Skip to main content

Jag är feminist, socialist och republikan

Tal av Ingrid Mattiasson Saarinen (V) vid FemHbgs manifestation på Stortorget i Helsingborg den 19 april för en reformering av Svenska Akademien och ett försvar för det arbete i denna riktning som initierats av Sara Danius.

Jag är feminist, socialist och republikan. För mig handlar allt i grunden om rättvisa, om rättvisa och alla människors lika rättigheter.

För 107 år sedan, år 1911, sökte en kvinna tjänsten som professor i civilrätt i Uppsala. Hon stoppades av den manliga universitetsledningen som försvarade sig med att kvinnor i allmänhet hade dåliga förutsättningar för högre intellektuellt arbete.

För 97 år sedan, år 1921, fick kvinnor för första gången rösta i Sverige. Motståndet hade varit stort, man oroade sig för att den kvinnliga naturen skulle ta skada av att bli politiskt medveten och undrade hur kvinnorna skulle kunna kombinera husmorssysslorna med politiken.

För 44 år sedan skrev Suzanne Osten och Margarets Garpe pjäsen ”Jösses flickor – befrielsen är nära”. Då 1974 sambeskattades fortfarande gifta kvinnor med sina män, då fanns ingen föräldraförsäkring, ingen fri abort och inte heller någon sjukpenning för gifta kvinnor.

Jag är feminist, socialist och republikan. För mig handlar allt i grunden om rättvisa och alla människors lika rättigheter.

Saker förändras inte automatiskt. Det är några som har kämpat för alla de rättigheter vi har fått, rättigheter värda att slå vakt om. Och vi kan se, att det ännu finns mer att kämpa för.

De patriarkala strukturerna liksom klasskillnaderna är kvar än i dag. Genom att sluta oss samman, kan vi göra våra röster hörda och skapa förändring.

I höstas, nära hundra år efter det att vi kvinnor fick rösträtt i Sverige blev det smärtsamt tydligt att mycket ännu återstår till dess vi är jämställda och betraktas som jämlikar.

Det var när kvinnor världen över ställde sig upp och sa ”Stopp, nog nu!”. I bransch efter bransch kom vittnesmål om sexuella övergrepp och trakasserier.

 Nog nu. Det är en fråga om makt. Att behålla den. Och att bli berövad den.

För 104 år sedan, år 1914, blev Selma Lagerlöf som första kvinna invald i Svenska Akademien. För 5 år sedan, år 2013, blev Sara Danius, invald i Svenska Akademien. Två år senare, år 2015, blev hon ständig sekreterare.

Sara Danius fick då decennier av otvättad byk i sitt knä.

Den 21 november förra året vittnade 18 kvinnor i Dagens Nyheter om kulturprofilens sjaskiga maktspel, som fram till detta datum hade viftats bort.

De tidigare ständiga sekreterarna herrarna Allén, Engdahl och Englund hade låtit oegentligheterna pågå under mer än tjugo år, trots många varningssignaler.

För några dagar sedan protesterade 200 författare i ett upprop mot vad de beskriver som sexism, jäv och maktmissbruk inom Akademien.

I måndags kritiserade drygt 100 forskare i en debattartikel i Dagens Nyheter de kvarvarande ledamöternas oförmåga att bedriva verksamheten.

Forskarna skrev att ”Drivande krafter har valt att under mer än tjugo års tid negligera anklagelser om sexuella övergrepp. Man har uttryckligen nonchalerat vittnesbörd från de kvinnor som berättat om vad de utsatts för och odlat en tystnadskultur som uppvisar alla tecken på nepotism, jäv och vänskapskorruption”. Slut citat.

Efter Sara Danius avgång har många har krävt att även de resterade akademiledamöterna ska lämna sina platser. Så att Akademien i grunden kan reformeras.

Jag instämmer. Som feminist, socialist och republikan. Det är nog nu.

 

Ingrid Mattiasson Saarinen

 

 

 

Vänsterpartiet har fått igenom en rad förbättringar som framför allt gynnar kvinnor. Men mer behöver göras.

I morgon, den 8 mars, är det den Internationella kvinnodagen. Är det verkligen något som behöver uppmärksammas år 2018 i Sverige, i Helsingborg?

Under hösten har kvinnor stått i bredd världen över och sagt ”Stopp, nog nu!”. Vittnesmål har kommit om sexuella övergrepp och trakasserier i bransch efter bransch. Nära hundra år efter att kvinnor fick rösträtt i Sverige blev det smärtsamt tydligt även här hur långt det är till jämställdhet. Men det blev också tydligt hur långt kvinnor kan nå, tillsammans.

Jämställdheten i ett samhälle kan mätas på olika sätt. Vänsterpartiet gör det genom att se hur kvinnor värderas i relation till män. Vänstern har i alla tider drivit feministiska frågor, redan innan feminismen var ett etablerat begrepp inom politiken. Vänsterpartiet har drivit barnbidrag, förskolor, jämställda löner, jämställd föräldraförsäkring, ersättning för vård av sjuka barn, aborträtt, kvinnojourer och samtyckeslagstiftning.

Och även om vi skulle vilja säga att pengar inte är viktiga, så spelar de roll för människors möjlighet att påverka sina liv.

Under den gångna mandatperioden har Vänsterpartiet fått igenom en rad förbättringar som framför allt gynnar kvinnor. Regeringen har höjt underhållsstödet till ensamstående föräldrar, höjt garantipensionen, ökat rätten till deltidsstämpling och höjt sjuk- och aktivitetsersättningen.

Men mer behöver göras. Kvinnor tar fortfarande det största ansvaret för hem och familj. Kvinnor jobbar oftare ofrivillig deltid och har osäkra anställningar. Kvinnor är hemma längre med barnen. Allt detta får konsekvenser och i genomsnitt har kvinnor en livsinkomst som är 3,6 miljoner kronor lägre än mäns. Bland fattigpensionärer är en stor majoritet kvinnor. Mellan mäns och kvinnors pensioner skiljer flera tusenlappar i månaden.

Inom vården behöver kunskaperna om kvinnors ohälsa öka. Länge har mannen varit normen inom läkarvetenskapen.

Mycket av omsorgen av äldre utförs av anhöriga, för det mesta kvinnor, som ofta tvingas jobba deltid för att få tiden att räcka till. För att få en ändring till stånd vill vi öka resurserna till äldreomsorgen.

Nästan 40 procent av alla löntagare i Sverige arbetar enligt SCB på kvällar, nätter eller helger – och det är en siffra som stadigt stiger. Om arbetslivet ställer krav på arbete på obekväm arbetstid, måste det även finnas barnomsorg. Alla har inte någon anhörig eller släkting som kan ställa upp. Vi vill utöka antalet förskoleplatser som är öppna kvällar, nätter och helger i Helsingborg.

I dag stressar många på jobbet med sjukskrivning och ohälsa som följd. Samtidigt arbetar andra deltid, trots att de vill jobba heltid, eller har inte ett arbete.

Många, i synnerhet kvinnor, ser ingen annan utväg än att förkorta sin arbetstid för att hinna med barn, anhöriga och vardag eller för att kroppen i slitsamma arbeten inte orkar åtta timmar.

I de försök som gjorts med förkortad arbetstid och i de länder som har infört det har det visat sig att de som arbetar mår bättre, hälsan ökar och att arbetet blir effektivare. Det har till och med blivit långsiktigt lönsammare för arbetsgivaren.

Ja, Internationella kvinnodagen behöver fortfarande uppmärksammas också i Sverige och i Helsingborg, både för att påminna om de segrar som vunnits och den kamp som återstår.

Dessutom är Internationella kvinnodagen en dag då vi markerar att vi inte bara kämpar för kvinnor i Sverige, utan för kvinnor i alla länder.

Claudia Velásquez
ordförande Vänsterpartiet Helsingborg

Ingrid Mattiasson Saarinen
vice gruppledare (v)

Jennie Fryksäter
ersättare i kommunfullmäktige (v)

Jenny Björklund Hansson
ersättare i Vård- och omsorgsnämnden (v)

Svjetlana Saric
insynsplats i Barn- och utbildningsnämnden (v)

 

Debattinlägg i Helsingborgs Dagblad 2018-03-07

Länk

https://www.hd.se/2018-03-07/vansterpartiet-har-fatt-igenom-en-rad-forbattringar-som-framfor-allt-gynnar-kvinnor-men-mer-behover-goras

 

 

 

 

 

 

 

 

Ett jämställt arbetsliv med 6 timmars arbetsdag och förstärkt rätt till förskola!

För de som trodde att jämställdheten var nådd kom kanske #metoo som en vind som svepte undan fötterna. Vänsterpartiet har länge gått längst fram i leden för att stärka kvinnors rättigheter. Genom #metoo lyfte kvinnor diskussionen om rätten till sin egen kropp. Men fortfarande vet vi att förutsättningarna i arbetslivet och i familjen långt ifrån är jämställda. För många kvinnor med barn är rätten till förskola djupt förknippad med möjligheten att arbeta.

Den 8 mars är det internationella kvinnodagen och Vänsterpartiet Helsingborg har valt att lyfta två krav som vi under mandatperioden arbetat för. Det handlar om ett jämställt arbetsliv genom 6 timmars arbetsdag och möjligheten till förskola. (V)i har pratat med Sussie som har en 1-årig son om varför rätten till förskola är så viktig. För många, framförallt ensamstående föräldrar, är det svårt att hinna med hämtning och lämning när förskolorna är begränsade till dagtid och de ofta stänger strax efter 17-tiden. Vi kommer osökt in på frågan om förskoletider, även om Sussie själv lever i en samborelation.

Hur ser du på förskola på obekväma tider? “Positivt! Många, framförallt kvinnor, arbetar kvällar, nätter och helger och har inte alltid möjlighet till barnpassning. Om det i samhället krävs att jobba dygnet runt bör det rimligtvis också finnas möjlighet till nattis.” Sussie arbetar själv som sjuksköterska och vet att många yrkeskategorier är verksamma dygnet runt.

Nästan 40 procent av alla löntagare i Sverige arbetar enligt SCB på kvällar, nätter eller helger – och det är en siffra som stadigt stiger. Men var fjärde förälder uppger, enligt en LO-rapport, att de inte kan arbeta heltid på grund av förskolans öppettider.

Familjelivet består av olika konstellationer och Vänsterpartiet ser svårigheter för t.ex. ensamstående föräldrar med dagens öppettider. Vi anser inte att det ska vara så att man behöver förlita sig på att familj och vänner ställer upp och hämtar för att man ska kunna få ihop sin arbetstid. Förskolornas öppettider behöver vara mer flexibla och även innefatta obekväma tider.

När förskolorna inrättades var det för att kvinnor skulle komma ut i arbetslivet och ha möjlighet att söka arbete. “Förskolan är viktig ur ekonomisk synpunkt, för att familjer eller ensamstående ska kunna arbeta och försörja sig”, säger Sussie. Men i Helsingborg idag har man t.ex. inte rätt till mer än 15 timmars förskolevecka om man är arbetssökande. Vänsterpartiet vill höja antalet möjliga timmar på förskola till 30 timmars förskolevecka för de som önskar. Sussie menar att 30 timmars förskolevecka är en viktig reform då det hade underlättat för arbetssökande föräldrar att effektivt söka arbete och då förkorta perioden av arbetslöshet.

Vi vet också att många utrikes födda i större omfattning är arbetslösa än inrikesfödda pga de utestängningsstrukturer som finns på arbetsmarknaden. 30 timmars förskolevecka är en viktig reform inte minst för de utrikesfödda kvinnor med barn som försöker komma ut i arbetslivet.

Vad skulle en förkortad arbetstid med bibehållen lön innebära för er familj?

– Många kvinnor går ner i arbetstid efter föräldraledighet vilket påverkar både månadslön och pension.Skulle vi göra 6 timmars arbetsdag (30 timmars arbetsvecka) till norm så skulle många kvinnors ofrivilliga deltidsarbete, istället utgöra heltid. Sussie tillägger att 6 timmars arbetsdag handlar om livskvalitet för den enskilde. Men även i arbetslivet tror hon det skulle få en positiv effekt.

– Jag tror att jag hade haft mer ork, varit mer motiverad samt mindre stressad men också kunnat hålla mig mer frisk.

Sussie arbetar som sjuksköterska, ett yrke där de som arbetar ofta löper större risk att drabbas av sjukdom, både pga smitta men också pga hög arbetsbelastning när det är ont om vårdpersonal. Det är också inom vården, och då specifikt inom stadens äldreomsorg, som Vänsterpartiet Helsingborg föreslagit att man börjar med ett försök till 6 timmars arbetsdag. “Något måste göras!” säger Jenny Björklund Hansson, ersättare i Vård- och omsorgsnämnden för Vänsterpartiet. ”Omsorgen dras med höga sjukskrivningstal i en tid då vi har svårt med personalförsörjningen. För att de med vårdkompetens ska orka, är det ett måste med 6 timmars arbetsdag!” fortsätter Jenny.

Vänsterpartiet kommer i valet att driva bland annat just arbetsmarknadsfrågor ur ett feministiskt perspektiv. För många kvinnor hänger barnomsorg och arbetsliv tätt ihop, men frågan berör givetvis alla föräldrar som pusslar för att kombinera ett allt mer tidspressat arbetsliv med tid för barnen.

Har du tankar om att kombinera föräldraskap med arbetsliv eller vill du engagera dig i Vänsterpartiet? Hör av dig till oss på: [email protected]

 

Faktaruta

Namn: Sussie (Susanne) Pettersson

Ålder: 29 år

Familj: sambo och 1 årig son

Arbete: föräldraledig sjuksköterska

 

 

Om förskolornas jämställdhetsarbete

Enkel fråga till ordförande i Barn- och utbildningsnämnden, Christer Rasmusson, om förskolornas jämställdhetsarbete

Förskolan ska enligt läroplanen ha som en av sina värdegrunder att bland annat arbeta för jämställdhet mellan könen och alla människors lika värde.

Uppmärksamheten kring sexism, sexövergrepp och sextrakasserier på kvinnor har varit stor tack vore rörelsen ”me too”. Det återstår mycket arbete för jämställdhet mellan könen och Vänsterpartiet har konsekvent uppmärksammat att det måste finnas ett normkritiskt perspektiv i skolan och förskolan och att genuspedagogiken är viktig för elevernas kritiska tänkande.

Experterna menar att det gäller att börja tidigt för att motverka traditionella könsroller. Förskolan ska enligt läroplanen arbeta för att motverka traditionella könsroller och könsmönster men senaste Skolinspektionen konstaterar, efter att ha tittat på 36 slumpmässigt utvalda förskolor runt om i landet, att arbetet går trögt. Förskolorna har svårt att leva upp till uppdraget om jämställdhet.

Med bakgrund av detta undrar Vänsterpartiet

  • Hur tänker nämnden agera för att förskolorna i Helsingborg ska vara ännu bättre på att följa läroplanen och utmana traditionella könsmönster och roller?
  • Hur tänker nämnden agera för att skapa ännu bättre förutsättningar för personalen att arbeta systematiskt med jämställdheten på förskolorna?
  • Hur förmedlas värdegrunden och intentioner i läroplanen vad gäller jämställdhet till föräldrarna? Vad kan göras bättre?

För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

Claudia Velásquez

#metoo och stadens arbete mot sexism, sexuella trakasserier och övergrepp

Enkel fråga till kommunstyrelsens ordförande Peter Danielsson om arbetet mot sexism, sexuella trakasserier och övergrepp

Över världen sprids #metoo-rörelsen och ett antal kampanjer på samma tema men med olika hashtags, där kvinnor delat erfarenheter av sexuella trakasserier, övergrepp och beteenden. Även i Sverige är #metoo-rörelsen stark. Inom yrkesområde efter yrkesområde, inom skola, föreningsliv, fackliga organisationer liksom inom politiken har ett mycket stort antal vittnat om sina erfarenheter.

Många arbetsplatser och organisationer har trott sig ha en fungerande struktur för att fånga upp och eliminera sexuella trakasserier och övergrepp, men de många vittnesmål som kommit under hösten har visat att det inte varit så.

Med tanke på allvaret och omfattningen i vittnesmålen om övergrepp och trakasserier har till exempel Region Skånes Kulturförvaltning på uppdrag av ordförande i Region Skånes kulturnämnd begärt en formell återkoppling från samtliga organisationer med verksamhetsbidrag från regionen, om att policys och rutiner för att förebygga och hantera sexuella trakasserier och övergrepp finns på plats inom respektive organisation.

Vänsterpartiet anser att det är oerhört viktigt att Inom kommunens alla verksamheter skapa strukturer och vidta åtgärder så att det är lätt att anmäla när något händer och att det finns ett organiserat arbete för att fånga upp sexism och åtgärda det, liksom att få stöd när något hänt. Det handlar inte enbart om rena brott, utan också om sexistiska trakasserier och beteenden.

Med bakgrund av detta undrar Vänsterpartiet:

  • På vilket sätt har du som kommunstyrelsens ordförande agerat efter de många vittnesmål som kommit under hösten för att skapa strukturer, vidta åtgärder och stärka arbetet mot sexism, sexuella trakasserier och övergrepp inom kommunens samtliga verksamheter?
  • Kommer du att agera för att samtliga organisationer med verksamhetsbidrag från Helsingborgs stad lämnar en återkoppling om policys och rutiner för att förebygga och hantera sexuella trakasserier och övergrepp inom respektive organisation?

För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

Ingrid Mattiasson Saarinen