Skip to main content

Värdighet har ingen ålder – men en diskussion om sjukvårdsfinansiering behöver också vara värdig

[metaslider id=4161]

 

Lars Thunberg (Kd) och Anders Lundström (Kd) hävdar i en insändare i HD/Sydsvenskan att man nu (äntligen) ska ta ansvar för vård och omsorg i Helsingborgs kommun och i Region Skåne. ”Värdighet har ingen ålder”, menade de. Vi i Vänsterpartiet ställer oss frågan varför detta ansvar inte axlades redan under den föregående mandatperioden, och efterfrågar värdighet i den ekonomiska planeringen för regionens och kommunens vård och omsorg.

Vänsterpartiet har yrkat på en skattehöjning under de senaste fyra åren. Vården har under hela den här tiden varit starkt underfinansierad, vilket konsekvent förnekats av bland andra Kristdemokraterna. Sent ska syndaren vakna: nu höjer man skatten i Region Skåne och slår sig för bröstet över att ta ansvar för sjukvården.

Det är knappast seriöst. Man har kunnat rösta för en skattehöjning och tillskott till vårdens personal och verksamhet under många år men konsekvent röstat emot. Den skånska vårdens svåra situation uppstod inte en dag efter valet i år och Kd har haft full möjlighet till insyn i budget hela vägen.

Det man inte skriver är att den budget som Kd står bakom i Region Skåne innefattar ett sparbeting på 674 miljoner. Man ger med ena handen och tar tillbaka med den andra. Det är inte ärligt mot invånarna att säga att det är ett rent tillskott.

I Vänsterpartiet har vi föreslagit en höjning av regionskatten med 80 öre, samma som föregående år. Istället för besparingar och effektiviseringskrav vill vi satsa på personalen, bland annat genom att införa försök med 30 timmars arbetsvecka med bibehållen lön – ett beprövat sätt att minska vårdköer, öka tillgänglighet och personalens välmående och underlätta rekrytering på avdelningarna.

Vi i Vänsterpartiet har frågat Kristdemokraterna hur besparingen på 674 miljoner inom sjukvården kommer att se ut, men inte fått svar. Vi hoppas på att få det nu, för invånarnas och vård- och omsorgspersonalen skull. Vilken del av verksamheterna är det som skall offras för sparbetingen?

I Helsingborg har KD ingått i styret under den senaste mandatperioden. Trots protester från både vårdtagare, anhöriga och personal la de styrande ut fyra vårdboenden i Helsingborg på entreprenad. Resultatet blev nya protester där kritiken handlade om sämre mat, indragna aktiviteter och stressigare arbetsvillkor. De styrande skyllde på inkörningsproblem och företagen fick fortsätta att driva äldreboendena. Vänsterpartiet vill inte kalla detta en värdig äldreomsorg.

I Socialstyrelsens granskning 2017 av äldreomsorgen fick Helsingborgs äldreboenden mycket dåliga betyg, sämre än både resten av landet och andra jämnstora kommuner och sämst i Skåne sett till det generella omdömet. Detta samtidigt som budgeten för äldreomsorgen ligger under rikssnittet. Inte minst de privata boendena drar ner resultatet. Innan valet lovade KD att satsa på äldreomsorgen, men i budgeten för 2019 fanns endast en marginell förstärkning. Och man vill tillsammans med övriga allianspartier fortsätta att lägga ut äldreomsorg på entreprenad.

Vänsterpartiet vill ha en omsorg att lita på med goda anställningsförhållanden och medarbetare som känner att de kan påverka sin arbetsmiljö och arbetsplats. Det kräver en vård där vinst inte tillåts gå före vårdbehov. Varken våra äldre eller vår personal ska behöva få sämre villkor därför att företagen plockar ut skattepengar som vinster.

Omsorgen har både höga sjuktal och står inför utmaningen att rekryteringsbehovet är stort. Man ser runt om i landet att där man kortat arbetstiden, så minskar också sjukskrivningarna och personalen trivs, orkar jobba mer och har mer tid för återhämtning. Under mandatperioden vill vi därför även i Helsingborg införa 30 timmars arbetsvecka inom en omsorgsenhet. Vi hade det på Fredriksdalshemmet redan i slutet av 90-talet, men trots gott resultat avslutades det.

Sara Svensson, regionråd för Vänsterpartiet i Region Skåne

Ingrid Mattiasson Saarinen, gruppledare för Vänsterpartiet i Helsingborg

Jenny Björklund Hansson, ersättare (v) t o m 2018 i Vård- och omsorgsnämnden Helsingborg

Rebecka Thell, ersättare (v) fr o m 2019 i Vård- och omsorgsnämnden Helsingborg

 

Insändaren skickad till Helsingborgs Dagblad/Sydsvenskan, som dock inte kommer att publicera den.

Citybilden viktigare än solidaritet och respekt

I Helsingborg har Alliansen lämnat in sitt budgetförslag för stadens ekonomi år 2019. Vänsterpartiet har en annan åsikt om hur stadens pengar ska fördelas och det grundas i våra olika politiska uppfattningar. Medan vi prioriterar välfärden, miljön och kulturen, prioriterar Alliansen att Helsingborg ska tävla med andra Europeiska städer i att bli innovativ och företagsvänlig. Alliansens politiska åsikter och förslag kommer vi naturligtvis att bemöta i debatten i kommunfullmäktige.

Men under rubriken Socialnämnden finns en formulering som fick oss att reagera extra starkt. Det är en formulering som visar på en för oss helt oacceptabel människosyn.

Alliansen vill ge socialnämnden i uppdrag att arbeta med Insatser för att personer med missbruks-, beroende- och psykiatrisk problematik kommer i sysselsättning så att det offentliga utrymmet i city ska kännas tryggt och välkomnande.

Formuleringen utgår ifrån att dessa personer, som sitter t ex på Sundstorget, stör och ska förflyttas.

Formuleringen utgår inte ifrån att dessa människor ska få hjälp och stöd för att må bra. Det handlar alltså inte om insatser för personens egen skull, utan för citybildens skull.

Vi tolkar att syftet med insatserna inte har att göra med socialtjänstens uppdrag. Det har att göra med högerpolitikers vilja att putsa på stadens yta för att upprätthålla den bild av Helsingborg som de gärna vill visa upp.

Socialtjänstens uppgift är att bidra till att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Vidare ska detta arbete bygga på respekten för människornas självbestämmanderätt och integritet. Vad har dessa politikers kränkande förslag att göra med socialtjänstens mål, undrar vi. Hur kan politiken ha rätt att styra socialtjänstens arbete på detta sätt?

Vi välkomna alla insatser som leder till att de mest behövande får stöd, men vi kan inte låta bli att reagera på denna omänskliga attityd.

Denna diskussion är tyvärr inte ny, borgerliga politiker i denna stad har länge pratat på detta sätt. Sociala problem ska inte vara synliga, man är i första hand intresserad av ytan och vill sopa problemen under mattan.

Vänsterpartiet vill istället ha ett Helsingborg för alla och utifrån varje individs egna förutsättningar. Vi vill ha en socialtjänst ”nära till människor” som fullföljer sitt uppdrag enligt vad som står i lagen. Politiker borde inte ägna sig åt att lämna förslag på beslut, som direkt eller indirekt förmedlar förakt för de grupper i samhället som behöver mycket stöd och hjälp.

Ingrid Mattiasson Saarinen

Claudia Velásquez

Peter Ahlbom

Tomas Gustafsson

Jenny Björklund Hansson

Ledamöter & ersättare (v) i Helsingborgs kommunfullmäktige

 

Marknadshyror, nej tack!

Vänsterpartiet i Helsingborg går till val på att vår stad skall bli mer jämlik. Helsingborg är tyvärr idag en av Sveriges mest segregerade städer, med allt vad det innebär i form av barnfattigdom, social utsatthet och hög arbetslöshet. Det enda botemedlet mot segregation är en politik som omfördelar våra skattepengar från de rika som har allt, till de som verkligen behöver.

Ett av de största hoten mot målet om ett mer jämlikt och mindre segregerat Helsingborg, är Alliansens och SD:s förslag om införande av marknadshyror.

Idén om att marknadshyror skulle vara lösningen på bostadsbristen och resultera i rimliga hyror återkommer med jämna mellanrum. Och inte oväntat är Alliansen och SD, som alltid tycks sätta kapitalägarnas intressen i främsta rummet, återigen beredda att införa marknadshyror. Men svenska folket är och har länge varit motståndare till marknadshyror.

Så istället för att tala klartext så säger man sig vilja ha en ”reformerad hyressättning”, en ”mer marknadsanpassad hyra”, en ”moderniserad hyressättning” eller ”efterfrågestyrda hyror” där bostadens attraktivitet och läge ska spela större roll.

Marknadshyror leder med obönhörlig logik till höjda hyror framförallt i ett läge där efterfrågan är stor och tillgången på bostäder låg, vilket idag gäller i en majoritet av våra kommuner. I Helsingborg skulle hyrorna höjas i snitt med 24 %. Vissa områden i Helsingborg skulle få ännu högre hyror än så. Allt enligt en rapport från Hyresgästföreningen.

Införande av marknadshyror i Helsingborg skulle obönhörligen leda till ett mer ojämlikt Helsingborg. De ekonomiska marginalerna skulle krympa för oerhört många människor i vår stad. Många människor skulle vara tvungna att flytta ifrån sina hem.

Vänsterpartiets bostadspolitik skulle istället leda till ett mer jämlikt Helsingborg, genom införande av en ny hyresmodell, Vänsterhyror, som skulle innebära 30 procent lägre hyror i nyproduktion.

Med vår modell skulle fler ha råd att bo i en nyproducerad hyresrätt. Förslaget finansieras genom att hyrorna baseras på låneräntan istället för den kalkylränta som man normalt sätter hyrorna utifrån. Den lägre hyran gäller under tio år för att sedan omförhandlas. Modellen har utvecklats av det allmännyttiga bostadsbolaget Örebrobostäder och har gett goda resultat lokalt.

Vänsterpartiet i Helsingborg kommer att verka för att Vänsterhyror på nyproducerade hyresrätter införs även här i Helsingborg. Vi kommer att ställa krav på att vårt allmännyttiga bostadsbolaget Helsingborgshem tar sitt samhällsansvar och bygger hyresrätter som folk har råd att efterfråga.

Ingrid Mattiasson Saarinen
Ledamot i kommunfullmäktige (v)

Peter Ahlbom
Ledamot i kommunfullmäktige (v)

Joacim Werner Petersson
Ersättare i Stadsbyggnadsnämnden (v)

 

 

 

Gör om, gör rätt!

Vänsterpartiet Helsingborg vill att de styrande blågröna tänker om angående planerna att lägga ner Jobb på sikt.  Genom projektet har många personer kunnat börja arbeta eller studera och brutit sin isolering. De har äntligen fått en hjälp som fungerar med en icke-traditionell metod som forskningen erkänner.

Forskning visar att 70 % av alla med psykiska funktionsnedsättningar i Sverige är arbetslösa och upplever utanförskap i högre utsträckning än andra grupper med funktionsnedsättningar. 60 % av denna grupp har ingen strukturerad sysselsättning.

Jobb på sikt, arbetar med IPS, en metod som är evidensbaserad och klart mer framgångsrik än traditionella metoder för arbetsrehabilitering. I dag deltar i Helsingborg 92 personer aktivt i projektet, 51 personer står på kö och tidigare har ytterligare knappt 100 personer deltagit sedan starten 2011.

Vi debatterade länge för Jobb på sikt på senaste kommunfullmäktigemötet, men fick inte medhåll av något annat parti. Det är beklagligt, men vi känner oss trygga i vad vi kämpar för. Argumentet för en nedläggning har fallit efter att vi undersökt saken närmare.

Efter samtal med personal och samarbetspartners vet vi, att allt handlar om 4,3 miljoner kronor som kommunen inte vill anslå till Jobb på sikt. 

Argumentet har varit att projektet inte kan fortsätta utan samarbetspartners, men projektet är så inarbetat att samarbetet kan fortsätta mellan de olika myndigheterna även om dessa inte bidrar till finansieringen med direkta pengar.

Arbetsmarknadsförvaltningen och socialförvaltningen har tidigare presenterat projektet med stolthet.  Jobb på sikt är en insats som fungerar, som sparar pengar åt samhället och som många köar till.  Motsatsen är att de som i dag är med i projektet skulle kosta samhället stora summor pengar varje år.  För att inte tala om den betydligt sänkta livskvalitén för den enskilde, som inte får fortsätta eller börja i projektet.

Trenden är att fler människor drabbas av psykisk ohälsa. Detta är i sig en stor utmaning som Helsingborgs stad måste möta med professionalitet. Det finns många fördelar med att finansiera en verksamhet som fungerar och som vänder sig till en grupp personer som vi vet måste prioriteras.

Om vi överväger nackdelar och fördelar med att implementera och permanenta Jobb på sikt ser vi bara fördelar. Vänsterpartiet vill att varje skattekrona ska användas omsorgsfullt. Vi anser att 4,3 miljoner till Jobb på sikt är väl använda pengar. Vi kan inte acceptera att en verksamhet som hjälper människor bara ska försvinna på grund av att andra aktörer inte är med och finansierar det.  

Om viljan finns hos de styrande, finns det alltså inte något som hindrar att Helsingborgs stad står för den fortsatta finansieringen  Vi vill därför uppmana de styrande politikerna att göra om och göra rätt. Det är inte för sent!

Birgitta Möller, ersättare i Socialnämnden

Claudia Velásquez, ledamot i Arbetsmarknadsnämnden

Ingrid Mattiasson Saarinen, ledamot i kommunfullmäktige

Peter Ahlbom, ledamot i kommunfullmäktige

insändare i Lokaltidningens nätupplaga 2018-06-01

Högst oroande med övriga partiers tystnad

V undrar varför övriga partier ej reagerar när någon gjort ett uppenbart tjänstefel eller när det finns ett nära samband mellan politiken och bolag som är beroende av politiska beslut. Vi skrev en insändare om detta och skickade den till Min mening i HD den 7 mars (ännu ej införd).

Högst oroande med övriga partiers tystnad

På kommunfullmäktiges möte förra onsdagen fanns bland punkterna på dagordningen Vänsterpartiets interpellation om en jävssituation vid en rekrytering inom Idrotts- och fritidsförvaltningen.

Stadsrevisionen hade i sin utredning kommit fram till att det fanns ett jäv när en projektledare anställdes. Vi ville därför veta hur Idrotts- och fritidsnämnden tänkte agera. Svaret från nämndens ordförande, Cecilia Engström (KD), var att inget skulle göras.

Vänsterpartiet tycker att det är självklart att alla ska behandlas lika, jäv ska inte tolereras och varje misstanke om jäv undvikas. Det räcker inte med att säga att vi har sett över anställningsprocessen. Riktlinjerna för anställningar var tydliga redan tidigare och dessa har helt klart inte följts.

Vi hoppades naturligtvis att fler partier i Helsingborg skulle tycka detsamma. Men högst oroande denna kväll var övriga partiers tystnad. Inget annat parti verkar tycka att det är självklart att det ska bli en påföljd om man bryter mot stadens regelverk.

I de blågrönas Helsingborg är det tydligen helt ok att bryta mot regelverket utan någon påföljd. Detta trots att anställningsprocessen inte hade följt de regler som finns och trots stadsrevisionens påpekande.

Liksom Stadsrevisionen tycker vi att det inte får finnas vare sig jäv eller misstanke om jäv i offentlig verksamhet. Detta gäller självklart både politiker och tjänstemän. Bara misstanken om att viktiga tjänster och uppgifter fördelas efter andra kriterier än kompetens och lämplighet gör att medborgarnas tillit till samhället skadas.

En omdiskuterad detaljplan bröts ut ur Stadsplan 2017 sedan ett nytt byggbolag köpt en tomt, där den tidigare ägaren fått nej på en ansökan om att bygga bostäder. I ledningen för den nye ägaren arbetar en politiker med plats i kommunfullmäktige, som visserligen anmälde jäv och inte deltog när frågan behandlades i kommunfullmäktige. Men vad som förvånar oss är att inte alla partier anser att det är en självklarhet att det är vattentätt mellan de företag som på något sätt verkar inom ramen för och är beroende av politiska beslut och politiken.

Det finns ett politikerförakt, ibland med visst fog när höga politiker och tjänstemän går fria, även om de brutit mot ett regelverk eller gjort något annat fel. Det som hänt och händer nu i Helsingborg gör knappast att förtroendet för politiker och politiken ökar.

Ingrid Mattiasson Saarinen
vice gruppledare och ledamot i kommunfullmäktige (v)

Peter Ahlbom
ledamot i kommunfullmäktige (v)

Debattsvaret som aldrig kommer att bli publicerat i HD

I slutet av januari skrev de två moderata herrarna Danielsson (kommunstyrelsens ordförande i Hbg) och Jacobsson Gjörtler (riksdagsledamot) en inlaga i Helsingborgs Dagblad (HD) om de nyanländas bristande vilja att lära sig svenska och föreslog att ekonomiskt bistånd samt uppehållstillstånd skulle dras in om de inte snabbt nog läste in hela SFI. Den 1 feb. skrev jag ett svar där jag i egenskap av utbildad lärare i svenska som andraspråk pekade på forskning samt egen erfarenhet som visar att de har fel gällande sina idéer om språkinlärning.
Den 16 feb kom ett nytt inlägg från herrarna. De hade nu tagit reda på att jag inte bara är lärare utan också vänsterpartist! Ny kritik där de inte i första hand bemötte mitt inlägg utan att jag är vänsterpartist.
Självklart skrev jag ett nytt bemötande och skickade igår till HD. Idag blev jag uppringd av HD. Mitt senaste svar skulle inte publiceras. Istället skulle jag förklara varför jag inte berättat att jag har förtroendeuppdrag från V. ”Varför då?” undrade jag och sa att jag inte uppfattat mitt första inlägg som politiskt utan hänvisat till forskning och verklighet. Jag fick veta att om jag har förtroendeuppdrag från ett politiskt parti måste det uppges i ett debattinlägg! Denna information finns inte att läsa någonstans i tidningen.
Jag har en stark känsla av att såväl de två moderaterna som HD-medarbetaren känner sig lurade. Jag misstänker att de tyckte att det var rätt vettiga tankar som jag gav uttryck för. Sedan får de veta att det inte kan vara vettigt för skribenten är vänsterpartist!!

Debattsvaret som aldrig kommer att bli publicerat.

Skulle moderaterna Peter Danielsson och Jonas Jacobsson Gjörtler (Debattinlägg 2018-02-13) kritiserat mitt inlägg gällande språkinlärning hos vuxna invandrare (Aktuella frågor 2018-02-01) om de inte tagit reda på att jag är vänsterpartist?
Eftersom de inte utvecklar sin kritik om det jag tar upp kring språkinlärning i vuxen ålder tolkar jag det som att vad som stör de två moderaterna är det faktum att det visade sig att jag tillhör ett parti vars åsikter de med automatik förkastar. Kanske upplevde de att jag lurat dem att hålla med i mycket av det jag skrev därför att de inte kände till vilket politiskt parti jag stödjer. När de nu tagit reda på min politiska hemvist är det kritik av vänsterpartiet som går som en röd tråd genom deras senaste inlägg.

Mitt första inlägg var inte ett politiskt inlägg utan byggde på forskning i frågan samt upplevelser från den verklighet som jag och mina arbetskamrater möter varje dag. Jag undertecknade inte mitt första inlägg med partibeteckning eftersom jag tyckte att det var ointressant just där och då. Nåväl, vad i mitt första inlägg irriterar de två moderaterna?

Danielsson och Jacobsson Gjörtler påstår att jag är oseriös som jämför grundskoleelever som läst svenska som första språk i nio år med SFI-elever som läst svenska som andraspråk något enstaka år. De utvecklar inte varför detta skulle vara oseriöst vilket gör att det blir svårt för mig att bemöta. Den ena gruppen försörjer sig i de flesta fall på bidrag och den andra har skolplikt menar de två men på vilket sätt det är oseriöst att jämföra grupperna gällande krav på godkänt betyg i svenska framkommer inte. Mitt argument var att samma krav som ställs på den ena gruppen gällande betyg i svenska språket borde också ställas på den andra. Moderaterna menar att mitt argument visar hur V ser på integration men, som sagt, de utvecklar inte hur och går därför inte att bemöta.

Danielsson och Jacobsson Gjörtler hävdar att jag inte ställer krav på mina invandrade elever i deras språkinlärning. Inte någonstans i mitt inlägg har jag påstått detta. Jag (liksom också vänsterpartiet för övrigt eftersom herrarna hävdar motsatsen) menar att man ska ställa höga krav på den nyanlände gällande att lära sig det svenska språket. Om mina elever läser moderaternas senaste inlägg kommer de att skratta hjärtligt eftersom de många gånger tycker att jag som lärare ställer för höga krav. Självklart vill jag som lärare i svenska som andraspråk att mina elever ska komma ut på arbetsmarknaden och lyckas där. Jag vet, genom forskning liksom genom egen erfarenhet att de arbetssökande som saknar det svenska språket får mycket svårt att skaffa ett riktigt jobb.

Eftersom moderaternas senaste inlägg fokuserar på vänsterpartiet och vad de menar är vår inställning i rent politiska frågor och inte på språkinlärning i sig blir jag tvungen att lämna området språkinlärning och visa på effekterna av politiska beslut.
Varken jag eller V tror på inträdesjobb och praktik som vägen till arbete. Dessa ”anställningar” leder inte bort från bidragsberoende. Den som däremot får en hel kollektivavtalad lön som det går att försörja sig och sin familj på behöver inte längre vara beroende av ekonomiskt stöd från socialtjänsten.. Därför tjatar jag ständigt på mina elever att de måste se till att klara kurs D (slutkursen) inom SFI. Utan godkänd D-kurs går det inte att bli antagen på någon yrkesutbildning alls. Den som dessutom blir godkänd på svenska som andraspråk från årskurs 9 har öppnat dörren till antagning på en mängd gymnasiala yrkesutbildningar. Bristyrken där de utbildade i princip är garanterade en normal anställning med kollektivavtal.

Den vägen leder till integration i motsats till de konstruerade ”hitte-på”jobb som moderaterna föreslår. Samhället måste börja bekosta utbildningar till bristyrken. När samhället har stor brist på exempelvis undersköterskor ska samhället bekosta utbildning till sådana istället för att bekosta instegs eller- inträdesjobb hos arbetsgivare som gladeligen utnyttjar bidrag genom att AF betalar såväl skatt som sociala avgifter för den arbetslöse som kanske får som arbetsuppgift att måla om ett hus. När personen med instegs eller-inträdesjobb har målat i två eller tre år kan arbetsgivaren göra sig av med denne och istället få en ny arbetslös från AF, erhålla nya bidrag och få ytterligare uppgifter utförda till en billig peng. Den arbetslöse står fortfarande utan utbildning och har därmed lika svårt som tidigare att få ett riktigt jobb. Enligt AF:s egna utredningar är detta en faktor som rejält minskar möjligheten att få en anställning. Särskilt gäller det invandrare.

Jag och V tror alltså på att ställa språkliga krav. Däremot vet vi, till skillnad från moderaterna, att olika människor lever under olika förutsättningar med olika möjligheter att kunna leva upp till samhällets krav. Att misslyckas med att lära sig svenska som vuxen behöver inte bero på lättja och ointresse. Inte desto mindre är det svårare för den nyanlände att lyckas på arbetsmarknaden än till exempel för den infödde svensken med ofullständiga grundskolebetyg. I förra veckan publicerade arbetsförmedlingen en utredning som visar just detta.
Självklart finns det nyanlända som struntar i att lära sig svenska likaväl som det finns nyanlända som bränner av SFI på 5-6 månader för att sedan snabbt ta sig in på universitetet för att komplettera sina akademiska examina från hemlandet. Dessa grupper finns men är små.

Slutligen hänvisade Danielsson och Jacobsson Gjörtler i sitt första inlägg till statistik från Skolverket som berättar att enbart sex av tio blir klara med sin SFI på ett år. Denna uppgift fick moderaterna att föreslå minskad ekonomisk ersättning och indraget uppehållstillstånd. Inte konstigt att undertecknad drog slutsatsen att SFI ska klaras av på ett år. De två moderaterna menar nu att min slutsats är felaktig vilket såklart gör mig glad.

Ulla Thell
Lärare i svenska som andraspråk därtill vänsterpartist