Vi har en välfärdskris runt om i landet. I vissa städer avskedar man två tredjedelar av alla elevassistenter. Många av de barn som behöver extra stöd får helt enkelt klara sig själva. Runt om i landet sparar man in på stöd till funktionsnedsatta.  Nedskärningar inom äldreomsorgen gör att de äldre får en sämre  omsorg och personalen allt färre kolleger.

För att förhindra detta har Vänsterpartiet nu förhandlat om ytterligare generella statsbidrag till välfärden. Detta eftersom vi vet att varenda undersköterska och varenda lärare behövs i svensk välfärd.

Att många av landets kommuner och regioner har det kärvt, är en följd framförallt av att de under senare år fått allt mindre i statliga bidrag. Detta i sin tur är en följd av de reformer och stora skattesänkningar, som olika regeringar sedan 1991 genomfört.  Hade vi haft samma skattekvot som 1991 så hade staten haft ytterligare 290 miljarder.

Efter press från Vänsterpartiet avsatte januaripartierna 5 miljarder kronor i vårbudgeten. Ursprungligen hade V krävt minst 10 miljarder kronor för att lösa krisen i kommuner och regioner.

Nu har V i förhandlingar med M och KD förhandlat fram ytterligare 2,5 miljarder kronor i generella statsbidrag genom en extra ändringsbudget. Den extra ändringsbudgeten går alltså utöver de tillskott som regeringen aviserat. Sammantaget innebär det att de generella statsbidragen till välfärden ökar med ca 7,5 miljarder kronor under 2020.

För Helsingborgs del innebär detta ett tillskott på 75 miljoner.  Tyvärr är 50 miljoner av dessa redan intecknade i årets budget.

Ingrid Mattiasson Saarinen, gruppledare (V) kommenterar detta så här:

– Det hade varit ett välbehövligt tillskott om vi hade kunnat använda 75 miljoner till nya tjänster inte minst inom skolan och äldreomsorgen i Helsingborg, som båda är grovt underfinansierade. 75 miljoner hade räckt till antingen 123 lärare eller 149 undersköterskor eller naturligtvis det bästa, en mix av både-och.  Nu blir det i alla fall 25 miljoner utöver det som redan finns intecknat, långt ifrån tillräckligt men bättre än januaripartiernas förslag som inte hade betytt något extra alls för Helsingborg.

Många av landets kommuner och regioner har det kärvt, som en följd av att de under senare år fått allt mindre i statliga bidrag. Detta i sin tur är en följd av de stora skattesänkningar som de olika regeringarna sedan 1991 genomfört.  

Nu kräver Vänsterpartiet minst 10 miljarder kronor till kommuner och regioner i en extra ändringsbudget för att lösa krisen. Om regeringen inte lyssnar kommer Vänsterpartiet att agera i riksdagen för att sätta press. 

”I höstbudgeten prioriterade regeringen de redan rika genom att ta bort värnskatten. Nu vill vi få Magdalena Andersson att ta ansvar. Nedskärningarna får stora konsekvenser för vanligt folk”, säger Jonas Sjöstedt. 

För Helsingborgs del skulle det innebära ca 95 extra miljoner till välfärden.

M, KD & L aviserar skattehöjningar i Helsingborg till följd av att inte försäljningen av Öresundskraft genomförs. Vänsterpartiet  anser att kommunala skattehöjningar är sista utvägen, eftersom kommunalskatten inte är progressiv och därför hårt drabbar låginkomsttagare. 

Vi anser att det är långt bättre att på statlig nivå höja skatterna för att på så sätt kunna höja de statliga bidragen till kommuner och regioner. Eller i vart fall som nu, kräva att extra anslag ges till kommuner och regioner.

Om Vänsterpartiet lyckas driva igenom tio miljarder extra till kommuner och regioner i ändringsbudgeten, innebär det ett välbehövligt tillskott till inte minst skolan och äldreomsorgen i Helsingborg.

Ingrid Mattiasson Saarinen

På kommunfullmäktige den 18 – 19 juni debatterades stadens budget för 2020. V’s gruppledare Ingrid Mattiasson Saarinen  höll i samband med ärendet ett inledningsanförande, här kan du läsa det i sin helhet.

 

Vänsterpartiet vill ge alla helsingborgare förutsättningar till ett gott och tryggt liv i staden.

Vi vill att de som lever i Helsingborg ska känna att den här staden, den skapar vi tillsammans, för alla som bor här.

Men med alliansens förslag till budget ser vi att det inte blir så.

Vänsterpartiet kan inte acceptera att skolan inte får ett långt högre anslag. Vi kan inte acceptera att vård o omsorg liksom biblioteken är underfinansierade. Vi kan inte heller acceptera att någon ska behöva sova på gatan.

Vi vill ha en stad som håller ihop.

Att allt måste effektiviseras är ett mantra som upprepas som något helt naturligt i många kommuner runtom i Sverige. Helsingborg är inte ensamt om detta

De som jobbar inom välfärden vet att det inte alls är lika självklart att det fungerar att effektivisera och därmed driva verksamheten billigare, men lika bra. En del kan kanske effektiviseras, men långt ifrån allt.

Priset för effektiviserings- och sparkraven betalar i stället oftast välfärdens medarbetare, när verksamheterna får sluta ta in vikarier, låta lediga tjänster stå vakanta, eller anställa personal med lägre kompetens och lönekrav än planerat. Att det saknas vikarier drabbar i sin tur naturligtvis även barnen i skolan och de äldre i hemvården.

Nämnden klarar kanske på sätt en budget i balans men när kollegerna blir färre, blir arbetsmiljön definitivt sämre. Vilket i sig är en av de främsta faktorerna bakom att människor inte orkar stanna kvar, utan lämnar välfärdssektorn.

Vår välfärd hade aldrig fungerat utan människorna som jobbar i den. Vi ska vara stolta över dem.

Det är inte rimligt att de ska bära välfärden på sina axlar genom att ständigt vara underbemannade och stressade och få betala sina egna löneökningar med större arbetsbelastning.

Förskoleuppropet, Lärarmarschen och Kommunals upprop för äldreomsorgen samlar många som vill att välfärden ska få de resurser den behöver.

Bakgrunden till budgetnedskärningar och effektiviseringskrav är helt enkelt den att vår gemensamma välfärd är underfinansierad.

Och anledningen till att välfärden är underfinansierad beror främst på att statsbidragen till kommunerna helt enkelt urholkats till följd av de stora skattesänkningar som skett på nationell nivå i kombination med de stora vinstuttag av skattepengar som privata entreprenörer gjort och gör.

140 miljarder i skattesänkningar under regeringen Reinfeldt är skattesänkningar som drastiskt minskade skattemedlen till välfärden.

Nästa år ska värnskatten tas bort. Det innebär skattesänkningar för de redan rika och samtidigt drygt 6 miljarder mindre till statskassan.

Vänsterpartiet anser att Helsingborg behöver välfärdssatsningar och investeringar – inte nedskärningspolitik.

Vi tycker också att skattemedel ska användas på ett ansvarsfullt sätt.

Vi vill därför minska överskottsmålet till en procent och därmed frigöra 83 miljoner. Tillsammans med de 17 miljoner som vi vill ta från kommunstyrelsens anslag och 5 miljoner från stadsbyggnadsnämnden, ger det 105 miljoner att ytterligare fördela till välfärden.

Samtidigt är vi mycket medvetna om att fler och större förändringar behövs, förändringar som i sin tur bygger på en regering som för en annan och mer progressiv statlig fördelningspolitik.

Att sänka överskottsmålet i budget 2020 är en nödvändighet också om man menar allvar med de inriktningar en majoritet i kommunfullmäktige antagit för denna mandatperiod, nämligen att arbetet med livskvalitet ska genomsyra alla delar av verksamheten, att nya helsingborgare snabbt ska bli en del av samhället, att Helsingborg ska upplevas som en trygg plats och att Helsingborg ska vara en av Europas mest innovativa städer.

Vi vet att vi kommer att få höra kritik som går ut på att vi är ansvarslösa när vi sänker överskottsmålet. Men vi tycker att det är mycket mer ansvarslöst att inte göra det.

Det finns mycket som vi behöver jobba med i stadens verksamheter – allt från att höja kvaliteten i skolan, skapa ökad trygghet i livets olika skeden, hitta klimatsmarta lösningar, förebygga sociala problem till att se till att arbetsmiljön för stadens medarbetare är den bästa.

Men förutom anständiga arbetsvillkor och ett gott och meningsfullt arbetsliv behövs också tid och ork att leva, att få livspusslet att gå ihop. Många försök med arbetstidsförkortning både nu och tidigare har visat på mycket goda resultat, så även det tidigare försöket på Fredriksdalshemmets äldreboende i Helsingborg.

En del av de 59 miljoner vi ville minska anslaget till stadsmässan H22 med vill vi i stället använda för ett treårigt projekt med 30 timmar/vecka inklusive följeforskning inom en enhet inom Vård- o omsorgsnämnden. Detta därför att inte minst inom omsorgsyrken är sjuktalen höga och många arbetar ofrivilligt deltid eftersom arbetet är så krävande.

Klimatet kan inte heller vänta, de klimatförändringar som orsakats av oss människor kräver ett kraftfullt agerande om vi ska kunna lämna över ett hållbart samhälle till nästa generation.

Vi vill att staden för en politik som ger förutsättningar för medborgarna att leva miljövänligt, det ska helt enkelt vara lätt att göra rätt.

Staden kan gå i bräschen när det gäller ny teknik och fossilfri energi och till exempel än kraftfullare satsa på solcellsanläggningar. Men staden behöver också värna om den biologiska mångfalden.

Vi vill att fler träd planteras i staden och att gröna ytor bevaras. Det behövs för att både svalka under varma sommardagar och för att suga upp vatten vid svåra skyfall.

Helsingborg har antagit en ambitiös klimat- och energiplan, men det gäller också att gå från ord till handling för att klara målen. Säljer staden Öresundskraft, tappar vi också rådigheten över företaget och därmed en viktig aktör i arbetet med att nå målen i klimat- och energiplanen.

För Vänsterpartiet är både social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet helt nödvändig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och av avgörande betydelse för vårt demokratiska samhälle.

Ett lägre överskottsmål innebär möjlighet till större offentliga utgifter under en övergångsperiod, vilket vi är övertygade om i sin tur medför positiva effekter på längre sikt.

Vi vill att Helsingborg ska vara en bra stad att leva i oavsett vem du är, om du är ung eller gammal, eller vart du än kommer ifrån.

Vi anser att vi har ett gemensamt ansvar att skapa en stad i balans, med en bra och utbyggd välfärd som utjämnar klassklyftor och ojämlikhet.

Vi vill ha en stad som är solidarisk, tolerant och inkluderande. Dessutom, forskning visar att alla vinner på ett mer jämlikt samhälle och en mer jämlik stad.

Och ju tidigare i en människas liv som samhället satsar på hen, desto större förutsättningar har den människan att utvecklas och må bra och desto mindre blir också de samhälleliga kostnaderna senare.

 

Mer om de olika nämnderna senare under respektive nämnd.

Bifall till Vänsterpartiets budgetförslag.

 

Ingrid Mattiasson Saarinen
gruppledare (v)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vår gemensamma välfärd är underfinansierad och detta beror främst på de stora skattesänkningar som skett på nationell nivå, som minskat skattemedlen till välfärden.

Vi satsar i vårt budgetförslag för Helsingborg år 2020 framförallt på barn och unga, på personalen inom både skolan, vården och omsorgen men också på biblioteken och på de mest utsatta i vårt samhälle.

Samtidigt är vi medvetna om att fler och större förändringar behövs, förändringar som i sin tur  bygger på en annan och mer progressiv statlig fördelningspolitik.

• Vi sänker överskottsmålet till 1% och frigör därmed 83 miljoner, vi minskar anslagen till Stadsbyggnadsnämnden med 5 miljoner och Kommunstyrelsen inklusive stadsgemensamt med 17 miljoner.
• Av de 105 miljoner vi därmed frigör, ger vi 60 miljoner mer än i alliansens förslag till skolan för framförallt ökad personaltäthet men också till elever med behov av extra stöd, elevhälsa och studie- och yrkesvägledning. Detta därför att vi dels vill att ingen ung människa lämnar skolan utan att ha fått en bra grund för sitt framtid liv, dels också ge lärarna bättre förutsättningar att både hinna med, orka och lyckas med sitt uppdrag.
• Vi satsar också på personalen inom vården och omsorgen och ger 20 extra miljoner jämfört med alliansens förslag till förstärkt grundbemanning. Arbetet inom vården är krävande och sjuktalen relativt höga. Vi vill helt enkelt att personalen inom vården ska få fler kolleger, något som många efterfrågar.
• För att fler ska kunna få ett jobb, krävs både en skola som fångar upp alla och en aktiv arbetsmarknadspolitik. Samtidigt har många företag svårt att nyanställa, eftersom det saknas personer med rätt yrkesutbildning. Vi vill därför att Arbetsmarknadsnämnden ska omfördela 10 miljoner kronor av det som anslagits till försörjningsstöd mer offensivt för just yrkesutbildningar.
• Undersökningen Ung Livsstil visar att ungdomar i Helsingborg föredrar att staden satsar på biblioteken framför festivaler. Biblioteken är också högt skattade av helsingborgarna i allmänhet och har över en miljon besökare årligen. Men de har under en följd av år varit underfinansierade, det märks både på områdesbiblioteken och på stadsbiblioteket. Vi anslår 9 miljoner kronor extra till biblioteken både för att förstärka verksamheten och för att utöka öppettiderna, vi anser att inte minst stadsbiblioteket borde ha generösare öppettider med söndagsöppet året runt.
• Undersökningen Ung Livsstil visar också att den socioekonomiska bakgrunden är avgörande för deltagande i både idrott och kultur. Vi satsar 4 miljoner på avgiftsfria lovaktiviteter, 1 miljon för extra stöd till föreningar som tar ett socialt ansvar och 1,5 miljon till musikprojektet El Sistema på Dalhem.
• Vi vill ha en nollvision mot hemlöshet, ingen i Helsingborg ska behöva sova ute på gatan eller i offentliga utrymmen. I dag ser vi både ett ökat antal hemlösa och allt fler som blir hemlösa på grund av fattigdom och bostadsbrist, liksom det fortfarande finns många hemlösa på grund av psykisk ohälsa, missbruk eller både-och. Årets hemlöshetskartläggning visade att allt för många köar förgäves till en plats på stadens akutboende, vi anslår därför 4 miljoner kronor till arbetet mot hemlöshet och till fler platser på akutboende.
• En del av de barn och unga, som ingår i barnombudsmannens statistik över barn med låg levnadsstandard, lever i familjer som har försörjningsstöd. Där har Helsingborgs stad möjlighet att göra en liten skillnad i dessa barns och ungas liv genom att vid beräkning av försörjningsstöd bortse från den förra regeringens höjning av underhållsstödet. Vi har därför anslagit 2 miljoner till detta i vårt budgetförslag
• Vi vill att det ska vara enkelt att leva klimatsmart i Helsingborg. Vi vill därför ge miljönämnden 1 miljon extra för att kunna förstärka energi- och klimatrådgivningen till såväl privatpersoner som föreningar, organisationer och företag. Alliansens förslag med en kraftsamling kring ett lokalt klimatavtal är bra, men för att förverkliga detta lokala Paris-avtal anser vi att miljönämnden behöver extra medel.
• Tidigare i år yrkade vi på att 59 miljoner i stället för 118 skulle anslås till stadsmässan H22. Inte minst inom omsorgsyrken är sjuktalen höga och många arbetar ofrivilligt deltid eftersom arbetet är krävande. Många försök med arbetstidsförkortning har visat på mycket goda resultat, även så tidigare försök i Helsingborg. Vi avsätter därför medel till ett treårigt projekt med 30 timmar/vecka inklusive följeforskning inom en enhet inom Vård- o omsorgsnämnden, för 2020 anslår vi 11,7 miljoner för detta.
• Vi vill att staden ska satsa mer på det fria kulturlivet utanför institutionerna och då inte bara på amatörkulturen utan också på professionella grupper. Genom ett extra anslag på 2 miljoner till fri kultur vill vi ge bättre förutsättningar för de professionella kulturarbetarna att söka stöd till verksamhet och projekt.
• För en del helsingborgare med knapp ekonomi är avgiften till stadens kallbadhus alltför hög för att de regelbundet ska kunna besöka kallbadhusen. För Vänsterpartiet är detta en viktig folkhälsofråga och vi lägger därför 1,5  miljon till idrotts- och fritidsnämnden så att entré till kallbadhusen också ska ingå i Kulturkortet.

Sedan lämnar vi också ett antal uppdrag, bl a

• att driften av Ragnvallagården och Lussebäcksgården ska återtas i kommunal regi när avtalet med Vardaga löper ut under 2020
• att Helsingborg ska ta emot en ny fristadskonstnär år 2020
• att plastpåsar ska förbjudas och endast miljövänliga papperspåsar tillåtas i stadens torghandel
• att p-platser på Stortorget ses över med målet att själva torget blir bilfritt och att handikapplatser och platser för av-påstigning planeras utmed gatan runt torget
• att en taltidning typ Helsingborgs Taltidning åter ska finnas i staden
• att stadens webbsändningar ska textas
• att stadens fritidsgårdar och aktivitetshus ska HBTQ-certifieras
• att en extern visselblåsarfunktion införs

I investeringsbudgeten vill vi bl a satsa mer på trädplantering och solcellsanläggningar. Vi avsätter också medel till naturreservatet Jordbodalen och vi föreslår att ny ishall plockas ur investeringsplanen och i stället finansieras av Dunkerfonder, liksom en ny gymnastikhall.

Läs hela budgeten i pdf-filen nedan

V-budget 2020