Skip to main content

Vi kan inte sopa problemen under mattan genom att förbjuda tiggeri

Den grundläggande problembeskrivningen är de flesta väljare och politiker överens om – att tiggeri inte är någon bra eller varaktig lösning mot fattigdom.

– Vi kan inte förbjuda fattigdom, men inte heller sopa problemen under mattan genom att förbjuda tiggeri. Vi måste påverka Rumänien och Bulgarien att ta hand om sin fattiga befolkning. Det behövs en annan ekonomisk politik i EU för välfärd, säger Ingrid Mattiasson Saarinen, Vänsterpartiets förstanamn i höstens kommunval i Helsingborg i en artikel i Helsingborgs Dagblad den 22 juli.

– Jag tycker också att något bör göras. Absolut. Men det handlar om andra åtgärder än förbud, säger hon.

Läs hela artikeln i Helsingborgs Dagblad

https://www.hd.se/2018-07-22/de-skanska-valjarna-ar-for-ett-tiggeriforbud-men-de-flesta?utm_source=fb&utm_term=48fd8d22-75d5-4b45-a163-f5456d6c5d3d&utm_medium=list-bottom&utm_campaign=ushares

 

Motion om att göra en liten skillnad för några barn och unga

I Helsingborg är barnfattigdomen högre än i många andra kommuner i Sverige. Enligt Barnombudsmannen levde år 2017 mer än var tionde barn i Helsingborg i barnfattigdom.

Dessa barn bor i familjer där pengarna inte räcker till hyra och andra viktiga levnadskostnader. Barnen känner i många fall att de lever i ett utanförskap och de vet att de inte kan göra eller få samma saker som andra barn. Inte minst barn till ensamstående föräldrar har ofta en mycket pressad situation.

Tack vare Vänsterpartiet och regeringen har i år barnbidraget och studiebidraget höjts för första gången sedan år 2006, båda höjdes med 200 kr i månaden. Också tack vare Vänsterpartiet och regeringen så har underhållsstödet för barn som är över 15 år höjts med 150 kr från och med februari i år.

En ytterligare höjning av underhållsstödet med 350 kr för unga över 15 år och med 150 kr för barn 11-14 år är också föreslagen. Höjningen för barn som är 15 år eller äldre föreslås träda i kraft den 1 augusti 2018. Höjningen för barn som är 11 – 14 år föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

En del av de barn och unga, som ingår i barnombudsmannens statistik, lever i familjer som har försörjningsstöd. Där har Helsingborgs stad möjlighet att göra en liten skillnad i dessa barns och ungas liv genom att bortse från att räkna med höjningen av underhållsstödet respektive barn- och studiebidrag vid beräkning av försörjningsstöd.

Även om en höjning av riksnormen gjorts för att möta höjningen av barn- och studiebidragen, så finns det inget som hindrar att Helsingborg lägger sig över normen och låter höjningen av barn- och studiebidragen med 200 kr bli ett extra månatligt tillskott för de barn som lever i en familj med försörjningsstöd.

Att bortse från att räkna med dessa höjningar av stöd respektive bidrag i inkomstunderlaget vid ekonomiskt bistånd skulle innebära väldigt mycket för de mest utsatta barnfamiljerna.

Vänsterpartiet yrkar därför

att höjning av underhållsstöd inte ska tas med i inkomstunderlaget vid beräkningen av ekonomiskt bistånd

att höjning av barn- och studiebidrag inte ska tas med i inkomstunderlaget vid beräkningen av ekonomiskt bistånd

 

För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

Ingrid Mattiasson Saarinen

 

 

Ship to Gaza 2018

70 år efter al Nakba 1948, då 750 000 palestinier fördrevs från sina hem och 500 byar jämnades med marken, fortsätter övergreppen mot det palestinska folket med oförminskad styrka.

På Gazaremsan har krigen och den mer än tio år långa israelska blockaden gjort livet nästintill ohållbart för omkring två miljoner palestinier. Två miljoner lever på en yta som är en elftedel av Gotland.

Civilbefolkningen i Gaza är prisgivna åt ett maktspel utan möjlighet att påverka sin egen situation.

Människorna som bor i Gaza har fråntagits möjligheten till försörjning, de får inte resa fritt, deras reningsverk är sönderbombade och inga varor får lämna eller komma till Gaza via havet eftersom Israel regelvidrigt trotsar lagarna om internationellt vatten.

Vänsterpartiet fördömer den illegala blockaden som har förödande konsekvenser för den palestinska civilbefolkningen på Gaza. Blockaden måste hävas!

Barn och unga växer upp i ett samhälle präglat av rädsla, osäkerhet, hopplöshet och brist på utbildning, brist på arbete, brist på hälsovård, brist på mat, brist på livsnödvändigheter och brist på rörelsefrihet. Gazaremsan beskrivs som världens största utomhusfängelse, där fångvaktaren är Israel.

95 procent av grundvattnet i Gaza är förorenat och går inte att dricka.

Fiskarna är avskurna från 85 procent av fiskevattnet utanför Gaza på grund av israeliernas olagliga säkerhetszoner.

Invånarna har elektricitet bara 3-4 timmar om dygnet och de vet aldrig när.

Nästan 70 procent av alla skolor har dubbel- eller trippelskift på grund av brist på skolor. Blockaden hindrar också ungdomar att studera på Västbanken eller utomlands.

Befolkningen bor i ett samhälle med den högsta arbetslösheten i världen, där 42 procent av den vuxna befolkningen i arbetsför ålder är arbetslös.

Det är inte svårt att förstå att detta leder till frustration och desperation.

Israels övergrepp mot de mänskliga rättigheterna, folkrätten och det palestinska folket inte bara fortsätter utan blir dessutom allt grövre.

Men Israel trotsar FN. Och Världssamfundet låter Israel göra detta.

President Trumps beslut att flytta USA’s ambassad från Tel Aviv till Jerusalem är ett brott mot internationella överenskommelser och ingångna avtal som ska ligga till grund för framtida fredsförhandlingar.

Flytten är en tydlig markering mot ett fritt Palestina.

Flytten är en direkt provokation mot fredsprocessen och alla som tror på en fredlig lösning.

Enligt FNs delningsplan från 1947 skulle Jerusalem vara en internationellt administrerad stad, delad mellan israeler och palestinier.

Men Israel annekterade Västra Jerusalem redan 1948 och rensade staden från palestinier. Den östra delen ockuperades under sexdagarskriget 1967.

Efter det har Israel systematiskt flyttat gränsen för Västra Jerusalem österut och beslöt 1980 genom en lag att annektera även Östra Jerusalem. FN:s säkerhetsråd antog genast resolution 478 som ogiltigförklarade lagen.

Men Israel trotsar FN. Och Världssamfundet låter Israel göra detta.

Vänsterpartiet anser att Sveriges regering måste agera inom FN och inom EU för att situationen inte ska eskalera ytterligare.

Vänsterpartiet anser att Israel omedelbart måste stoppa de blodiga attackerna på palestinska demonstranter och att blockaden mot Gaza måste hävas.

EU och hela det internationella samfundet måste agera mot Israels brott mot internationell rätt när de skjuter demonstranter. Det palestinska folket har rätt till vårt stöd och skydd.

Omvärlden måste tydligt markera att Israels brott mot mänskliga rättigheter inte accepteras.

Det som händer i Gaza är inte en intern israelisk angelägenhet, det är en fråga för världens regeringar och folk.

Och det handlar inte bara om Gaza, det handlar om de villkor som hela det palestinska folket tvingas leva under, i Gaza såväl som på Västbanken och i Östra Jerusalem.  Och också alla de som fortfarande lever i förskingringen, i flyktingläger runtom i Mellanöstern.

Den israeliska regeringens illegala bosättningspolitik fortsätter.  I rättsligt avseende kringgärdas palestiniernas liv av bestämmelser som påminner om de sydafrikanska passlagarna, med systematiska trakasserier och förnedrande behandling

Det palestinska folket har lidit länge nog.

Så avslutade jag ett tal för snart tjugo år sedan , den 29 november 1999, på den internationella solidaritetsdagen för det palestinska folket.

Jag hoppas att inte någon ska behöva säga samma sak en gång till i ett tal om tjugo år.

Att Ship to Gaza nu än en gång försöker bryta blockaden mot Gaza är en viktig symbolhandling.

Det är en handling som inte bara utmanar den Israeliska blockaden, men det är också en handling för att visa solidaritet med Gaza, med det palestinska folket.

Leve, Palestina!

Tal av Ingrid Mattiasson Saarinen vid manifestation på kajen vid Dunkers, då tre båtar ur Ship to Gaza-flottiljen la till i Helsingborg på sin väg till Gaza 2018-05-19

 

 

Interpellation om Jobb på sikt

Interpellation till ordförande i Arbetsmarknadsnämnden Anna Jähnke och till ordförande i Socialnämnden Ann-Christine Borgman om beslutet att lägga ner Jobb på sikt (metoden IPS) 

Denna interpellation handlar om Jobb på sikt, ett projekt som hjälper personer med en psykisk funktionsnedsättning till följd av allvarlig ohälsa men som har viljan och motivation till arbete eller studier och har även behov av arbetsrehabilitering. 92 personer deltog i projektet innan beslutet om nedläggning fattades och 51 personer stod på väntelistan.

Målet med Jobb på sikt har varit att skapa gynnsamma förhållanden för återhämtning för målgruppen genom att förbättra förutsättningarna och minska behovet av offentlig försörjning med metoden IPS. I samverkansöverenskommelsen daterad 15 december 2016 framgår det att under 2017 åligger det Arbetsmarknadsförvaltningen och Socialförvaltningen att undersöka möjligheter att bedriva IPS i förvaltningarnas ordinarie verksamhet. Samarbetspartner i projektet var Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Region Skåne. Det har argumenterats att projektet inte kan fortsätta utan dessa samarbetspartner, men faktum är att projektet är så inarbetat att samarbetet kan fortsätta även om dessa myndigheter inte deltar formellt i projektet. Alla dessa myndigheter har skyldigheten att fortsätta erbjuda stöd till de människor som behöver deras specifika kunnande. Personalen på Jobb på sikt har all kunskap som krävs för att bedriva verksamheten.

En av de viktigaste trenderna att ta hänsyn till idag är att personer med psykisk ohälsa är en växande grupp som behöver effektiva insatser för att öka sin livskvalitet och ges förutsättningar till sysselsättning eller arbete.

Vänsterpartiet ser med stor oro att två förvaltningar väljer att avveckla en högt presterande evidensbaserad verksamhet för arbetsrehabilitering, som fungerar bättre än traditionell arbetshabilitering. Deltagarna upplever hög nöjdhet och många väntar på att få en plats. IPS har efter utvärdering visat högsta upplevda personliga nytta för invånaren.

Vi anser att Jobb på sikt måste implementeras och permanentas. Det är möjligt att omfördela resurser och det finns övervägande skäl att prioritera Jobb på sikt. Verksamheten har som koncept ett inbyggt brukarinflytande som ger personen egen makt över sin situation och självständighet

Vänsterpartiet undrar därför:

• Varför avvecklar ni ett framgångsrikt projekt istället för att implementera och permanenta verksamheten i Helsingborg?

• Det finns inget rehabiliteringsstöd för invånare med sjukersättning, aktivitetsersättning och sjukpenning. Varför ska dessa deltagare förlora en insats som hjälper dem?

• Har förvaltningarna följt överenskommelse om att undersöka möjligheter att införliva Jobb på sikt i dess ordinarie verksamhet? Om inte, varför?

För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

Claudia Velásquez

Läs artikel i HD om vår interpellation

https://www.hd.se/2018-05-14/politiskt-krav-pa-fortsattning-for-jobb-pa-sikt

 

Motion om att sänka kommunalråds-, gruppledar- och ordförandearvoden  

Vänsterpartiet tycker inte att det är rimligt att ett kommunalråd på heltid i Helsingborg i dag har ca 63.800 kr i månaden. Vi anser därför att de mycket höga kommunalråds- och gruppledararvodena borde sänkas från och med nästa mandatperiod.

I Helsingborg är sedan 2006 kommunalrådsarvodet kopplat till riksdagsledamöternas arvode. I slutet av 2006 drev den styrande femklövern igenom att kommunalrådens arvoden ska följa riksdagsledamöterna.
I ett klubbslag höjdes arvodet från 39 700 kronor i månaden till 49 200.

Vänsterpartiet Helsingborg föreslår nu att arvodet för ett heltidsuppdrag som kommunalråd i Helsingborg ska vara 75 procent av en riksdagsledamots arvode och att alla övriga fasta och rörliga arvoden sänks med 25 procent. Även med dessa justeringar så har de högsta politikerna en långt högre lön än många av stadens invånare. Men vi anser att om stadens förtroendevalda sänker sina arvoden med 25 procent, är detta ändå en viktig markering.

Sedan 1998 har riksdagsledamöternas grundarvode ökat från 30 300 till snart 63 800 kronor per månad, en långt större ökning än vad de flesta andra yrkesgrupper fått. Vänsterpartiet har även i riksdagen flera gånger yrkat på sänkta arvoden för riksdagsledamöter, men detta har varje gång avslagits.

För oss i Vänsterpartiet är att vara politiker ett förtroendeuppdrag, inte en karriär som man ska bli rik på.

Vi yrkar därför

att arvodet för ett heltidsuppdrag som kommunalråd från och med nästa mandatperiod  med start hösten 2018 ska vara 75 procent av en riksdagsledamots arvode och att alla övriga fasta och rörliga arvoden sänks med 25 procent

Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

 

Mounir Mansour                          Ingrid Mattiasson Saarinen                  Peter Ahlbom

Claudia Velásquez                      Jennie Fryksäter

Om solidaritetens betydelse

”Solidaritet är att vi ställer upp för varandra och ställer krav på varandra även om vi inte gillar varandra särskilt mycket eller ens förstår varandra

Frances Tuuloskorpi, som sagt detta, menar att solidaritet är nödvändigt. Frances är en kvinna som arbetat på fabrik och var ordförande i facket (Tuuloskorpi, 2016)). Frances som person står för något viktigt därför att hon är en av dem som i det tysta arbetar för solidaritet. Under många år var hon verksam i facket och har idag en blogg vars inlägg vi alla kan använda oss av.

Vad är solidaritet? Wikipedia (2016,a) definierar ordet som att i en gemenskap utan egenintresse se till gruppens bästa. Bedriver du välgörenhet ger du bort det du vill ge bort. Solidaritet handlar om att ge därför att någon annan har rätt att få. Vi vinner alla på att vara solidariska även med den du inte gillar så mycket. Utan den är vi tillbaka till att be om – inte att ha rätt till.

Solidaritetstanken är grunden i fackföreningsrörelsen. Den har lett till att anställda i Sverige, tack vare att man ställt upp för varandra, har kunnat få bättre villkor i sitt arbete. Men samtidigt är det inte bara gruppen som tjänar på solidaritet utan även jag som enskild individ. När försäkringar inom arbetslivet höjs är det bra även för mig som just nu inte behöver använda mig av en sådan försäkring. Jag riskerar inte att bli smittad på min arbetsplats därför att jag har arbetskamrater som inte har råd att stanna hemma vid sjukdom. Jag som ung riskerar inte att en äldre person stannar kvar och” tar” mitt arbete därför att denne inte har råd att gå i pension. När ingen är fattig, dvs desperat, kommer ingen heller att pressa ner både min lön och andra villkor.

På senare år har solidaritetstanken till stor del övergetts och idag värnar facket om individuell lönesättning som ett exempel. Individuell lönesättning innebär att var och en får argumentera för sin egen löneutveckling. Kanske är det så att rättvisan blir större om den som åstadkommit framsteg på arbetsplatsen och också kan visa detta får en högre lön än den som bara gör precis vad som krävs och knappt det? Varför ska jag backa upp en person jag inte ens tycker om? Med solidaritet riskerar jag inte hamna i den situationen där den fattigaste blir villig att arbeta för lägre lön än den jag kan tänka mig att acceptera.

Gässen visar i praktiken den stora fördelen med att alla tillsammans arbetar mot samma mål. Genom att flyga tillsammans i V-formation ökar de sin flygkapacitet med 71%. Om en gås flyger utanför flockens V-formation sackar den genast efter då luftmotståndet blir större. När ledargåsen blir trött flyttar den bakåt i formationen och en annan gås tar täten. När en gås blir sjuk och måste landa följer två andra med. De stannar hos den sjuke tills den blir frisk eller dör (Lessons From The Geese,1972).

Ända in på 1990-talet var Sydafrika ett land där apartheid dvs rasåtskillnadslagar tillämpades fullt ut. Själv minns jag den handelsbojkott mot sydafrikanska varor som startades i Sverige. Vad jag minns med stolthet är att även folk i allmänhet deltog i denna handelsbojkott. Människor som inte var politiskt intresserade men som såg det som självklart att inte köpa matvaror som kom från Sydafrika. I början av bojkotten fanns Sydafrikanska varor att köpa i matvaruaffärerna men människor från de mest skiftande politiska läger bevakade andra kunder och uttryckte sig nedsättande om någon smög ner en sydafrikansk frukt i matkassen. Sociologen Håkan Thörn skrev en bok om detta Solidaritetens betydelse. Kampen mot apartheid i Sverige…. där han lyfter fram just vilken solidaritetshandling denna kamp var.

Begreppet solidaritet är inte nytt. ”Enade vi stå – söndrade vi falla ” myntades av den grekiske diktaren Aesopos född 620 f. Kr. (Pricken över livet, 2016) Om vi inte håller ihop kommer vi aldrig att nå dit vi vill tolkar jag. Aesopos är, liksom Frances Tuuloskorpi, inte särskilt känd men citatet ovan har människor tagit till sig i över 2.500 år.

Ett annat väl använt citat på samma tema är ur boken De tre musketörerna av Alexandre Dumas d.ä. utgiven 1844 där musketörernas valspråk. lyder ”En för alla – alla för en”. (Wikipedia 2016,b)

”Solidaritet är att vi ställer upp för varandra och ställer krav på varandra även om vi inte gillar varandra särskilt mycket eller ens förstår varandra”.  Liksom Frances Tuuloskorpi tror jag(fel, jag vet) att vi alla tjänar på att vi backar upp varandra.

Ulla Thell

 

Referenser:

Tuuloskorpi. Frances (2016) francesblogg, 2016-09-19

https://francesblogg.wordpress.com, 2016-05-11, (2016-09-19)

Wikipedia (2016,a)

https://sv.wikipedia.org/wiki/Solidaritet. 2016-06-12 kl. 8.56

(2016-09-16)

Lessons From The Geese(1972)

www.aikentdc.org/Lessons_From_The_Geese. Framgår inte när sidan lades upp. (2016-9-28)

Pricken över livet (2016)

https://livet.se/ordspråk/71972_Enade_vi_sta_sondrade_vi_falla, (2016-09-19)

Wikipedia (2016,b)

https://sv.wikipedia.org/wiki/De_tre_musketörerna,2016-02-21 kl 22.01

(2016-09-16)

Thörn, Håkan (2010) Solidaritetens betydelse. Kampen mot apartheid…….Stockholm: Atlas förlag