Skip to main content

Om textade webbsändningar  respektive en taltidning 2.0 

Tillgänglighetsfrågor står tyvärr alltför sällan högt upp på prioriteringslistan i alliansens Helsingborg. Det har nu gått femton månader sedan fullmäktige gav kommunstyrelsen i uppdrag dels att utreda både möjligheten att fortsätta driften av taltidningen, formerna för den och att bredda målgruppen, dels att utreda förutsättningarna för att stadens webbsändningar skulle textas från och med den 1 januari 2020.

Eftersom inget hörts om hur långt kommunikationsavdelningen kommit med uppdraget, ställde Vänsterpartiet en fråga (se frågan längre ner i inlägget) om detta till kommunstyrelsens ordförande Peter Danielsson. Frågan togs upp på  kommunfullmäktige den 22 september.

I sitt svar medgav Peter Danielsson att det faktum att frågan ställts, nog också hade lett till att frågan aktualiserats. Vilket visar att tillgänglighet för alla inte tycks vara så högt prioriterat i Helsingborg.

DHS, funktionshinderrörelsens samarbetsorganisation i Helsingborg,  hade alltsedan kommunfullmäktiges beslut i juni i fjol efterlyst en dialog med kommunikationsavdelningen om taltidningen. Först på Funktionshinderrådets möte den 22 september, dvs samma dag som kommunfullmäktige, var taltidningen en punkt på dagordningen.  Redan tidigt i våras ville jag veta vad som hände med utredningsuppdraget om taltidningen. På en kommunalrådsberedning den 22 april fick vi höra att ett möte snart var på g. Men det skulle alltså dröja fem månader.

I debatten sa Peter Danielsson också att högst troligt är att det inte blir någon taltidning 2.0 framöver, utan att man i ställer kommer att arbeta med att tillgängliggöra den information som har staden som avsändare, genom olika hjälpmedel.

Det fanns inte heller något konkret svar om textade webbsändningar utan Peter Danielsson sa i sitt svar att kommunikationsavdelningen arbetar med att undersöka olika alternativ. Inget framkom  om från när – eller om överhuvudtaget – staden kommer att texta sina webbsändningar.  Om de inte textas innebär det med andra ord att inga filmer som staden lägger ut, får ligga uppe längre tid än 14 dagar.

Att webbtillgänglighetsdirektivet skulle börja gälla den 23 september i år har ju varit känt länge. Medlemsorganisationen Sveriges kommunikatörer hade 2018  exempelvis en intressant artikelserie om det nya direktivet och vad det innebär på sin hemsida. Där man också talar om hur många i samhället som har glädje av att webbsändningar textas. Likaså om annat som underlättar för fler att vara delaktiga, exempelvis syntolkning.

Vänsterpartiet tycker att den som har en funktionsnedsättning självklart ska ha samma möjligheter att delta i samhället som alla andra.

Att på femton månader inte kommit längre, tycker Vänsterpartiet tyder på att dessa frågor inte står så högt på agendan. Vi anser att detta borde vara högt prioriterade frågor för stadens kommunikationsavdelning. Mer prioriterade än en hel del annat.

 

Fråga till kommunstyrelsens ordförande Peter Danielsson om textade webbsändningar  respektive en taltidning 2.0 

Sverige godkände år 2008 FN’s konvention om rättigheter för personer med  funktionsnedsättning, som säger att den som har en funktionsnedsättning ska ha samma  möjligheter att delta i samhället som alla andra. Detta innebär att alla helsingborgare har  rätt att få samma information från staden, oavsett på vilket sätt de väljer eller har möjlighet  att ta del av den.  

Efter förslag från bland andra Vänsterpartiet beslutade kommunfullmäktige i juni 2019 att ge  kommunstyrelsen i uppdrag dels att utreda förutsättningarna för att stadens  webbsändningar skulle textas från och med den 1 januari 2020, dels att utreda både  möjligheten att fortsätta driften av taltidningen, formerna för en ny taltidnings distribution  samt möjligheten att bredda målgruppen till fler grupper i samhället som skulle vara  behjälpliga av lättillgänglig samhällsinformation. 

Från och med den 23 september gäller EU’s webbtillgänglighetsdirektiv, som innebär att  myndigheter ska texta allt som läggs ut på webben, i appar och i sociala medier. Detta  innebär till exempel att webbsändningarna från kommunfullmäktige måste textas om de  finns kvar på nätet längre tid än 14 dagar.  

Vänsterpartiet anser att det är en självklarhet att staden fortsatt ska ta ansvar för att tillgodose alla invånares möjlighet att ta del av all den information staden lägger ut. 

Eftersom vi inte fått någon information om vare sig webbsändningar framöver kommer att  textas eller om taltidningen kommer att återuppstå i en eller annan form, vill vi därför ställa  två frågor till kommunstyrelsens ordförande. 

  • Kommer Helsingborgs stad att börja texta all information från staden som läggs ut på  webben, i appar och i sociala medier inklusive sändningar från kommunfullmäktige från och med den 23 september? 
  • Kommer en ny taltidning i en eller annan form vara klar och lanseras under år 2020? För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp 

För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

Ingrid Mattiasson Saarinen

Det finns ett stort behov i Helsingborg av ett Brukarstödscentrum!

Vi argumenterade tyvärr förgäves på kommunfullmäktige i onsdags för vår motion om att utreda hur ett nytt Brukarstödscentrum bäst skulle kunna organiseras.

S & Mp stödde vårt förslag, men M, L, KD, C & SD röstade nej.

När det är den årliga Tillgänglighetsmarschen går inte minst Liberalerna mangrannt i täten med sina ljusblå ballonger och jackor, när det är valår är det stor uppslutning även från övriga allianspartier.

Men när det verkligen gäller, då verkar gruppen personer med funktionsvariationer inte vara så högt prioriterade i alliansens Helsingborg.

Trots att det Kommunala rådet för funktionshinderfrågor skriver att det finns ett stort behov i Helsingborg av en verksamhet som Brukarstödscentrum.

Om principen om full delaktighet i samhällslivet ska gälla, anser Vänsterpartiet att det borde vara självklart att den grupp som Brukarstödscentrum vänder sig till, också ska få det stöd från samhället som de behöver.

 

Här en del av Ingrid Mattiasson Saarinens inlägg i debatten:

Vi fick tidigare en återremiss på vår motion, eftersom endast Vård- och omsorgsnämnden, men inte det kommunala Funktionshinderrådet, fått lämna sin syn på om de anser att ett Brukarstödscentrum behövs eller inte.

Nu har Funktionshinderrådets remissvar kommit, i det står det att Funktionshinderrådet ställer sig positiva till att utreda en uppstart av ett Brukarstödscentrum och dessutom, att de ser ett stort behov av detsamma.

De skriver också att tjänsten som rådgivare i funktionshinderfrågor är en befattning som vare sig kan ersätta eller likställas med ett Brukarstödscentrum.

Vilket också är de signaler som Vänsterpartiet tidigare fått och som var det som föranledde oss att skriva motionen.

Vänsterpartiet anser att Funktionshinderrådets remissvar borde väga tungt i detta fall.

När Brukarstödscentrum las ner år 2009, så var argumentet att det inte var ekonomiskt försvarbart att behålla denna verksamhet.

Detta handlar om prioriteringar i stadens budget.

Det alliansstyrda Helsingborg är duktiga på att ge stöd och underlätta för kreativa entreprenörer, inget fel i det om inte andra grupper i staden som behöver samhällets stöd, samtidigt halkar efter.

Brukarstödcentrum var en omtyckt och viktig kanal för människor med olika former av funktionsnedsättning. Femklöverns, dvs alliansens + SPI’s, beslut att lägga ner verksamheten år 2009 var en stor besvikelse för både många brukare och deras anhöriga.

Handikappolitik handlar om allas rätt till full delaktighet. Jämlikhet är grunden för FN:s standardregler på vilka den nationella handlingsplanen för handikappolitiken baserades.

Principen full delaktighet i den svenska lagstiftningen baseras på tre FN-konventioner, den senaste av dessa är Konventionen om funktionshindrades rättigheter som undertecknades av Sverige i mars 2007.

För människor med funktionshinder betyder detta att samhället måste erbjuda sådana tjänster som gör att de kan utöva sina rättigheter.

Om principen om full delaktighet i samhällslivet ska gälla, anser Vänsterpartiet att det borde vara självklart att den grupp som Brukarstödscentrum vände sig till, också ska få det stöd från samhället som de behöver.

I motionssvaret hänvisas bland annat till att handläggaren för insatser enligt LSS har skyldighet att bistå den enskilde med att överklaga ett beslut.

Att bistå betyder enligt de organisationer vi varit i kontakt med, varken att bistå med att göra en juridisk bedömning eller på att formulera själva överklagan. Handläggaren skriver helt enkelt bara vad en person säger. Den enskilde får varken hjälp med att göra den juridiska bedömningen eller med att formulera överklagan.

Likaså hänvisas till rådgivaren för personer med funktionsnedsättning. Men som Funktionshinderrådet skriver, denna rådgivare kan göra är en helt annan sak än det ett Brukarstödscentrum kan ge hjälp med.

Funktionshinderrådet ser ett stort behov av ett Brukarstödscentrum.  Vi anser att detta borde tas på allvar.

En stad som vill följa lagens intentioner om att personer med funktionshinder ska ges förutsättningar till full delaktighet i samhället och möjligheter att utöva sina medborgerliga rättigheter, måste också ge dessa personer det stöd som behövs för att detta ska uppnås. Annars bryter staden mot lagen.

Därför anser Vänsterpartiet att det är självklart att bifalla motionen om att utreda hur ett Brukarstödscentrum bäst skulle kunna organiseras och den årliga kostnaden för detta.