Den 11 januari uppmärksammade Palestinska Nationella befrielserörelsen Fatahs avdelning i Sverige tillsammans med Palestinska kvinnoföreningen att det är 55 år sedan den palestinska revolutionen startade med en fest i A-salen på Folkets Hus i Helsingborg. Ingrid Mattiasson Saarinen  talade som representant för Vänsterpartiet:

Tack för inbjudan att som representant för Vänsterpartiet uppmärksamma att det nu är 55 år sedan Fatah bildades och den palestinska revolutionen startade. Sedan 1965 har mycket hänt, tyvärr till det sämre för det palestinska folket. Ingen fred tycks vara i sikte.

Antalet illegala bosättningar på ockuperad mark växer obehindrat och fördrivningen av palestinier från östra Jerusalem ökar.

Israel fortsätter att arrestera, fängsla, tortera och döda dem som står upp mot ockupationen. Så länge Israel vägrar att respektera palestiniernas mest grundläggande mänskliga rättigheter kommer det inte att vara möjligt att uppnå fred.

Genom sina konsekventa brott mot folkrätten framstår Israel som genuint ointresserat av att upphäva den ockupation av palestinsk mark som pågått i årtionden och som är nyckeln till en varaktig fred i Mellanöstern.

För utan rättvisa, ingen fred.

Jag har själv rest runt på Västbanken och sett att det inte finns någon som helst rättssäkerhet för palestinier under ockupationen. Skilda lagar för skilda grupper av invånare är definitionen på apartheid och Israel är en apartheid-stat.

När det gäller andra staters förbrytelser har olika former av sanktioner vidtagits för att dessa stater ska förändra sin politik. Men så inte när det gäller Israel.

Vänsterpartiet menar att omvärlden långt mer tydligt än i dag måste markera att Israels brott mot mänskliga rättigheter inte accepteras och att det går att sätta in sanktioner också mot Israel.

När någon kritiserar den palestinska myndigheten stämmer de svenska högerpartierna snabbt in, men när någon påpekar att Israels militär använder prickskyttar mot civila som inte utgör något hot eller att man inte bör investera i bosättningar, då är de tysta.

Den svenska högern hyllar det de kallar den israeliska demokratin, men blundar samtidigt för landets uppenbara demokratiska brister.

Vi i Vänsterpartiet gör tvärtom. I stället för att gå den israeliska bosättarhögerns ärenden, står vi upp för folkrätten, demokratin och de mänskliga rättigheterna.

Vi vet, utan rättvisa är ingen fred möjlig.

Vi anser att Sveriges bistånd till Palestina är viktigt för palestiniernas möjlighet att leva drägliga liv. Det finansierar de mest grundläggande behoven som rent vatten, sjukvård, utbildning och elförsörjning och människorättsorganisationers möjlighet att ge rättshjälp till personer som blivit utsatta för brott mot mänskliga rättigheter.

Biståndet ger också Sverige möjlighet att kritisera de brister som finns inom den palestinska myndigheten. Som sanna vänner påtalar vi även våra vänners brister.

Vi anser också att det inte räcker med att Sverige erkänt Palestina som stat. Sverige kan och bör göra mer.

Nio riksdagsledamöter för Vänsterpartiet har i höstas lämnat en motion till riksdagen med 28 olika punkter, där de bland annat kräver

att Sverige bör stödja Palestina i det fortsatta arbetet mot att erkännas som fullvärdig medlem av FN

att regeringen bör uppgradera det svenska generalkonsulatet i Jerusalem till Sveriges ambassad i Palestina

att Sverige i fortsatta förhandlingar bör driva att frågan om flyktingarnas rätt att återvända ska föras upp på dagordningen och att resolution 194 ska respekteras

att Sverige bör verka för att Israel ska ansluta sig till Internationella brottmålsdomstolen

att Sverige bör agera för att förhindra att bygget av muren fortgår samt att den mur som redan har byggts på ockuperad mark rivs

att Sverige bör ta initiativ inom FN och EU för att stoppa rivningarna av palestinska byggnader, infrastruktur och försörjningsmöjligheter och att de familjer och samhällen som drabbats kompenseras

att Sverige kraftfullt bör agera för att förhindra att nya israeliska bosättningar tillkommer på palestinsk mark och för att befintliga bosättningar avvecklas omgående

att regeringen bör verka för att utforma förslag som förbjuder svenska företag och investerare att bedriva ekonomiskt samarbete i form av handel och investeringar med illegala bosättningar

att Sverige, som enskild stat liksom inom ramen för FN och EU, ska kräva att Gazaremsans luft-, sjö- och landvägar öppnas

att Sverige bör motsätta sig att EU fördjupar sitt samarbete med Israel på något område och suspendera det nuvarande associeringsavtalet, så länge Israel inte avvecklar bosättningarna och vägspärrarna på ockuperat område, avbryter blockaden av Gaza och upphör med byggandet av muren på Västbanken

att Sverige bör ta initiativ till ett vapenembargo inom EU

och att Sverige bör stoppa all vapenhandel, kalla hem sin militärattachén från Tel Aviv och avbryta allt militärt samarbete med Israel

Det är nu 72 år sedan Nakba, det är lätt att förtvivla och tro att ingen förändring längre är möjlig.

Historien har dock visat oss att förändringar är möjliga, det som vi tidigare har trott vara en omöjlighet har visat sig gå att förändra.  Ingen har till exempel trott att apartheid skulle avskaffas i Sydafrika, men det lyckades.

Men för att förändringar ska ske, krävs påtryckningar från omvärlden.

Vänsterpartiet vill att Sverige återigen  ska spela en roll för att förändra historien.  Vänsterpartiet vill att Sverige ska vara en konsekvent röst i världen för folkrätten, de mänskliga rättigheterna och för att Palestina-frågan återigen ska hamna på dagordningen.

Länge leve Palestina!

 

Läs här

i sin helhet motionen som Håkan Svenneling m fl riksdagsledamöter (V) lämnat till riksdagen

 

Se filmer från Vänsterpartiets Helsingborgs gruppledare, Ingrid Mattiassons Sarinnens engagemang

 

 

 

 

 

 

Det var den 29 november 1947, som FN:s generalförsamling antog resolution 181, just den resolution som grundlade upprättandet av de två staterna Palestina och Israel.

Det var den resolution som la grunden för en konflikt som pågått sedan dess och bara eskalerat.

Konflikten mellan Israel och Palestina är inte en konflikt mellan jämlika parter.

Israels övergrepp mot de mänskliga rättigheterna, folkrätten och det palestinska folket inte bara fortsätter, utan blir dessutom allt grövre.

Vänsterpartiets internationella forum stödjer sedan flera år  ett projekt på Västbanken för att stärka kvinnors deltagande i politiken och samhället i stort, som drivs  av kvinnor inom olika palestinska vänsterpartier.  Vår partiledare Jonas Sjöstedt var själv för två år sedan bland annat i Ramallah för att träffa vänsterpolitiker och andra organisationer.

Själv har jag också rest runt på Västbanken och sett att det inte finns någon som helst rättssäkerhet för palestinier under ockupationen.

Skilda lagar för skilda grupper av invånare är definitionen på apartheid. Israel är en apartheid-stat.

Och många palestinier känner en enorm besvikelse över att omvärlden inte tycks bry sig.

Vänsterpartiet menar att omvärlden måste tydligt markera att Israels brott mot mänskliga rättigheter inte accepteras.

Vänsterpartiet anser att det inte räcker med att Sverige erkänt Palestina som stat. Vi tycker att i regeringsställning borde socialdemokraterna göra än mer.

Vänsterpartiet vill att Sverige ska vara en konsekvent röst för folkrätten och de mänskliga rättigheterna,

Sverige bör avbryta allt militärt samarbete med Israel och införa en tydlig ursprungsmärkning av produkter tillverkade på ockuperade områden.

När det gäller andra staters förbrytelser har olika former av sanktioner vidtagits för att dessa stater ska förändra sin politik. Så var det till exempel när det gällde Sydafrika.

Vi vet att det är möjligt att bestraffa Israels handlingar.

När övergreppen mot det palestinska folket fortsätter med oförminskad styrka, anser Vänsterpartiet att Sverige måste hårdare trycka på både i FN och i EU.

För utan rättvisa, ingen fred.

Det är lätt att ge upp hoppet.

Jag avslutade ett tal just i denna sal på den internationella solidaritetsdagen för tjugo år sedan, den 29 november 1999, med orden ”det palestinska folket har lidit länge nog”.

Jag hoppas att ingen ska stå här om tjugo år och upprepa just dessa ord, att det palestinska folket har lidit länge nog.

Historien har visat oss att förändring är möjlig.

Den ena brutala kolonialmakten efter den andra har under de senaste hundra åren fallit.

Ingen trodde att det var möjligt att Sydafrika skulle avskaffa apartheid, men den kampen lyckades.

En dag kommer också kampen för ett Palestina fritt från ockupation att vinnas.

Leve  Palestina!

 

Ingrid Mattiasson Saarinen

I Helsingborg arrangerade den palestinska föreningen Fyra färger med stöd av ABF och Vänsterpartiet en träff med musik, tal, sång och dans för att uppmärksamma FN’s internationella solidaritetsdag med det palestinska folket. Förutom Vänsterpartiets Ingrid Mattiasson Saarinen talade bl a Samer Mannaa, palestinsk författare och aktivist och bosatt i Libanon, om situationen för palestinier i Libanons flyktingläger. Samer Mannaa är inbjuden av Vänsterpartiet att tala i Malmö i dag och senare i december bl a  i riksdagen.