Skip to main content

Författare: claudiac

Rapport från kommunfullmäktige 16 februari

På senaste kommunfullmäktige var rätten till bostad ett tema som var återkommande i flera av de ärende vi debatterade om. Vänsterpartiet ser rätten till en bostad som en mänsklig rättighet och staden behöver bygga mer med investeringsstöd. Trots att principen ska tillämpas så är verkligheten att barnfamiljer blir hänvisade till vandrarhem, villavagn, etc. 

 

Första ärende var en interpellation där Ingrid Mattiasson Saarinen (V) tog vår första debatt om frågan om var policyn om att 10% av bostäderna vid det markanvisningar ska anvisad till bostadssociala programmet. I vår motion påtalades nämligen det, ändå svarar Peter Danielsson att vi nu tagit bort själva den texten men flexibiliteten kvarstår. Han säger också att det behövdes en flexibilitet för att det tex inte ska bli bara 10% av nybyggnation för att ”Den som inte själv klarar att få en bostad ska få de finaste nya lägenheterna” vilket inte är ett skäl för Vänsterpartiet. Men däremot så ska det vara i lägenheter med rimlig hyra där människor kan ha en chans att bo kvar. 

 

 

Andra ärende handlade om en enkel fråga som Peter Ahlbom (V) undrade hur Helsingborgshem resonerat när de föreslog en kraftig hyreshöjning på 3  % mitt i en pandemi. Lars Hansson (C ) svarade att det var för att täcka upp de kostnader bolaget har men att de var nöjda med överenskommelsen med hyresgästföreningen. Peter påtalade att det var tack varje hyresgästföreningen som denna överenskommelse kom till stånd. Hyresmarknadskommittén avgjorde frågan och att hyresgästerna fick en höjning på 1,88 % istället för 3 % .  Peter pratade om att det är viktigt att ha en maktbalans vad gäller hyresmarknaden. ‘

Vi anser liksom hyresgästförening att det inte får bli för stora höjningar på hyrorna, framför allt efter en pandemin. En allmännyttig bostadsbolag ska ta ett aktivt samhällsansvar. Tyvärr ska dessa bolag samtidigt bedriva verksamheten enligt affärsmässiga principer. 

Fullmäktige ändrade starttiden från Kl 18 till Kl 17 med start mars 2022. Claudia Velasquez påtalade att det var ett steg i rätt riktning men att Vänsterpartiet hade önskat att starttiden ändrades till klockan 13.00. Detta för att för att gynna jämställdhet. Dessutom så finns inskriven i Förtroendemannalagen att det ska vara möjligt att ta ledig från arbete för förtroendeuppdrag. 

En viktig fråga var frågan om vi skulle fatta beslut om ett underjordiskt garage under det nya biblioteket, vilket Vänsterpartiet sa nej till. Ingrid Mattiasson Saarinen (V) påtalade att det blir märkligt att fatta ett sådant beslut när det finns närliggande platser att titta på samt att det finns ett fattat beslut om att se över parkeringssituationen på GA-torg med en utredning om närliggande garage. Det är väl mycket bättre att ta ett helhetsgrepp om parkeringssituationen än att snabbt rösta igenom ett mycket dyrt garage. Även Marcus Friberg (Mp) var väldigt kritisk, medan Sd gärna ville köra bilen snabbt ner till stan och gärna parkera utanför butiken och M ville som alltid värna parkeringsplatser. Ali Shibl (S) sa att alla olika sätt att ta sig fram måste fungera, inte bara de bilburna. Det ska vara lätt att gå i stan, ta kollektivtrafik osv. Men istället underlättar man hela tiden för bilismen, sa Ali. Fler efterlyste kostnaden och att parkeringsgaraget blir orimligt dyrt. 

Nästa ärende  handlade om ett förslag om beslut på byggande av fler småhus. Debatten var mellan Claudia Velásquez (V) och Christian Orsing (M). Claudia förklarade att behovet av boende är störst hos till exempel antal ensamboende i Helsingborg och att det borde prioriteras att bygga fler hyreslägenheter till rimliga priser för de människor som verkligen behöver det. Christian Orsing (M) talade om att självgående barnfamiljer skulle kunna få uppfylla sina bostadsdrömmar och Lars Thunberg (KD) sa att jämlikhet är att alla ska kunna skaffa dig den bostad de önskar, småhus är tydligen i KDs värld något som även låginkomsttagare har möjlighet till. Claudia påtalade att en kommun måste bygga efter behov, det behövs hyresrätter till rimliga hyror, inte villor för de som har bäst ekonomi. 

En viktig miljöaspekt är kommunen inte ska bygga på  åkermark.

Vi godkände marköverlåtelse av men tycker vi saknar viktig information varje gång vi får dessa ärende. Det är en självklarhet att kommunen måste kräva kollektivavtal av de företag som vill bygga på dessa områden. 

Claudia Velasquez

 

Vi minns Fadime Sahindal 21 januari

Fredag 21/1 kl. 16:30, G:A torget Helsingborg.
Vi uppmärksammar den 21/1 som var dagen då 26 -åriga Fadime Sahindal blev mördad av sin egen pappa då hon  inte acceptera att vara kontrollerad och förhindrad att göra sina egna val i livet i en patriarkal och extremt traditionell kontext.

Alla barn har rätt till ett liv fri från hot och våld!

Fadime kämpade mot hedersförtryck och för alla flickors lika rättigheter. Redan som ung flicka bedrev hon denna kamp i det offentliga rummet. Hon utmanade både samhället och politikerna som svek och de konservativa grupperna som sanktionerade eller blundade inför kyskhets- och hedersetikens konsekvenser. Allt detta medan hon levde under konstant dödshot. Vi glömmer inte hennes eller andra likasinnade kvinnors och mäns unika insats.

Inga barn eller vuxna ska tvingas till  arrangerade äktenskap.  Kyskhetskulturen måste bekämpas.

Interpellation: Avgiftsfri kollektivtrafik på helger

Vänsterpartiet anser att en avgiftsfri kollektivtrafik skulle gynna invånare i Helsingborg. 

Människor skulle ha mer tillgång till fritidsaktiviteter. Det skulle också vara bra för klimatet om flera åkte kollektivt. 

Det skulle också vara positiv för cityhandeln om människor hade lättare att förflytta sig.  

 

Men trots att  kollektivtrafiken är bra utifrån flera olika aspekter så är den för dyr.

Sommaren 2018 fick alla unga från årskurs sex till andra året på gymnasiet gratis busskort efter Vänsterpartiets förhandling med Socialdemokraterna. Den reformen blev oerhört uppskattat! 

 

Som exempel finns Gävle kommun som med sina cirka 100000 invånare beslutade i år att bussarna i stadstrafiken skulle under fem helger vara avgiftsfria. Kostnader för kommunen skulle bli 2,1 miljoner kronor. 

 

Därför anser vi att kommunen borde se över möjligheten till avgiftsfria bussresor till city åtminstone under helgerna.

 

Klimatet 

Ambitionen för minskade utsläpp från vägtransporter är 80% fram till 2035.

Utsläppen från personbilar står för nästan en fjärdedel av de totala utsläppen här.

På nationell nivå ska utsläppen minska med 70% från 2010-2030 enligt naturvårdsverket. År 2018 stod biltrafik för 52,7% i Helsingborg. Enligt Region Skånes ”Färdmedelsfördelning 2050” för Helsingborg, Lund och Malmö, får bilresor stå för 25%, kollektivtrafik för 35% och gång- cykeltrafik 40%. Medianresan med bil i Helsingborg är 7 km. Det går inte att komma ifrån att utsläppen från biltrafiken i Helsingborg måste minska i en större omfattning.

 

Cityhandeln 

I både tidningsartiklar och kommunfullmäktigebeslut beskrivs det hur cityhandeln behöver stöd för att stå sig i konkurrensen från näthandeln och Väla köpcentrum. Ofta påtalas avgiftsfria parkeringsplatser som en lösning, men vi i Vänsterpartiet har istället lyft fram kollektivtrafiken som en miljövänligare möjlighet att ta sig ner till city. 

 

Vi undrar därför utifrån ovanstående: 

 

Håller du med om att avgiftsfri kollektivtrafik  är bra för miljön, för människans sociala liv och även för cityhandeln ?

 

Vad skulle det kosta kommunen att köpa in lokal kollektivtrafik till centrala Helsingborg under lördagar och söndagar så att invånare i Helsingborg kunde åka avgiftsfritt? 

 

Vilken effekt ser du att avgiftsfria bussresor på lördagar och söndagar skulle ha på cityhandeln?

 

För Vänsterpartiets kommunfullmäktigegrupp

 

Claudia Velásquez 

 

Från jämlikhet till valfrihet i svensk skolpolitik

Vänsterpartiet Göteborg bjöd den 16 mars in till en utmärkt föreläsning med forskarna Rune Romhed och Mattias Börjesson. De har skrivit kapitlet om skolan i boken ”Klass i Sverige”. Rebecca Thell och Ulla Thell var med och gjorde anteckningar under tiden eftersom vi tycker att de redovisade skolans nu och då på ett så överskådligt och träffande sätt. Läs en sammanfattning över hur skolan har sett ut sedan 1800-talet, hur friskolan tog över och vad det har lett till för vårt samhälle.

Då den första skolmodellen byggdes upp i Sverige på 1850-talet förutsattes ojämlikhet mellan samhällsklasserna. Organismdoktrinen gällde vilket innebar att det skulle vara skillnad mellan människor beroende på kön och klasstillhörighet.

I slutet av 1800-talet tog ca 800 män studenten i Sverige varje år. Kvinnor fick varken gå i läroverk eller gymnasium vilket ju var en förutsättning för att bli student.  1927 fick de lov att gå på läroverk. Fattiga män fick ta studenten men en försvinnande liten del kunde ta det steget genom stipendier och liknande.

Det var folkskolan som byggdes upp. Den var från början 4-årig och blev 6-årig och på 1950-talet 8-årig. Trots namnet så gick inte överklassens barn där. De hade hemundervisning med  guvernant de första 4 åren och sen började de på läroverk.

Från 1927 skulle alla gå i folkskolan. Efter 4 eller 6 år fanns möjligheten att gå över till läroverket. Ända fram till mitten av 1960-talet fungerade den svenska skolan så här:

  • Folkskola för alla i minst 4 år. Så småningom ökades det till skolgång i 8 år för alla.
  • Från fjärde året till och med nionde året fanns möjlighet att gå över till läroverket och ta realen. Realexamen var en förutsättning för gymnasiet.
  • Från tionde till tolfte året fanns gymnasiet med två linjer, reallinje och latinlinje.

Detta system kallades paralellskolesystemet. Olika grupper hade olika behov tyckte man.

Ju mer demokratin fick plats i Sverige ju mer kritik kom mot parallellskolesystemet. Det blev uppenbart att klassamhället fortsatte inom skolan. Vilken utbildning du hade berodde på vilken klass du tillhörde. Ekonomiska skäl avgjorde ofta men det visade sig också att de högre klasserna hade lärt in ett beteende som passade in på läroverk och gymnasium. Lärarna i dessa skolformer var helt emot en förändring. Vilka ungdomar skulle de då tvingas arbeta med? Hur stökigt skulle det inte bli? De saknade ju ett ”adekvat vokabulär”.

Men förändringen kom  med start 1962. Bort med läroverken!

  • 9-årig grundskola för alla
  • Därefter gymnasieskola. Denna kunde vara 1,2 eller 3-årig. Endast den 3-åriga gav behörighet till universitetet.
  • Slogs senare samman till enbart 3-åriga utbildningar

I samband med att skolan kommunaliserades 1989 fick marknadskrafterna inflytande. Tidigare bestämde staten för kollektivet. Vi hade haft en planskola nu skulle det bli en marknadsskola. Nyliberala tankar tog fasta på brukarinflytandet. Skolan hade varit samhällsorienterat nu skulle den bli individorienterad. De lanserade en ny syn på utbildningens roll. Staten ”abdikerade” och skolan blev en kommunal och privat angelägenhet. Utan kommunaliseringen skulle inte förändringen av skolan blivit så stor och fått så djupgående konsekvenser.

Kommunaliseringen bäddade för privatisering. Myndigheten Skolöverstyrelsen lades ner.

Den nyliberala hypotesen om fördelarna med att förändra skolan fick större genomslag i Sverige än i andra länder. Nyliberalismen menade att nu när staten inte har det stora kollektiva inflytandet över skolan så får eventuella problem istället lösas av marknaden.

De gjorde skolan till en privat angelägenhet. Eleverna och deras föräldrar blev kunder på skolmarknaden.

Skolan hade genom sin statliga roll blivit präglad av (S). Detta gjorde att alla borgerliga krafter slog sig samman och fick igenom denna stora förändring.

ALLA politiska inriktningar blev förvånade över vad som hände och hur fort det gick.

 

  1. Ett nytt ekonomiskt tänkande +2. den högervåg som gick över landet +3. de nyliberala ideérna + 4.en avgörande politisk strid (kommunaliseringen) =vi fick friskolesystemet och skolpengen.

De flesta politiker var inte medvetna om vad friskolesystemet skulle leda till. Inom alla partier diskuterades för- och nackdelar.

Ny läroplan 1994 där friskolorna presenterades.

Negativa konsekvenser av friskolesystemet

  • Ökad segregering
  • Fallande kunskapsresultat
  • Mycket svår att motverka på kommunal nivå
  • Fokus på valfrihet och individen gör att de sociala faktorerna döljs.

Det kollektiva har fått ge vika för individens fria val. Trots att eleven och föräldrarna väljer den skola de tror är bäst vet individen aldrig i förväg hur bra eller dåligt den kommer att fungera i en viss klass och med en viss lärare. Den enskilde högpresterande eleven kanske inte funkar i en klass där alla är toppresterande utan passar bättre en klass med några få toppresterande där den enskilde får agera dragare.

Idag bryr sig mycket få om de kollektiva intressena vilket på sikt påverkar även individen.

När skolsystemet som rådde före friskolereformen utvärderades visade det sig att denna svenska skolmodell var bäst i hela världen på att motivera den sämsta tredjedelen genom skolan. De som klarade sig sämst i denna skola blev inga drop-outs.

Detta har skrivits ner av undertecknade som självklart är ansvariga för ev. missuppfattningar.

 Ulla Thell                                                                                                               Rebecca Thell

 

Vänsterpartiet Helsingborg ger sitt fulla stöd till Ola Brunnström och hans kollegor på pågatågen.

2021-01-04

Stöduttalande

Det har kommit till vårt kännedom att arbetsgivare Arriva försöker säga upp huvudskyddsombudet efter att ha tagit del av ett internt brev till medlemmarna i Seko Klubb Pågatåg. Arbetsgivaren vill använda innehållet i brevet för att tvinga Ola att säga upp sig och har erbjudit honom två årslöner om han lämnar sin arbetsplats, vilket han har tackat nej till.

Vi ser mycket allvarligt på Arrivas angrepp på huvudskyddsombudet.

Vi vet att Ola Brunnström har varit drivande i att se till att kollegor får en bättre arbetsmiljö och självklara rättigheter såsom att lokförarna skulle få rimliga pauser för toalettbesök, att arbetsplatsen skulle vara bättre bemannad samt att arbetsgivaren skulle vidta åtgärder under Coronasmittan med mera. Ola har också kämpat emot hyvlingar på arbetsplatsen.

De anställda på Pågatågen i Skåne har utlyst en vild strejk i protest om det skulle visa sig att Arriva går vidare med uppsägningen av Ola Brunnström.
Vänsterpartiet Helsingborg ger sitt stöd och står till förfogande om strejken bryter ut.

Att förhålla sig passiv inför denna situation när Arriva bryter mot föreningsrätten är inte ett alternativ.
Solidaritet och enighet är nödvändiga för att försvara våra fackliga rättigheter.

Styrelsen för Vänsterpartiet Helsingborg
#backaola

Facklig-politisk vänsterskola. Konsekvenser av sämre anställningstrygghet på din arbetsplats

Välkomna till Facklig-politisk vänsterskola.
Vi börjar igen den 12 augusti kl. 18:00, Södergatan 65, C-salen, ABF- hus, Helsingborg.
Du kan delta på distans genom denna länken:
https://us02web.zoom.us/j/84257416401
Frågor? mejla till [email protected]
Tema: Konsekvenser av sämre anställningstrygghet på din arbetsplats
Vi börjar med att titta på delar av ett digitalt samtal om anställningstryggheten mellan Ali Esbati, Vänsterpartiets arbetsmarknadspolitiske talesperson och Mårten Pavlov, Ordförande för SEKO Posten syd. Senare lyssnar vi på
LAS-utredaren Gudmund Toijer håller i föredrag om LAS-utredningen. Detta är en mycket angelägen frågan för oss som arbetar och för kommande generationer. Det skulle i praktiken slå sönder anställningstryggheten för både arbetare och tjänstemän på hela arbetsmarknaden. Vänsterpartiet kommer att göra allt som står i vår makt för att förhindra att utredningens förslag genomförs.
Läs mer om vad förslaget innebär och hur du kan engagera dig för trygga jobb på https://www.vansterpartiet.se/las

Kommande kurstillfällen
9 september, kl. 18.00. Hur bildar vi opinion för löntagarperspektivet? Hur kan vi lokalt bidra till opinionsbildningen via exempelvis fackförbundspress och sociala medier för att stärka löntagarperspektivet utifrån vart vi själva finns och verkar? Och hur tar vi knepiga diskussioner i fikarummet?
14 oktober, kl. 18.00 Vad är alternativet till marknadsutsättningen av den offentliga välfärden? Hur fungerar konkurrensutsättningen av välfärden? Vilka förutsättningar skapar modellen New Public Management? Vi får en genomgång av hur dagens upphandlingssystem fungerar, men också insikt i alternativa modellen
Välkomna!
Claudia och Emma Visa mindre

https://www.facebook.com/vansterpartietskane/videos/295499651875530