Den heliga fotbollen
Vänsterpartisterna Claudia Velásquez och Mats Fuchs skriver att Helsingborg behöver mer än fotboll. Ändå röstar partiet okritiskt för att 408 miljoner går till ombyggnaden av Olympia och en tömd fond till år 2027.
Mot bakgrund av att partiet säger sig ta ansvar, genom en budget med ett överskott på 1.5% , blir det minst sagt motsägelsefullt med alla förslagen, i deras insändare. Ekonomisk hybris?
Man hade önskat en annan ordning i kommunen än överskottsmål. Helst skulle vi ha en socialistisk samhällsordning, men nu får vi förvalta budgeten. Frågan blir då hur det är tänkt att ett nytt stadsbibliotek, satsningar på fritidsgårdar och på föreningsliv skall finansieras?
Jag är själv en stor fotbollsälskare, men ser inte en ombyggnation av Olympia som det primära för staden, att idrotten går först och all annan kultur skall komma i andra hand. Att kommunen äger Olympia innebär ju att den får ta ev. förluster också.
En fotbollsplan kan inte användas hur som, HIF lär inte bli så glada över en upptrampad fotbollsplan, efter musikevenemang. En centraliserad anläggning gynnar inte breddidrotten, mindre anläggningar i förorterna hade varit bättre för det.
Formuleringarna I Dunkerska testamentet är högst öppna för tolkningar. Kommunen bestämmer själv över de medel som fonden tillför. I princip skulle man således kunnat byggt studentbostäder, byggt för de hemlösa, eller rustat upp Folkets hus, för pengarna. Politikerna har gjort fotbollen till religion och vill enbart leva på hoppet, när man tror att intäkter skall komma tillbaka ur dessa extra sittplatser.
Problemet är kanske slutklämmen av Claudia Velásquez och Mats Fuchs: ”vi är positiva till förändringar som gynnar alla socialgrupper i hela staden”. Vänsterpartiet skall inte vara ett parti för överklassens behov av VIP platser utan ett parti för de vanliga människorna.
Poltik är att vilja och välja, att prioritera att råda bot på klassamhällets orättvisor. Trodde vi var överens om det.
Klas Wirholm
Helsingborg, kritisk Vänsterpartist