tuppen och Råå Ljung

Skrivet av ingridm den . Postad i biologisk mångfald.

Tuppen är ett hundraårigt koloniområde med gamla  fruktträd, bärbuskar och en mångfald av olika blommor, en idealisk plats att söka föda för bin och  humlor. På området finns också både många fågelarter och fladdermöss. Alldeles intill ligger Råå Ljung, där man vid en inventering funnit inte mindre än 15 arter av olika vildbin. 

Eftersom Stadsplan 2017  har pekat ut området där Tuppen ligger som lämpligt för bostadsbyggande, hade S, Mp & V gemensamt lagt ett initiativärende på torsdagens möte i stadsbyggnadsnämnden där vi föreslog att en naturvärdesanalys skulle göras för både Råå Ljung och Tuppen, för att få ett underlag inför kommande beslut. 

Men tyvärr så avslog Alliansen med stöd av SD att en analys skulle göras. 

S, Mp & V skrev därför i går ett gemensamt pressmeddelande om detta:

Pressmeddelande

Igår sammanträdde Stadsbyggnadsnämnden. På dagordningen fanns ett initiativärende från Socialdemokraterna,  Miljöpartiet och Vänsterpartiet om att göra en naturvärdesanalys av rekreationsområdet Tuppen. Det  moderatledda styret och SD sa nej. 

Tuppen är ett odlingsområde i Helsingborg med stor variation. Det har utvecklats av brukarna i  största frihet vilket har skapat unika miljöer. 

Vid en inventering för några år sedan hittades inte mindre än 15 arter av vildbin på Råå Ljung.  Entomologen Mikael Sörensson betecknade därför Råå Ljung som ”ett av de intressantare  stadsnära områdena” i Helsingborg. Idag återstår bara en smal remsa av naturområdet, som  tidigare sträckte sig ända ner till havet. ”Det finns ljung, käringtand och andra vilda blommor i  området, men tillgången är knapp.  

Alldeles intill den gamla ljungheden ligger rekreationsområdet Tuppen, ett område med gamla  fruktträd, bärbuskar och med blommor i mängder, en idealisk plats att söka föda för bin och  humlor. På området finns också en hel del fågelarter och fladdermöss. Eftersom Stadsplan 2017  har pekat ut området där Tuppen finns som lämpligt för bostadsbyggande, vill vi att det görs en  naturvärdesanalys för både Råå Ljung och rekreationsområdet Tuppen.  

Ali Shibl (S) 2:e vice ordförande i Stadsbyggnadsnämnden:  

– Vi vill se en naturvärdesanalys på området där Tuppen ligger. Vi har tidigare öppnat upp  för att bygga på detta område men det var innan vi kände till att det kunde finnas  ovärderliga naturvärden där. Det som förvånande mest var att SD nu väljer att vända  kolonisterna ryggen. 

Gustaf Wiklund (MP) ledamot Stadsbyggnadsnämnden:  

– Odlingsområdet Tuppen och naturområdet Råå Ljung har stora ekologiska värden. Med  tanke på att Helsingborg har blivit utnämnd till Sveriges bivänligaste kommun och årets  Miljöbästa kommun är det pinsamt att hålla kvar vid byggplanerna på området. 

Ingrid Mattiasson Saarinen (V) ersättare Stadsbyggnadsnämnden:  

– Det är viktigt att en naturvärdesanalys görs för Råå ljung och Tuppen och det omgående,  så att det finns ett underlag inför kommande beslut. En del av Tuppen har ju redan  naggats i kanten tidigare i år. Synd att varken det moderatledda styret eller SD tycks  vilja värna vare sig den biologiska mångfalden eller områden för odling. 

/På bilden, en del av Råå Ljung

Rapport från kommunfullmäktige 20 oktober

Skrivet av ingridm den . Postad i Kommunal politik.

Det hade öppnats upp för att vi kanske skulle kunna ha ett kommunfullmäktige i oktober med samtliga ledamöter närvarande. Men eftersom smittspridningen nu ökat i Skåne, så var det också på kommunfullmäktigemötet den 20 oktober en reducerad bemanning. Vilket innebar att Vänsterpartiets Peter Ahlbom, Jenny Björklund Hansson och Ingrid Mattiasson Saarinen tjänstgjorde två och två i taget under kvällen.

Den första stora frågan på fullmäktigemötet var investeringsbudgeten för 2021. Eftersom V inte vill att det ska byggas bostäder på den bördiga åkermarken på Östra Ramlösa och dessutom vill halvera anslaget till H22 så hade vi, med finansiering från detta plus med lite av den överfinansiering som fanns, lagt förslag om bland annat att kraftigt bygga ut belysningen i byarna och på landsbygden, att Tursköpsskogen skulle bli ett naturreservat, att antalet platser på akutboende skulle utökas, att ett Gymnastikens Hus skulle planeras utifrån det som kommunfullmäktige tog beslut om i fjor, att staden skulle köpa Gamla barnsjukhuset, att lekplatser skulle tillgänglighetsanpassas och att mer skulle satsas på våtmarker, solceller och trädplanteringar (se hela budgetförslaget i länk nedan).

I debatten inledde Ingrid Mattiasson Saarinen inledde med att säga att Vänsterpartiet vill att Helsingborg ska vara staden som bryr sig. Vi vill föra en politik som präglas av solidaritet och klimatmedvetenhet och också en politik som ser till alla helsingborgare, vare sig man nu bor i tätorten, i byarna eller på landsbygden.

Den största debatten kom att handla om Gymnastikens Hus. Ingrid sa att Vänsterpartiet instämmer med Gymnastikalliansen om att det är dags att ta 4.000 gymnaster på allvar. Vi anser inte att det förslag på Västergård som alliansen presenterat, är i linje med det som kommunfullmäktige tog beslut om i fjor. Det vill säga en samlad lösning för alla stadens gymnastikföreningar, som tillgodoser de speciella krav gymnastiken har och där gymnastiken också skulle kunna få en möjlighet att utveckla sin verksamhet. Gymnastikalliansen har också varit kritiska till det presenterade förslaget. Nu var det bara V som i kommunfullmäktige höll fast vid att en annan lösning än den som nu presenterats var nödvändig, om gymnastiken skulle ha en chans att utvecklas.

Flera av våra förslag fick stöd av S och/eller Mp, liksom vi stödde flera av deras förslag. Men det var inget av dessa som gick igenom. Alliansen ville överhuvudtaget inte diskutera några förslag från S, Mp eller V. Peter Danielsson sa att det var ”inte av sakskäl utan av processkäl”, vad det nu betyder. Och Alliansen fick stöd för sitt förslag till investeringsbudget av SD, som inte lagt ett enda eget förslag.

Nästa punkt på dagordningen var ett uppdrag om att genomföra ett antal olika trygghetsskapande åtgärder. Peter Ahlbom inledde med att säga att V tar den upplevda otryggheten på största allvar och att mycket är bra i förslaget, men V ville lägga ett tilläggsyrkande. Detta eftersom vi tycker att det är viktigt med en utvärdering av hur de olika åtgärderna bidragit till att den upplevda tryggheten ökat på de platser som de genomförts och att denna utvärdering ska tillställas kommunfullmäktige.

Peter hänvisade också till utvärderingen av Livskvalitetsprogrammet, i vilken det framgår att nästan häften av kvinnorna i Helsingborg känner sig otrygga på kvällarna, men att han saknade hbtq-personer som en speciell grupp i undersökningen och tyckte att de borde funnits med eftersom många i den gruppen länge sagt att de känner sig mycket utsatta.

Nästa stora debatt handlade om Vänsterpartiets motion om att staden i samarbete med HBTQ-rörelsen ska ta fram en plan för hur Helsingborg kan bli en mer inkluderande stad. Jenny Björklund Hansson sa att motionen har sin utgångspunkt i att vi under flera år fått signaler på att det arbete som görs inte räcker till. Under Pride-veckan 2018 kunde vi läsa om unga helsingborgare som drömde om att flytta i från staden för att hitta ett mer inkluderande sammanhang, där de inte behövde vara rädda för hatbrott och där politikerna tydligt i både ord, handling och resurser uttalar att detta är en viktiga fråga. Förra sommaren 2019 kunde vi återigen se HBTQ-rörelsens rop på hjälp när organisationer som RFSL, Ung HBTQ och Antidiskrimineringsbyrån berättade i Helsingborgs Dagblad att de är så tungt belastade att deras ideella resurser inte räcker till.

V anser att det inte bara är  ideella krafter som ska skapa ett inkluderande Helsingborg. Jenny avslutade med att säga hon ändå ville tacka Peter Danielsson och alliansen för att förslaget nu är att motionen ska besvaras, till skillnad mot förslaget i tjänsteskrivelsen, som var ett avslag.

Ingrid Mattiasson Saarinen tog också upp stadsledningsförvaltningens förslag till avslag och sa att hon finner det anmärkningsvärt att stadsledningsförvaltningen föreslagit ett avslag  trots att de samtidigt skriver att ”det finns mycket kvar att göra för att säkerställa lika möjligheter och rättigheter för hbtq-personer i Helsingborg.” Vanligtvis brukar det inte heller finnas något förslag till beslut i tjänsteskrivelsen, utan bara en redogörelse för fakta i ärendet.

I tjänsteskrivelsen hänvisas bland annat till att en uppföljningsrapport av Plan för lika möjligheter ska göras och vara klar i december och att den också inkluderar frågor om hbtq-personers behov och situation. Ingrid menade att det är ju just det, som Vänsterpartiets motion syftar till plus att vi också vill att det inte bara ska bli tomma ord utan också verkstad, så därför vill vi naturligtvis också veta vilka resurser som behövs.

Ingrid fortsatte med att något behöver göras här och nu, som kan ge RFSL möjligheter att arbeta mer aktivt med stöd, rådgivning och information, men också att det måste finnas både en långsiktighet och en kontinuitet. Detta därför att människor i hbtq-communityn flyr Helsingborg, eftersom de upplever att de inte här kan få det stöd som de behöver. I debatten stödde S och Mp vår motion och röstade för ett bifall, medan Alliansen och SD nöjde sig med ett besvarande. Risken är nu att det som kommer fram i utvärderingen av Plan för lika möjligheter återigen bara blir ord i en plan och inte det konkreta underlag för ett politiskt beslut som var syftet med vår motion.

Nästa ärende var en motion från Mp om att barns skolvägar ska trygghetsinventeras. Inledningsvis sa Jenny Björklund Hansson att Vänsterpartiet är positiva till andemeningen i motionen, men anser ändå att det går att tillgodose genom det svar som kommunstyrelsen ger, ett besvarande. Vi ser också att detta är en av de frågor som vi upplever är väldigt belysta i staden.

Jenny sa att hon minns hur detta var en viktig fråga redan för dryga 20 år sen när hon satt i dåvarande Bildningsnämnden och att det är glädjande att se att den fortsatt lyfts. Vi i Vänsterpartiet tycker nog att det nya som betonas utifrån motionen egentligen är ungdomsrådets svar, för de lyfter ju något som varken kommunstyrelsen eller faktiskt ens Mp lyfter i sin motion, dvs barnens perspektiv.

I svaret till motionen får vi också läsa att olycksstatistiken visar att vi har trafiksäkra skolvägar, vilket är bra, även om både motionärerna och kommunstyrelsen är ense om att oron ändå finns hos föräldrar och rektorer. Jenny fortsatte med att hon tänker att den oron delvis är inbyggd i föräldrarollen och i ansvarsrollen en skolledare har och menade att den oron kommer vi nog aldrig helt att komma ifrån. Jenny tog upp att sedan är det ju också så att samma föräldrar, som är oroliga, ofta är de som kör alldeles för snabbt när det är stressigt vid lämning/hämtning på skolan, så det är viktigt att också jobba med föräldraansvaret i denna fråga.

Avslutningsvis sa Jenny Björklund Hansson att V tycker att det är extra intressant vad en extra belysning ur barnperspektivet skulle kunna föra med sig, dvs det som tas i remissen från ungdomsrådet. Men att detta kan lyftas in i det redan pågående arbetet, att Stadsbyggnadsförvaltningen redan arbetar med att i dialoger fånga upp barns synpunkter och att utifrån detta så yrkar Vänsterpartiet bifall till kommunstyrelsens besvarande.

Sist på kvällen debatterades en interpellation från Mp om Väla kontra handel i stadskärnan.

När planuppdraget för att bygga ut Väla köpcentrum var uppe i Stadsbyggnadsnämnden i augusti lämnade V en protokollsanteckning eftersom vi först ville ha en utredning om vad konsekvenserna av en breddad användning utöver handel på Väla innebär för både stadskärnan, andra delar av staden och för grannkommunerna.  Ingrid Mattiasson Saarinen lyfte även upp detta i debatten och sa att vi i Vänsterpartiet är rädda för att den föreslagna utvecklingen på Väla kan få genomgående konsekvenser för utvecklingen i både tätorten och i byarna liksom i kranskommunerna. Eftersom vi politiker har ju ett ansvar att välja hur Helsingborg ska utvecklas, så ville V först ha en utredning, innan vi sa ja till ett planuppdrag. Så blev nu inte beslutet i nämnden, eftersom bara V och Mp protesterade. Det blev en lång debatt om interpellationen, så klockan var en bra bit över 23.00 när fullmäktige avslutades.

En av våra motioner, om att all undervisning i SFI och Svenska som andraspråk inom vuxenutbildningen skulle drivas i kommunal regi kompletterat av Folkbildningen, bordlades till nästa möte. Detta eftersom ordförande i arbetsmarknadsnämnden inte kunde närvara. Av samma anledning bordlades också en interpellation vi hade om Hantverkshuset, en verksamhet för personer med psykisk ohälsa som nu hotas av neddragningar.

Och på grund av den sena timman bordlades också våra motioner om att minska segregeringen i  skolan respektive att utreda den höga smittspridningen på Valltorp.

Antecknat av
Ingrid Mattiasson Saarinen

 

V’s förslag till investeringsbudget 2021

https://helsingborg.vansterpartiet.se/2020/10/13/vs-forslag-till-investeringsbudget-2021-och-plan-2022-27/

Artiklar i Helsingborgs Dagblad från budgetdebatten

https://www.hd.se/2020-10-22/ingen-raddning-for-barnsjukhuset-i-fullmaktige

https://www.hd.se/2020-10-20/sju-miljarder-fordelades-debatten-handlade-om-ett-hus

 

 

 

Ingeborg Holm, en del av Helsingborgs historia

Skrivet av ingridm den . Postad i socialpolitik.

Ingeborg Holm är en svensk filmklassiker från 1913 av Victor Sjöström, som i och med denna film fick sitt genombrott som regissör. Senare gjorde han bland annat Körkarlen innan han under några år gjorde flera filmer i Hollywood, som blev stora succéer.

Filmen Ingeborg Holm väckte ett oerhört uppseende i Sverige, både som konstverk och som debattinlägg om den svenska fattigvården. Den blev också en stor publikframgång, både i Sverige och internationellt.

Filmen bygger på en pjäs med samma namn av Nils Krok, en man som först var lärare vid folkskolan i Helsingborg och senare, 1894, grundade en handelsskola, där han både var lärare och rektor.

Vid sidan av arbetet som lärare var Nils Krok ordförande i flera av stadens föreningar, aktiebolag, nykterhetsnämnden och från 1892 i fattigvårdsstyrelsen. Inspirerad av ett verkligt fall i fattigvårdsstyrelsen skrev han dramat Ingeborg Holm 1906.

Pjäsen och filmen handlar om att när Ingeborgs man insjuknar och så småningom också dör, så får Ingeborg  svårt att försörja sig själv och sina barn. Ingeborg går då till fattigvårdsstyrelsen och ber om en månatlig summa för att kunna försörja familjen, som komplement till vad hon själv kunde tjäna ihop. Men fattigvårdsstyrelsen nekar henne det.

Barnen auktioneras i stället bort till den som krävde lägst ersättning. Ingeborg själv hamnar på fattighuset vid Bergaliden, där hon både får arbeta hårt och ganska snart blir psykiskt helt nedbruten av att ha blivit fråntagen sina barn. Det kostar kommunen 60 kronor om året att ackordera ut varje barn, en skuld som modern ska  betala av genom sitt arbete på fattighuset.

1918 ändrades fattigvårdslagen i Sverige. Bland annat förbjöds fattigvårdsauktioner, fattigstugorna blev ålderdomshem och möjligheten att överklaga återinfördes. Tidigare fick man inte lämna fattighuset utan styrelsens medgivande.

Många anser att en avgörande anledning till att lagen ändrades var just den debatt som följde på filmen om Ingeborg Holm. Filmen är i så fall den första filmen i Sverige och möjligen den första i världen, som lett till faktiska samhällsförändringar.

Förlagan till Ingeborg Holm var alltså en kvinna som bodde i Helsingborg i början av 1900-talet. Den som lyfte upp hennes öde var också en helsingborgare, Nils Krok.

Vänsterpartiet anser att detta är ett stycke Helsingborgs-historia som borde lyftas fram och vill därför att Ingeborg Holm får ge namn åt antingen platsen väster om Hamntorget mellan The Tivoli och SeaU eller någon annan central plats i staden.

Ingrid Mattiasson Saarinen
gruppledare (V)

 

Etnologen Anja Petersen har efter långt letande i Helsingborgs stadsarkiv funnit den hon tror är förlagan till Ingeborg Holm, en kvinna vid namn Maria Persson. Läs mer i en intervju med Anja Petersen i HD

https://www.hd.se/2017-08-12/helsingborgare-andrade-sveriges-fattigvardslag-nu-far-kvinnan-en-plats-i-historien

 

Fotot är en del av affischen till Stumpenensemblens uppsättning av Ingeborg Holm, som spelades 2005-2007 på bland annat Dunkers Kulturhus, Helsingborgs stadsteater och i A-salen på Folkets Hus. Ingeborg Holm spelades då av Anna Hanspers, huset i bakgrunden är fattighuset vid Bergaliden.

V’s förslag till investeringsbudget 2021 och plan 2022-27

Skrivet av ingridm den . Postad i Kommunal politik.

Vänsterpartiet ställer solidariteten i främsta rummet. Vi vill att fler ska känna sig delaktiga i samhällsbygget, liksom att staden för en politik som ser till alla helsingborgare, vare sig denne bor i tätorten, i byarna eller på landsbygden. Dessutom vet vi att ett ekologiskt hållbart samhälle når vi inte enbart genom enskilda personers miljömedvetna val, utan att det krävs också kollektiva politiska beslut. Därför föreslår vi följande förslag till förändringar i det förslag till investeringsbudget som alliansen lagt fram.

Belysning på landsbygden

Samtidigt som stadens ljuspunkter byts ut mot nya effektiva ljuskällor, ser vi ett stort behov av en kraftig utbyggnad av belysningen i både byarna och på landsbygden. Vi vill därför för detta avsätta 10 miljoner kronor år 2021 och därefter 15 miljoner kronor årligen åren 2022-27, totalt 100 miljoner kronor.

Gymnastikens Hus

I samband med budgetfullmäktige 2019 togs beslut dels om att ett Gymnastikens Hus skulle byggas, dels om en investeringsram för detta på 100 miljoner kronor. Vänsterpartiet vill att både byggstart 2021 och den beslutade ramen ligger kvar, dvs att ytterligare 35 miljoner kronor läggs till ramen och att fördelningen blir 10 miljoner kronor år 2021, 50 miljoner kronor år 2022 och 40 miljoner kronor år 2023.

Actibump

Att få ner buskörningen i staden tycker vi är viktigt. Actibump har visat sig vara ett effektivt medel för detta och är därför glada över att detta finns med i investeringsbudgeten. Men vi vill i likhet med Mp att detta tidigareläggs, dvs att de 9 miljoner kronor som finns för detta fördelas mellan år 2021 och 2022.

Gamla Barnsjukhuset

Det gamla barnsjukhuset byggdes 1888 och är det äldst bevarade barnsjukhuset, som ännu finns kvar i ursprungligt skick i Sverige. Fastigheten, som tidigare ägdes av Region Skåne, är i dag privatägd. Vi anser att byggnaden är en viktig del av Helsingborgs historia och vill därför att staden inleder en dialog, eventuellt i samarbete med Region Skåne, om att under år 2021 köpa in fastigheten. Medel för finansiering av köpet finns i den totala ramen för perioden.

Turköpsskogen

Turköpsskogen är en ädellövsskog belägen mellan Svedberga kulle och Kattarp. Kronhjorten liksom många andra vilda djur och växter har sin livsmiljö i skogen och där finns många rödlistade arter. Skogen är en av få kvarvarande större sammanhängande ädellövskogar på Kullahalvön och har två av skogsstyrelsen utpekade nyckelbiotoper. Men skogen hotas i dag av avverkning. Vänsterpartiet vill att Tursköpsskogen bevaras genom att den blir ett naturreservat och vill därför att staden inleder förhandlingar med ägaren om ett köp av skogen. Medel för finansiering av köpet finns i den totala ramen för perioden.

 Akutboende

Det finns ett behov av fler platser på akutboende i Helsingborg, för både kvinnor och män. Ett akutboende är och ska vara en tillfällig boendeform. En del av lösningen på hemlöshet och bostadsbrist är att det byggs fler lägenheter, en annan del att det också behövs stöd av olika slag för att hjälpa den enskilde. En plats på ett akutboende kan och ska vara ett steg på vägen. Vänsterpartiet anser att det är ovärdigt en stad att ha så få akutplatser när behovet är långt större. Vi vill därför anslå 15 miljoner år 2021 och 30 miljoner år 2022, totalt 45 miljoner kronor, till ett centralt beläget akutboende.

Våtmarker

Många växter och djur är beroende av våtmarker och nitton procent av Sveriges rödlistade arter förekommer här. De är också naturens egna vattenrenare, som tar hand om näringsämnen och andra ämnen så att de inte hamnar i sjöar, vattendrag eller hav. Dessutom fungerar de som vattenmagasin som kan hålla stora mängder vatten och minska risken för översvämning. Vänsterpartiet vill därför att det satsas 3 miljoner kronor på våtmarker åren 2021, 2023, 2025 och 2027, dvs ytterligare totalt 12 miljoner kronor.

Trädplantering

Stadens träd är vackra att titta på, samtidigt som de bidrar till att minska de negativa effekterna av klimatförändringen. De ger skugga och svalka en varm sommardag, dämpar buller och fångar upp avgaser och ger oss på så sätt en hälsosammare stadsmiljö. Nyplantering av träd är viktigt ur många perspektiv och då inte bara av små plantor utan det behövs även nya stora träd. Vänsterpartiet vill därför satsa 2 miljoner kronor årligen åren 2021-25 på trädplantering, dvs ytterligare totalt 10 miljoner kronor.

Nya naturreservat

Eftersom vi vill att Turköpsskogen köps in och att ett naturreservat bildas där, vill vi anslå 1 miljon kronor 2021 och 2 miljoner kronor 2022, dvs totalt ytterligare 3 miljoner kronor till nya naturreservat.

Solcellsanläggningar

För att vi ska nå målen i Klimat- och energiplanen behövs en kraftig utbyggnad av solcellsanläggningar i Helsingborg. Vi vill att staden går i täten för denna utbyggnad för att på så sätt skapa ett intresse hos fler. I likhet med Mp vill vi också att det införs en ny investeringspost under Fastighetsnämnden specifikt för solceller. Vänsterpartiet vill att det satsas ytterligare 5 miljoner kronor årligen år 2021-24 på utbyggnad av solcellsanläggningar, dvs totalt 20 miljoner kronor.

 Inrymning

Säkerheten i stadens skolor är viktig för oss i Vänsterpartiet. Vi instämmer därför i S’ yrkande om att interna kommunikationslösningar (inrymningsplan) ska tas fram för Helsingborgs grundskolor och gymnasieskolor och anslår 5 miljoner kronor årligen för detta åren 2021-23, dvs totalt 15 miljoner kronor.

Nya skolor

Skollagen säger att ”Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav eller kravnivåer som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser.” Det handlar självfallet då inte bara om hur man lägger upp lärandet, hur man planerar och genomför lektioner och hur man jobbar relationellt, utan också om hur den fysiska arbetsmiljön designas. Alla distraktorer kan bli ett visuellt buller för elever som har svårt med perception. Dessutom de skolor, som arbetat med att anpassa den fysiska miljön, har också funnit att om skolmiljön anpassades utifrån de elever som behöver det mest, så gynnades alla elever av detta. SPSM, specialpedagogiska skolmyndigheten är en myndighet som bidrar med kunskap och kompetens till förskolor, skolor och vuxenutbildningar i hela landet. Vänsterpartiet vill därför att vid all om- eller nybyggnad av skolor i staden ska en fysiskt tillgänglig lärmiljö utformas i samverkan med SPSM.

Tillgänglighetsanpassa lekplatser

Helsingborg har många lekplatser, men på långt ifrån alla finns möjligheter till lek för den som har en eller annan form av funktionsnedsättning och kanske också är rullstolsburen. Att ha tillgängliga och användbara lekplatser gynnar barnens möjligheter till att ha ett socialt samspel med andra barn. Vi vill att det på en lekplats ska finnas mer åt fler och att allt inte behöver vara tillgängligt för alla, men att det ska finnas något på varje lekplats som är speciellt utformat med tanke på tillgängligheten. Likaså ska underlagen på lekplatserna vara utformade så att den som är rullstolsburen lätt kan ta sig fram. Vänsterpartiet vill därför satsa 2 miljoner kronor årligen åren 2021-25 på att tillgänglighetsanpassa stadens lekplatser, dvs totalt 10 miljoner kronor.

Ny idrottshall

Behovet av idrottshallar är stort i staden. Eftersom vi inte vill bygga et nytt bostadsområde på Östra Ramlösa, vill vi att de 40 miljoner kronor som är avsatta för en idrottshall där i stället används för en ny idrottshall på annan plats i staden.

Nya bollfält

Det finns ett behov av fler bollfält i staden. Eftersom vi inte vill bygga på Östra Ramlösa, vill vi att de 5 miljoner kronor som är avsatta för bollfält där i stället används för nya bollfält på annan plats i staden.

Finansiering av våra förslag

Vi vill inte bygga ett nytt bostadsområde på Östra Ramlösa utan i stället bevara den bördiga åkermarken där. Om inte ett nytt bostadsområde byggs, finns inte heller ett behov av en ny förskola eller skola. Därför föreslår vi att de 205 miljoner kronor som är avsatta för detta används till andra investeringar enligt vårt förslag. Skulle eventuellt då ett behov av nya förskolor och skolor därmed uppstå på andra platser, får vi ta ställning till det senare. Vi har också föreslagit en halvering av anslaget till stadsmässan H22, på detta sätt har vi 15 miljoner kronor att använda till investeringar under 2021. Dessutom har vi i de specificerade posterna använt en del av överfinansieringen, 30 miljoner kronor av totalt 63 miljoner.

Ingrid Mattiasson Saarinen
gruppledare (V)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den som har en psykisk ohälsa prioriteras inte i Helsingborg

Skrivet av ingridm den . Postad i psykisk ohälsa.

Vänsterpartiet tycker att om Livskvalitetsprogrammet ska ha ett uns av trovärdighet, borde Helsingborg ta ett långt bättre ansvar för alla i staden med psykisk ohälsa, vare sig de har sjukersättning, aktivitetsersättning eller försörjningsstöd. 

Personer med psykisk ohälsa är en stadigt växande grupp. Forskning visar att de som har en psykisk ohälsa i högre utsträckning än andra grupper i Sverige både upplever ett stort utanförskap och är arbetslösa. 

Det riktade stödet för dem som vill komma ut i arbetslivet har i stort sett upphört  i och med att nu senast Jag Kan och tidigare JobbPåSikt lagts ner.  Flera andra verksamheter, som vände sig till denna målgrupp, har också under de senaste tolv åren försvunnit. 

Hantverkshuset, som arbetar med sysselsättning och utbildning och riktar sig till dem som ännu inte är redo för arbetslivet, har funnits sedan 1996. Men på senare tid har Hantverkshuset fått minskade budgetanslag och står nu inför en sammanslagning med Sysselsättningen, en träffpunkt med en annan inriktning än Hantverkshuset.  

Många upplever i likhet med Vänsterpartiet att detta är en grupp helsingborgare som tyvärr prioriteras lågt av stadens styrande. Därför har V nu skrivit en interpellation till Arbetsmarknadsnämndens ordförande inför kommunfullmäktige den 20 oktober där vi ställer ett antal frågor om Hantverkshuset och stadens insatser för personer med psykisk ohälsa.

Interpellation till Arbetsmarknadsnämndens ordförande Richard Lundberg om Hantverkshuset

Arbetsmarknadsnämndens uppdrag är att vara möjliggörare för vuxna att komma i arbete. Socialnämndens dito är att möjliggöra för invånare som behöver socialt stöd att bli självständiga i livet så att de kan ta en aktiv del i samhället.

Hantverkshuset är en anpassad arbetsverksamhet i kommunal regi. I huset jobbar ca 40 deltagare (innan sparkraven 2019 ca 50 deltagare) med aktiviteter under arbetsplatslika förhållanden där varje deltagare har ett individuellt schema utformat efter förmåga och  behov. Verksamheten är riktat till de som ännu inte är klara att ta steget ut på en ordinarie arbetsmarknad. Men för de som är det, har insatser som staden tidigare erbjöd som JobbPåSikt och JagKan varit det naturliga steget efter Hantverkshuset.

Sysselsättningen är en mötesplats för den som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och drivs av Socialförvaltningen. Där finns spel och möjligheter att måla, handarbeta, umgås, göra utflykter etc. Verksamheten fungerar som en träffpunkt, dvs deltagarna  kan komma fritt utan att följa något  schema.

Verksamheten på Hantverkshuset har varit en del av Arbetsmarknadsförvaltningen och bedrivits på uppdrag av Socialförvaltningen medan Sysselsättningen  är en del av Socialförvaltningens vuxenenhet. Nu finns ett förslag om att samlokalisera de båda verksamheterna och även Hantverkshuset ska bli en del av Socialförvaltningens vuxenenhet.  I sammanhanget förs förhandlingar om att säga upp den personal som finns på Hantverkshuset och utlysa tjänsterna där på nytt. Vision hävdar att detta är ett sätt att kringgå LAS, lagen om anställningsskydd, eftersom de anser att Helsingborgs stad ska betraktas som en arbetsgivare.

Därför vill Vänsterpartiet ställa följande frågor:

  • Anser du att det är Arbetsmarknadsnämndens ansvar att ha riktade verksamheter speciellt för personer med psykisk ohälsa som en väg för dessa in på arbetsmarknaden?
  • Hur ser du på de speciella insatser din nämnd tidigare haft för denna grupp, vilka arbetat enligt IPS-metoden/Individual Placement Support?
  • Anser du att det finns ett behov av riktade insatser speciellt för denna grupp och att dessa i så fall arbetar evidensbaserat med  IPS-metoden eller liknande?
  • Hur ser du på förslaget att slå samman de båda verksamheterna?
  • Hur ser du på förslaget att säga upp den personal som finns på Hantverkshuset?

 

 

Ingrid Mattiasson Saarinen

 

 

Slopa minutstyrningen inom hemvården

Skrivet av ingridm den . Postad i Arbetsvillkor & Äldreomsorg.

Vänsterpartiet välkomnade när NPM, New Public Management, också inom Helsingborgs stad ersattes av en tillitsbaserad styrning. Det var något vi länge kämpat för.

Men tyvärr, inom hemvården i Helsingborg gäller fortfarande minutstyrningen. Många som arbetar inom hemvården upplever att det inte finns någon tillit till dem, de är både mycket styrda och deras scheman är väldigt pressade.

Något som i sin tur också vårdtagarna känner av. Om det är i detalj bestämt vad en ska göra när en kommer till en vårdtagare, då är det inte bara personal som får ett minskat handlingsutrymme. Det gäller också vårdtagaren som får mindre möjligheter att påverka hur hjälpen ska utföras.

Forskning visar att tillitsbaserad styrning och ledning både skapar en högre effektivitet och en bättre arbetsmiljö genom att öka graden av delegering till rätt nivå av kompetens. Precis som Tillitsdelegationen skriver är ökad tillit och handlingsutrymme för anställda inom arbetslivet helt nödvändigt.

Vi lever i ett kunskapssamhälle där utbildningsnivån är högre än någonsin och människor är vana vid att självständigt lösa problem. Också välfärdens medarbetare måste i högre grad få påverka hur omsorgen utförs.

I en del kommuner har man insett vikten av att börja arbeta på ett annat sätt. Redan hösten 2012 såg Socialförvaltningen i Sundsvall behovet av en förändring inom hemtjänsten och startade med detta i ett område, Skönsmon. Skönsmon har sedan fått ge namn åt den nya modellen, som i sin tur bygger på Vanguardmetoden.

Sundsvalls kommun hade dessförinnan en rad mått för att mäta kvaliteten i hemtjänsten, men inget mått som visade det vårdtagarna sade att de värdesatte högst – kontinuitet av personal.

Kärnan i det nya arbetssätt som Skönsmons hemtjänst införde är ett system där medarbetarna inom hemtjänsten organiserades i mindre team med större ansvar över både planering och utförande av den praktiska hjälpen, allt utifrån vårdtagarens behov. Inom varje grupp fick personalen själva planera sina dagar tillsammans med vårdtagarna. Biståndsbesluten fanns naturligtvis kvar i botten och styrde vilken omsorg varje vårdtagare hade rätt till.

Sundsvalls kommunfullmäktige beslutade också i september 2019 att allt arbete inom den nya Vård- och omsorgsförvaltningen som bildades 1 januari 2020, skulle utgå från Skönsmomodellens principer. Nästa steg har därför varit att utveckla Skönsmomodellen vidare med tvärprofessionella team runt varje vårdtagare med start i två geografiska pilotområden, Njurunda och Granloholm.

I Njurunda testas tvärprofessionella team både för hjälp i hemmet och på särskilt boende. I Granloholm testas ett tvärprofessionellt team på ett särskilt boende. I de tvärprofessionella teamen ingår undersköterskor, vårdbiträden, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och fysioterapeuter, biståndshandläggare, sjuksköterskor och enhetschefer.

Utvecklingsarbetet är än så länge i testfas men med goda resultat. Fokus är att ge medborgarna rätt hjälp så snabbt som möjligt och det har visat sig vara enklare när alla professioner finns nära varandra och har ett gemensamt arbetssätt.

2015 skrev Kommunal en rapport om Skönsmon. Efter omorganiseringen fick vårdtagarna en högre personalkontinuitet och det visade sig också bli lägre kostnader i och med att sjuktalet gick ned bland personalen och att larmen minskade. Dessutom visade kommunens egna undersökningar att medborgarna upplevde omsorgen som bättre.

Sedan bygger ju modellens framgång självklart också på att det finns en rimlig bemanning. Enbart tillit räcker inte, resurserna måste också matcha personalbehovet. För några år sedan hördes kritiska röster i Sundsvall som talade om att många arbetsuppgifter lagts på personalen, men inte tillräcklig tid för att utföra dessa.

Landskrona kommun är ett annat exempel. De avskaffade minutstyrningen i hemtjänsten redan 2014 vilket visade sig leda till att både personal och vårdtagare mådde bättre. Lösningen de jobbat fram var att införa sex olika vårdnivåer. Den exakta tidsåtgången för varje moment kan variera över olika dagar och veckor, men ska i slutet av månaden stämma med den vårdnivå personen har beviljats.

En gång i månaden tillfrågas alla som får hjälp om hur det har fungerat, vilket ger en bra återkoppling till personal och chefer. En del byråkrati har också försvunnit på grund av att anhöriga eller vårdtagare inte behöver ansöka om extra resurser när något i vardagen tillfälligt förändras. I stället går detta oftast att lösa inom de ramar för biståndsbeslut som finns.

Vänsterpartiet vill med denna motion ge mer makt över utförandet till professionen och vårdtagarna utan att peka på en speciell modell. Det finns fler än i exemplen ovan. Men genom att minska detaljstyrningen, tidspressen och antalet vårdtagare samt genom att öka handlingsutrymme och stöd från chefen och kollegor, vill vi skapa förutsättningar för en hållbar arbetsmiljö där stressen och sjukfrånvaron kan hållas nere. Något som i sin tur ju också i allra högsta grad gagnar vårdtagarna.

Förutsättningarna för en god omsorg är enligt forskning att det finns tid, kontinuitet, handlingsutrymme och stöd. Vänsterpartiet vill ha en hemvård i Helsingborg som bygger på respekt för personalens yrkeskunnande, goda arbetsvillkor och ger större utrymme för vårdtagarna att själva bestämma över de insatser de beviljats. Vi anser därför att det behövs ett annat sätt att mäta och organisera omsorgen på än minuter.

Vänsterpartiet yrkar

att den nuvarande minutstyrningen inom hemvården slopas och ersätts av ett mer tillitsbaserat styrsystem, som utvecklas i samarbete mellan de fackliga organisationerna och Vård- och omsorgsförvaltningen.

För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

Ingrid Mattiasson Saarinen  

Jenny Björklund Hansson