Författare: ingridm

Rapport från kommunfullmäktige 28 maj

Skrivet av ingridm den 4 juni, 2019. Postad i Kommunal politik.

Om Sundspärlan. Ingrid Mattiasson Saarinen (V) sa att Vänsterpartiet hela tiden har velat bevara både parken och Sundspärlan och det vill vi än idag! Sundspärlan är lika värd att stöttas som Arenan, och lyfte att hon anser att det visar på ett klassperspektiv när vissa verksamheter är lätta att stötta, medan folkparker startade av folkrörelser känns mindre prioriterade.

Nästa stora debatt handlade om att införa en modell för att kunna öka möjligheten till lagföring av IS-återvändare enligt Stockholmsmodellen. Eleonora Johansson (M) inledde med att tala om att (Mp) och (V) som ville bredda ärendet, bara fokuserade på det språkliga medan allians för Helsingborg vill gå till handling. Ingrid Mattiasson Saarinen (V) sa att folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser är lika avskyvärda oavsett i vems namn de begåtts och att ändringsyrkandet som lades skulle innebära att ordet IS stryks framför återvändare så att det i stället gäller alla misstänkta återvändare. Peter Ahlbom (V) instämde med Ingrid och sa att det är farligt att endast peka ut en grupp när krigsbrott kan begås av såväl högerextrema, religiösa fanatiker som vänsterextrema. Ett visst gehör fick ändå oppositionen för sina synpunkter då skrivningen från KS (kommunstyrelsen) till KF ändrats till ”IS-återvändare eller andra så kallade återvändare”.

Marcus Friberg (Mp) hade en motion om att ge ungdomsrådet förslagsrätt till kommunfullmäktige vilket Peter Ahlbom (V) yrkade bifall till. Vänsterpartiet ser positivt på ett utvecklat arbete med att engagera ungdomsrådet ytterligare i den demokratiska processen. Tyvärr fick motionen inte gehör.

Claudia Velasquez (V) talade om Vänsterpartiets ambition att permanenta projektet Jobb på sikt. Projektet har gett bra resultat för att hjälpa människor med psykisk ohälsa ut i arbete men är nu tyvärr nedlagt. Claudia läste också upp en berättelse från en av deltagarna som berättade om hur mycket projektet hjälpt henne. Richard Lundberg (M) svarade att IPS-metoden som projektet bygger på, kräver en samverkan och samfinansiering som arbetsmarknadsnämnden anser att de ensamma inte kan driva och genomföra. Claudia menade att de som drev projektet sagt att samarbetsparterna hade funnits kvar, om finansiering fanns. Marcus Friberg (Mp) sa att arbetet med gruppen stannar inte upp för att projektet slutade. Men den deltagare som Vänsterpartiet lyfte en berättelse ifrån säger att det är precis det som har hänt. Innan hade hon en praktik att gå till som på sikt hade lett till ett jobb. Sedan projektet avslutades har inget hänt, hon har ingen sysselsättning och upplever inget stöd. Ingrid Mattiasson Saarinen (V) lyfte att både Försäkringskassan, Regionen och Arbetsförmedlingen hade fortsatt samverkan, om finansiering från staden fanns, vilket vi föreslog i vår budget. Richard lyfte även arbetsförmedlingens förändring som en anledning till att samverkan inte skulle fungera idag, medan Ingrid dock ville fortsatt lyfta IPS- metoden som en viktig modell att ha med sig. Tyvärr var Vänsterpartiet det enda parti som röstade för motionen om att permanenta Jobb på sikt.

Ingrid lyfte även vår motion om en utredning om barnomsorg på obekväm arbetstid. Anna Ingers (S) yrkade bifall till motionen och menade att en utredning skulle ge klarhet i hur mycket föräldrar pusslar för att försöka behålla både jobb och barnomsorg. Maria Winberg Nordström (L) menade att föräldrarna kunde ställa sig i kö och själv höra av sig till förvaltningen och utifrån det så anser de att utbudet redan är matchat.

Marcus Friberg (Mp) hade ställt en interpellation angående folkomröstning av Öresundskraft. Peter Danielsson (M) förtydligade att om namnen lämnas in innan beslut ska fattas så kommer en räkning av namnen att inväntas. Men folkomröstningen kommer han endast att betrakta som ett underlag.

Ingrid Mattiasson Saarinen (V) lyfte Vänsterpartiets interpellation om som bl a berörde behovet av akutplatser för hemlösa utifrån årets hemlöshetskartläggning som visar att antalet akut hemlösa i Helsingborg ökar. Eleonora Johansson (M) ansåg att behovet i stort sett var tillgodosett.

Även Vänsterpartiets interpellation om att försöka begränsa spelbolagens möjlighet till reklam i det offentliga rummet, lyftes av Ingrid. Christian Orsing (M) menade att man inte har den möjligheten till reglering idag men att han gärna ser en sån lagstiftning på nationell nivå. Han såg också att utbytet med reklamföretaget ger nått positivt till staden i form av intäkter och underhåll och påtalade att avtalen är skrivna för en tid sedan. Ingrid lyfte frågan om att ett av avtalen t.ex. går ut 2031 och att det hade varit önskvärt att i takt med tiden kunna reglera mer stötande reklam än tobak m.m.

Idag slutade KF i en mer normal KF tid, nämligen vid kl 22. Kampen fortsätter kamrater!

Rapport av Jenny Björklund Hansson (V) från ersättarplats

Interpellation om den ökande mängden spelreklam

Skrivet av ingridm den 17 maj, 2019. Postad i spelmissbruk.

Helsingborgs stad är bunden av långa avtal med reklamföretagen Jc Decaux och Clear Channel. Avtalet med Jc Decaux löper ut 2025 medan avtalet med Clear Channel löper till 2031. I utbyte får staden bland annat ett antal papperskorgar, offentliga toaletter och vindskydd vid busshållplatser samtidigt som vi mer eller mindre tycks tappa rådigheten över vilka budskap som visas i staden.

Reklamen har kommit att bli det främsta vapnet i kampen om konsumenterna. Reklam för nätkasinon och bettingbolag har under de senaste åren blivit allt vanligare i offentligheten. Vid årsskiftet trädde en ny spellag i kraft men den har inte lett till mindre mängd spelreklam utan snarare motsatsen, vilket också är tydligt i gatubilden i Helsingborg. Spelreklamen har ökat explosionsartat. Samtidigt drabbar spelmissbruket allt fler i samhället. Det ökade missbruket är både ett stort samhällsproblem och en tragedi för alla som drabbas.

Forskare specialiserade på spelberoende varnar för följderna av spelbolagens marknadsföring och anser att reklamen är ett stort problem. Likaså gör både de som i sitt arbete möter människor som drabbats av spelmissbruk, spelmissbrukare själva och deras anhöriga.

Vänsterpartiet anser att staden inte bör invänta vare sig ny lagstiftning eller att avtalen löper ut, utan att man skulle kunna ha en dialog med reklamföretagen om det faktum att många uppfattar spelreklamen som provocerande och stötande.

Mot bakgrund av ovanstående vill Vänsterpartiet ställa följande frågor till stadsbyggnadsnämndens ordförande:

Har en dialog förts med JC Decaux och/eller Clear Channel om den ökande mängden spelreklam i staden?
Om inte, vill du ta initiativ till att en dialog förs mot bakgrund av att många uppfattar spelreklamen som grovt stötande?
Vilka beräknade kostnader för uppförande och underhåll av toaletter, busskurer, papperskorgar etc slipper staden åta sig årligen/under en femtonårsperiod genom den byteshandel man gör med Jc Decaux respektive Clear Channel?
Är det några intäkter i övrigt för staden förknippade med dessa avtal?

För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

Ingrid Mattiason Saarinen

Interpellation om de hemlösa i Helsingborg

Skrivet av ingridm den 16 maj, 2019. Postad i Hemlöshet.

Under en vecka i januari 2019 genomförde Socialtjänstens vuxenenhet den årliga hemlöshetskartläggningen. Kartläggningen, som enligt rapporten endast är en uppskattning av de akut hemlösa i Helsingborg, visade att 100 personer befann sig i akut hemlöshet, en ökning från i fjol med 13 personer och från 2017 med 31 personer.

Utredarna skriver dessutom, att trots att många har registrerats i år, så finns det troligtvis ett mörkertal. Man tror att det är sannolikt att alla i akut hemlöshet inte blir registrerade hos någon av uppgiftslämnarna, eftersom mätningen endast pågår under en vecka. 47 personer uppgav att de blev hemlösa under 2018, men av de 100 personer som rapporterats in i år uppges att endast 19 fanns med föregående år. Något som bekräftar bilden av att det finns en osäkerhet och ett mörkertal.

Den största gruppen i årets kartläggning är 30-39 år gamla, men den största ökningen jämfört med tidigare år är i åldersgruppen 20-29 år. Av de, som registrerades som hemlösa, var det i år 29 personer som sov utomhus eller i offentliga utrymmen, mot 28 i fjol och 21 år 2017.

Kartläggningen visar också att 33 personer, 27 män och 6 kvinnor, av de som registrerades som akut hemlösa, endast hade behov av boende, dvs de hade varken någon missbruksproblematik eller led av psykisk ohälsa. Övriga, som rapporterats som akut hemlösa, var 36 personer med missbruksproblematik, 12 personer med psykisk ohälsa och 18 personer med både psykisk ohälsa och missbruk.

Skånes Stadsmission som verkar i olika städer i Skåne säger att förutom ökningen av antalet hemlösa ser de även att bakgrunden hos de personer som söker sig till verksamheten förändrats under de senaste åren. Tidigare har de människor som kommit till dem varit människor i det som kallas social hemlöshet, dvs människor som hamnat i hemlöshet på grund av psykisk ohälsa och/eller missbruk. I dag ser Skånes Stadsmission allt fler som blir hemlösa av strukturella skäl, alltså fattigdom och bostadsbrist.

Studier visar att det är en större risk att utveckla missbruk och psykisk ohälsa för att man är hemlös, än tvärt om. Såväl internationell som svensk forskning visar att de som lever i hemlöshet får svårare att klara vardagen. De som flyttar runt mellan olika tillfälliga boenden eller bor på gatan, drabbas ofta av både psykisk och fysisk ohälsa. Regeringsformen säger att alla ska ha rätt till bostad. Det är ett grundläggande behov.

Helsingborgs stad har en handlingsplan för det bostadssociala programmet. Handlingsplanen ska konkret omsätta och fullfölja innehållet i stadens ”Mål och strategier i arbetet mot bostadslöshet” från år 2012. Planen har fyra delmål

Delmål 1. Att när det behövs erbjuda tillfälligt boende med samordnade insatser utifrån individuella behov.
Delmål 2. Att minska antalet personer som skrivs ut till hemlöshet från anstalt eller behandling.
Delmål 3. Att underlätta inträdet på den ordinarie bostadsmarknaden för de som redan har någon form av bostadssocial insats.
Delmål 4. Att minska antalet bostadslösa föräldrar.

Mot bakgrund av ovanstående vill Vänsterpartiet ställa följande frågor till socialnämndens ordförande

Hur lever staden upp till delmål 1, dvs att erbjuda tillfälligt boende när det behövs?
Hur lever staden upp till delmål 2, dvs att minska antalet personer som skrivs ut till hemlöshet?
Hur lever staden upp till delmål 3, dvs att underlätta inträdet på den ordinarie bostadsmarknaden?
Hur lever staden upp till delmål 4, dvs att minska antalet bostadslösa föräldrar?
Är Bostad Först ett koncept som också kan och i framtiden kommer att erbjudas de i gruppen hemlösa som inte är missbrukare?
Hur ser stadens uppsökande verksamhet/jour på kvälls-/nattetid ut för personer i behov av akut boende?
Finns planer på att utöka antalet akutplatser i stadens regi och/eller på nytt undersöka möjligheten av någon typ av akutboende i samarbete med någon/några frivilligorganisation/-er på samma sätt som görs i många andra städer?

För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

Ingrid Mattiasson Saarinen

Allt talar för ett nej till försäljning!

Skrivet av ingridm den 12 maj, 2019. Postad i Öresundskraft.

I fredags var jag på en rundtur tillsammans med en del av stadens politiker och tjänstepersoner, där Öresundskraft berättade om en del av sina samarbetspartners i Helsingborg.

Rundturen gav än mer tyngd åt argumenten för att inte sälja vårt energibolag. Öresundskraft är ett banbrytande företag när det gäller utveckling på energiområdet, ett företag som verkligen lever upp till stadens ambitioner att vara ledande och ligga i framkant inte bara på nationell utan också på internationell nivå.

Stattena blir teststation när Öresundskraft ska pröva en helt ny smart teknik. Om det funkar ska man kunna förhindra strömavbrott och tidigt se svagheter i elkablar. Tekniken är ny och Öresundskraft är än så länge ensamma i Sverige om att använda den.

På rundturen passerade vi läkemedelstillverkaren McNeil. Samarbetet mellan Öresundskraft och McNeil har bland annat resulterat i att McNeil i Helsingborg blivit den första koldioxidfria tillverkningsenheten bland de 120 enheter som finns inom den världsomspännande Johnson & Johnson-koncernen.

Vi åkte förbi Helsingborgs lasarett och det stora sjukhusbygget som tillfälligt pausats. Här håller Öresundskraft på att tillsammans med regionen utveckla Sveriges första energismarta sjukhus. Öresundskraft levererar redan fjärrkyla till gamla lasarettet, 2016 tecknades ett tioårigt avtal mellan regionen och Öresundskraft, som gäller både gamla och nya lasarettet i Helsingborg och möjliggör fortsatt utbyggnad av fjärrkyla med låg miljöbelastning i Helsingborg.

År 2017 skapades Helsingborgskraft, ett långsiktigt partnerskap mellan Helsingborgshem och Öresundskraft. Genom Helsingborgskraft vill Helsingborgshem och Öresundskraft tillsammans leda utvecklingen mot ett mer hållbart Helsingborg i linje med stadens vision 2035.

Vi besökte hamnen i Helsingborg, där Öresundskraft tillsammans med Forsea arbetat med och möjliggjort att världens två största eldrivna färjor, Aurora och Tycho Brahe, kunde börja trafikera linjen Helsingborg-Helsingör i fjol. De tre övriga färjorna på linjen kommer också framöver att konverteras till eldrift.

I Oceanhamnen byggs en ny stadsdel. Biogas är en av flera nyttor som Öresundskraft ska distribuera. Ledningar för fjärrvärme, fjärrkyla, el och fiberkabel ska också dras. En dialog pågår också med byggaktörerna på området om bland annat solceller, elbilsladdning och smarta elnät allt för att denna nya stadsdel ska ligga så långt framme som möjligt när det gäller ekologisk hållbarhet.

Öresundskraft har i mer än 40 år samarbetat med Kemira. Överskottsvärmen från Kemira bidrar till att Öresundskraft kan erbjuda leveranser av fjärrvärme, som i dag till 99,7% är fossilfri, till både villor, flerfamiljshus och företag. Samtidigt får Kemira avsättning för en restprodukt, som annars skulle gått till spillo. Det stärker deras konkurrenskraft och ger arbetstillfällen i regionen.

Sista besöket på turen gjorde vi på NSR’s Vera Park, där Öresundskraft tillsammans med NSR samarbetar kring klimatsmart energiåtervinning av avfall. Allt insamlat restavfall går i dagsläget till energiåtervinning i Filbornaverket som drivs av Öresundskraft, som därför också har varit med i framtagningen av den nya regionala avfallsplanen.

NSR, helsingborgsföretaget Bintel och Öresundskraft samarbetar just nu kring ett försök där de boendes sopkärl försetts med sensorteknik och uppkoppling till ett IoT-nätverk, i syfte att minimera transporter och hämtning av halvfyllda kärl.

För Vänsterpartiet handlar frågan, om att sälja Öresundskraft eller inte, om principen att allt i en stad inte kan ha en prislapp.

Infrastrukturen är en viktig samhällsangelägenhet. Det finns omvittnat stora fördelar i att äga sin infrastruktur, vare sig det är väg- och järnvägsnät, tele- och datakommunikation eller energiförsörjning. Det handlar inte om pengar, här finns andra värden.

Om staden fortfarande äger Öresundskraft vet vi också att huvudkontoret blir kvar i Helsingborg och att inte bara staden utan också stadens företag i Öresundskraft har en samarbetspartner som vill vara med och utveckla nya rutiner och metoder med både smart och säker teknik för att säkra framtidens kommunikation och energitillförsel.

Öresundskraft är ett företag som driver på utvecklingen inom sin sektor. En försäljning skulle betyda att staden tappar både innovationsstyrka och kvalificerad kompetens.

Staden har nyligen tagit en klimat- och energiplan. Hur ska omställningen till ett mer klimatsmart Helsingborg förverkligas om vi inte längre äger en viktig aktör i det arbetet, nämligen Öresundskraft?

Nej, allt talar för att vi inte ska sälja Öresundskraft!

Ingrid Mattiasson Saarinen

gruppledare Vänsterpartiet Helsingborg

Den ojämlika bostadsmarknaden

Skrivet av ingridm den 26 april, 2019. Postad i Bostadspolitik.

I Helsingborg liksom i många andra städer ser vi att det finns en högst ojämlik bostadsmarknad. Boendesituationen är i dag problematisk för många grupper.

LO’s Jämlikhetsutredning visar på att om det tidigare var svårt för låginkomsttagare att få tillgång till ett bra boende, så är det i dag också allt större delar av medelinkomsttagarna som möter en i alla fall delvis stängd bostadsmarknad.

På senaste kommunfullmäktigemötet den 23 april debatterades bland annat H 22, den stadsmässa som Helsingborg vill genomföra år 2022. Vänsterpartiet ville som en del av H22 lyfta upp tre konkreta områden som vi tyckte saknades i förstudierapporten till mässan. Vi ville lägga till tre att-satser som handlade om dels synen på bostäder, dels initiativ för att bryta segregeringen och dels utvecklingen av landsbygden.

Flera städer i Europa och runt om i världen har redan anslutit sig till FN-initiativet The Shift. Som första stad i Norden anslöt sig Malmö tidigare i år. The Shift vill ändra inriktningen på boendedebatten och peka på kopplingen mellan bostad och välfärd. Projektet syftar till att bostaden inte ska ses som en handelsvara, utan som en mänsklig rättighet. Bostäder ska vara ekonomiskt tillgängliga för alla.

Man kan tycka att Helsingborg är en för liten stad i förhållande till övriga städer som är med i The Shift. Men i underlaget till H22 sägs att Helsingborg har ambitionen att vara ledande i välfärdsutveckling och smart och hållbar stadsutveckling. I förstudierapporten nämns också internationella projekt och samarbeten med bl a FN-organet UN Habitat, med teman som Place Making, offentliga stadsrum , och City Governance, ledarskap för framgångsrik stadsutveckling .

Så därför ville Vänsterpartiet att Helsingborg ansluter sig till The Shift som en del av H22. Det skulle visa att Helsingborg inte bara vill skrapa på ytan utan även gå på djupet, för att få en socialt hållbar stadsutveckling. Något som ju också stämmer med målet i stadens Livskvalitetsprogram.

Dessutom är Helsingborg en segregerad stad. Som en del av en långsiktigt hållbar stadsutveckling anser Vänsterpartiet att det är av största vikt att fokusera på att bryta segregeringen. Vi hade inte hittat att detta nämndes någonstans i förstudierapporten. Därför föreslog vi att initiativ för att bryta segregeringen skulle ingå som en självklar del i stadsmässan samtliga tre fokusområden: Innovativ välfärds- och stadsutveckling, Livskvalitet och Ledarskap för framgångsrik stadsutveckling.

I förstudierapporten nämns att H22 inte ska vara en traditionell bomässa utan en stadsmässa som delar med sig av hur det är att leva och verka i Helsingborg och att fler fysiska områden än Oceanhamnen, SeaU och Drottninghög sannolikt skulle aktiveras under stadsmässan.

Helsingborg är ju mycket mer än tätorten, vi har också en stor landsbygd och många invånare som gärna vill bo kvar eller flytta dit om servicen förbättras. Stadsbyggnadsförvaltningen arbetar just nu med utvecklingsplaner för våra stationsorter med målet att de ska vara klara 2022.

Vänsterpartiet anser att det är en självklar del av en hållbar stadsutveckling, att också rikta fokus mot hur man utvecklar staden utanför tätorten. Vi föreslog därför att minst en av stationsorterna inkluderas bland stadsmässans fysiska områden.

Våra tre att-satser avslogs, endast Miljöpartiet röstade för dem. I Stadens Livskvalitetsprogram sägs att målet är en långsiktigt både ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling, men man tar inte på allvar tag i det som behöver göras för att nå detta. Arbetet med bostäder för resurssvaga grupper, segregeringen eller landsbygdens utveckling tycks inte stå särskilt högt upp på agendan. Stadens ledning väljer i stället att endast putsa fasaderna.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet ville dessutom ha en högre medfinansiering av externa partners för genomförandet av H22 och att stadens anslag till mässan skulle halveras, vi ville anslå 58 miljoner i stället för föreslagna 118 miljoner. Detta röstades ner av de övriga partierna, både SD, S och allianspartierna med undantag för L röstade för 118 miljoner.

På fullmäktigemötet debatterades också en interpellation från Miljöpartiet om blandade boendeformer. I Vänsterpartiets interpellation om H+ tidigare i år var vi kritiska till att det inte blivit just blandade boendeformer utan endast bostadsrätter än så länge i Oceanhamnen. Helsingborgshem ville redan i ett tidigare skede bygga där, men deras förslag förkastades då. Därför var det positivt att höra att diskussioner nu inletts med Helsingborgshem om att direktanvisa mark till dem i Oceanhamnen.

Det är den fysiska utformningen av staden som bestämmer den sociala sammanhållningen. Därför behövs det blandade boendeformer i alla stadsdelar, med olika upplåtelseformer, hustyper och prisnivåer och för olika typer av hushåll.

Just olika prisnivåer är viktig, även i nyproduktion. I Helsingborgshems eller något annat byggföretags nybyggda lägenheter eller för den skull inte heller i dem som finns i Norra hamnen, så har en person med låga inkomster inte råd med hyran. Om vi på allvar vill få olika typer av hushåll även till exempel i de norra delarna av H+, så måste politiska initiativ tas.

För att göra det möjligt även för den som har låg inkomst att bo i en nybyggd lägenhet, föreslår Vänsterpartiet att marken upplåts med tomträtt och en ny typ av hyresmodell för nyproducerade hyresrätter, som innebär en lägre hyra genom att hyrorna baseras på låneräntan istället för den kalkylränta som styr hyrorna idag. Modellen har utvecklats och använts av det allmännyttiga bostadsbolaget Örebrobostäder. Den lägre hyran gäller under exempelvis tio år för att sedan omförhandlas. Vi skulle vilja att samma hyresmodell användes i Oceanhamnen. Då kunde vi också få inte bara blandade boendeformer utan också olika typer av hushåll i denna stadsdel.

Wien är en av Europas minst segregerade huvudstäder. Olika inkomstgrupper bor sida vid sida i hela staden. Bostadsbyggandet i Wien planerats utifrån fyra prioriteringar: det ska vara kostnadseffektivt, socialt hållbart, estetiskt och klimatsmart. I alla upphandlingar är det de här principerna som premieras, istället för lägsta pris. Vänsterpartiet vill att dessa prioriteringar även gäller för bostadsbyggandet i Helsingborg.

De med lägst inkomst bor i hyresrätt, men ändå är det upp till 60 procent dyrare att bo i en hyrd bostad än i en bostadsrätt. Den orättvisan beror bland annat på att staten subventionerar de ägda boendeformerna, villor och bostadsrätter, med enorma summor varje år. Ränteavdrag och rotavdrag kostade år 2017 staten 28 miljarder kronor. De som gör störst avdrag är de med högst inkomster. ROT-avdraget, som bara kan användas i ägda boenden, kostar staten dubbelt så mycket som bostadsbidraget till låginkomsttagare.

Det behövs ett omtag för att få en mer rättvis bostadspolitik. En annan bostadspolitik är inte bara möjlig, utan också nödvändig om vi ska kunna få en långsiktigt hållbar utveckling.

Ingrid Mattiasson Saarinen
Ledamot i kommunfullmäktige och gruppledare

Rapport från kommunfullmäktige – april

Skrivet av ingridm den 24 april, 2019. Postad i Kommunal politik.

Efter en månads uppehåll (uppgiven anledning ärendebrist) återkom kommunfullmäktige med full kraft. Den första debatten blev kring årsredovisningen. Peter Ahlbom (V) lyfte oron över skolan som även Lärarförbundet påtalade med flygblad inför mötet. Peter sa att politikerna har ett ansvar att se till att de anställda får bästa möjliga förutsättningar för att nå målen och tittar man i årsredovisningen är skolans mål tyvärr lite av ett sluttande plan.

”Vi måste sätta till de resurser som krävs för att nå målen”, sa Peter. Han menade även att det fattas pengar när vi sänkt skatter under en lång tid och nu ser vi effekterna. Även Jan Björklund (S) pratade om utmaningarna med större barnkullar ”Vi måste ha en skola där alla barn går ut med fullgoda betyg och blir anställningsbara”, sa han.

Nästa debatt gällde byggandet av ett vårdboende som antogs i budgetfullmäktige, där Anna Ingers (S) interpellerat om huruvida man planerar att genomföra detta. Lars Thunberg (KD) ordförande i Vård- och omsorgsnämnden svarade bl.a. att hans inställning var att det vore bra om alla partier ännu en gång övervägde beslutet. Detta är ett mycket märkligt svar på ett kommunfullmäktige beslut. Kommunfullmäktigebeslut är demokratiskt fattade och ska alltså planeras för och genomföras.

Peter Ahlbom (V) lyfte den demokratiska bristen i svaret, man kan inte välja att genomföra de beslut som behagar en, ett beslut är ett beslut oavsett om alliansen tycker att det är ett dåligt beslut.

Efter pausen var det dags för ärendet om stadsmässan. Barn och äldre blir fler och fler inledde Peter Danielsson (M) med att slå fast, samtidigt som resurserna minskar. Då är det allra viktigaste enligt Peter och alliansen att tänka i nya banor och hitta nya lösningar. Detta är bakgrunden till det han kallar ett historiskt beslut om ”H22 – en välfärdssatsning för framtiden”. Marcus Friberg (Mp) påtalar att de anser att stadsmässan är något positivt men att kostnaden är alldeles för stor. Vänsterpartiet instämmer i detta. Förslaget ligger på över 100 miljoner i kostnad vilket är en stor summa när vi har verksamheter som fattas resurser.

Ingrid Mattiasson Saarinen (V) sa att Vänsterpartiet även vill att stadsmässan ska ha en tydligare koppling till en solidarisk stadsbyggnad och föreslår därför att kommunen ansluter sig till FN initiativet The Shift. The Shift syftar till att lyfta kopplingen mellan bostad och välfärd, rent konkret innebär det att kommunen åtar sig att arbeta för att rätten till bostad blir en mänsklig rättighet. Vänsterpartiet tycker det är viktigt att våra skattepengar går till sådant som genererar en bättre stad för de många, inte för några få! En viktig del är att också inkludera landsbygden i mässan, påtalade Ingrid.

Vår interpellation om könsneutrala toaletter behandlades. I svaret hade motionen ansetts besvarad, vilket vi är glada för. Detta innebär dock inte att toaletter blir könsneutrala utan att kommunstyrelsen låter hyresgästerna av kommunens lokaler själva se över det. (V)i anser att det bör vara en självklarhet att alla ska vara välkomna på stadens toaletter och att det därför alltid åtminstone borde finnas ett könsneutralt alternativ.

Ingrid Mattiasson Saarinen (V) lyfte även vår motion om 30 timmars förskola. Hon påtalade att för många barn så är möjligheten till 30 timmars förskola viktigt för att längre fram kunna lyckas i skolan. Det handlar helt enkelt om jämlikhet. (V)i har inte satt ett datum för när detta ska vara genomfört då det är en ekonomisk fråga att se över inför nästa budgetår, men vi vill prioritera en generellt utökad möjlighet till fler timmars förskola.

Alexander Kolind (KD) menade att barn mår bättre av att vara med sina föräldrar men fick till gensvar av Ingrid att barn faktiskt inte väljer sina föräldrar, utan att för många barn är förskolan den skolning man får för att klarar av skolan bättre, vilket också forskning visar på. Rätten till förskola på 30 timmar är just en rätt, inget tvång. Förslaget får dock inte ske på bekostnad av stora barngrupper, syftet är att gynna skolutvecklingen, inte det motsatta.

För andra mötet i rad (med ett inställt däremellan) så ställde ordföranden frågan om mötet skulle fortsätta efter att klockan slagit 23, mötet beslutades fortgå och därpå inleddes debatten om Öresundskraft utifrån Miljöpartiets interpellation. Lars Dalesjö (Mp) menade att Peter Danielsson (M) har förlorat sin trovärdighet när han inte är tydlig med vad han känt till om processen att inleda en försäljning av Öresundskraft. Peter Danielsson redogjorde i sin tur för sin bild av processen och hänvisade i mycket till tjänstemännen. För de som är intresserade av debatten kring Öresundskraft rekommenderas verkligen att titta på webbsändningen och läsa HDs artiklar i frågan. Det pågår även en stor namninsamling för en folkomröstning som man kan få information om genom Facebook gruppen ”Stoppa försäljningen av Öresundskraft”.

Jan Björklund (S) sa i debatten att det finns ett folkligt missnöje med bristen på insyn i processen. Peter Ahlbom (V) menade att de som står bakom beslutet att inleda en försäljningsprocessen inte alls är öppna för debatt eftersom processen redan är inledd. Hade man velat ha debatt hade man lyft detta i valrörelsen, sa Peter. Han fortsatte med att säga ”Så som jag läser detta, ska Öresundkraft säljas. Frågan är till vilket pris och till vem?” ”Och det är ni med på som gått med på att inleda fas två (dvs försäljningen)”.

Peter Danielsson (M) menade att diskussionen inte ska präglas av ideologi och principer utan på fakta och fakta får vi först när vi har ett bud från en köpare. Man kan undra hur principer och ideologi inte hör hemma i kommunfullmäktige. Peter Danielsson förtydligade dock att det bara handlar om att ”hia sig lite” så kommer den principiella debatten sen när vi har ett underlag. Underlaget talade han väl om och han sa sig se fram emot den debatten. Det märkliga i frågan är väl att man först beslutat att sälja företaget sen vill ta diskussionen. Marcus Friberg (Mp) påtalade just detta med varför man inlett en försäljningsprocess istället för att ge i uppdrag att ta fram fakta och underlag och fick som svar att försäljningsbeslutet krävdes för att kunna få ett underlag.

Bara att inleda en försäljningsprocess medför stora kostnader för kommunen och borde rimligtvis föregås av ett kommunfullmäktigebeslut, anser Vänsterpartiet. Det blev en lång debatt om en oerhört viktig fråga.

När klockan hade passerat 00:30 avslutades mötet.

En något trött skribent vid anteckningarna,
Jenny Björklund Hansson (V)