Skip to main content

Uttalandet från Vänsterpartiet Helsingborg angående Vision 2035

Vänsterpartiets parlamentariska grupp upplever att stadens Vision 2035 saknar de konkreta politiska idéer som behövs för att utveckla Helsingborg. Visionen har blivit ett stort reklamprojekt som generar kostnader som inte motiverar dess existerande.

De utmaningar som Helsingborg står inför i framtiden har inte visionen lösningar på. Vänsterpartiet har lagt konkreta politiska förslag som har haft stöd i Vision 2035, nu senast en plan för HBT-certifiering av stadens verksamheter. Helt enligt tanken om en gemensam stad för alla helsingborgare. Vilket den blågröna majoriteten inte skickade på remiss, vilket är häpnadsväckande av partier som säger sig stå bakom visionen om en gemensam stad.

En vision är beroende av ett ekonomiskt styrsystem och en politik som underlättar arbetet med visionen. Ett sådant styrsystem och en sådan politik existerar inte. Privatiseringar, utförsäljningar och dyra konsultuppdrag i stadens verksamhet dränerar stadens resurser och möjligheter att uppnå målen. Den blågröna majoriteteten verkar fortsätta denna privatiseringspolitik. Vänsterpartiets vision är att medborgarna i Helsingborg skall ha en välfärd att lita på. Då behövs en politik som sätter medborgarnas behov i främsta rummet. Stadens främsta verktyg för att uppnå en välfärd att lita på, är stadens anställda. Då krävs en personalpolitik som bygger på samverkan med fackliga organisationer, vilket är högsta prioritet för oss i Vänsterpartiet.

Våra politiska ambitioner anser vi inte kan förverkligas via Vision 2035.

Därför anser vi oss att vara fria att framöver föra vår egen politik utan att vara bundna till Vision 2035.

Läs mer

Visionen får även V att se rött

V Helsingborgs vision

Vi har råd att hjälpa de hemlösa

Vid tisdagens sammanträde i kommunfullmäktige, den 20/1, blev det en tuff och livaktig diskussion kring de hemlösas situation i vår stad. Vänsterpartiet hade ställt en interpellation till Peter Danielsson, kommunstyrelsens ordförande, med frågor om hur kommunen löser dessa problem.

De ideologiska och humana skiljelinjerna polariserades mellan SD och alla övriga partier. Det visade sig tydligt hur SD:s ledamot Michael Rosenberg, underblåste myter och lögner om de 30-tal EU-migranter som vistas i vår stad. Han återkom ständigt till att dessa människor tjänade stora pengar på att sitta på våra gator och tigga, och att de inte borde vara välkomna i vår stad. Han kallade dem ”EU-turister” som utnyttjade vår välvilja.

Detta visar vilken föraktfull människosyn som partiet grundar sin politik på.

I en fri globaliserad värld råder fri rörlighet för människor. Det innebär också att grupper som tvingas fly från förföljelse och fattigdom tyvärr måste ge sig av från sina hemländer för att söka någon form av trygghet någon annanstans i världen. De EU-migranter som vistas i Helsingborg är företrädesvis romer som aldrig fått en chans till utbildning eller arbete i de länder de flyr ifrån. Nu förföljs de även här. Enligt kommunens samordnare bränns de tältläger de sover i ner, plus att de trakasseras om de söker sig till verksamheter för andra hemlösa.

Detta är oacceptabelt för ett samhälle som vårt. Vår stad borde backa upp samordnaren plus övriga organisationer som stöttar EU-migranterna och de hemlösa så mycket det går.

Peter Danielsson, kommunstyrelsens ordförande, menar att staden hjälper dessa krafter till max redan med ekonomiska medel m m. Det låter ihåligt. Röda Korset får ställa upp med övernattningsplatser utan extra ersättning då och då.

De blågröna gömmer sig bakom att man har en långsiktig strategi för att lösa problemen. Det är lovvärt i sig. Vi i Vänsterpartiet tycker också att EU ska ställa krav på Rumänien för att hjälpa sina medborgare så de inte behöver fly. Men nu har vi ett akut humant problem vi måste lösa solidariskt. Vi vill att kommunen inför en ”tak över huvudet garanti”, som innebär att alla människor som vistas i staden ska få sova under tak när det är som allra kallast utomhus, oavsett vilka hemlösa människor det gäller.

Vistelsebegreppet i socialtjänstlagen innebär att staden ska ta ansvar för alla människor som vistas i staden. Så med tanke på att Helsingborg har en god ekonomi har vi råd med solidaritet.

Mats Fuchs
Vänsterpartiet
Helsingborg

Publicerad på HD 150126

”Det låter sig inte utan vidare inordnas i tabeller och siffror.”

Trots att det säkert finns goda avsikter bakom varje enskild nytillkommen arbetsuppgift för socialarbetare i Helsingborg leder dessa, i kombination med fokuseringen vid mätbara prestationer, till att barns behov riskerar att förbli ouppmärksammade.
Det skriver Claudia Velasquez och Barbro Stigsdotter, som båda är socialsekreterare i Helsingborg.
På tisdag, den 20 januari, ska kommunfullmäktige i Helsingborg fastställa nya styrkort för stadens verksamheter. I styrkortet anges mål och delmål, och hur man ska mäta om målen uppnåtts.
Tanken är med säkerhet att styrkortet ska bidra till att förbättra kvaliteten i arbetet. Med hjälp av mätbara mål ska bland annat politiker kunna se att förvaltningarna är på rätt väg, att dessa gör rätt saker och att samhället får ut mesta möjliga av skattepengarna.
Det är ett viktigt samhällsansvar att ta hand om de mest utsatta barnen. Vi menar emellertid att arbetet för socialtjänsten i Helsingborg just nu är på väg in i en återvändsgränd, bland annat just på grund av att det läggs stor vikt vid att mäta prestationer.
Socialtjänstens viktigaste arbetsuppgift är att utreda vilka behov barn har, och att försöka se till att barnen och deras familjer får den hjälp de behöver.
Ytterst handlar det om att skydda barn från att i värsta fall bli dödade, så som för en tid sedan skedde i Karlskrona.
Nästan alltid består jobbet i att möta barn och föräldrar, att skapa en bra relation och se till att de får hjälp.
Någon gång handlar jobbet om att inse att barnet behöver omedelbart skydd för att inte riskera att misshandlas eller i värsta fall dödas.
Och konsten är naturligtvis att rätt bedöma när det handlar om det ena och när det handlar om det andra.
Under senare tid har situationen inom landets utredningsenheter gällande barn och unga debatterats livligt. Det rapporteras om stress, stor personalomsättning och att många med detta svåra arbete är unga och nyutexaminerade.
Varje gång ett barn misshandlas till döds uppstår frågan hur det kunde hända, och det har under många år pågått ett ambitiöst arbete med att försöka förbättra socialtjänstens sätt att möta barns behov av hjälp och skydd.
I Helsingborg har man till exempel vidareutbildat personal och utvecklat hjälpen till familjer, bland annat genom familjecentraler, föräldragrupper och stödgrupper för barn.
Men det som också har hänt under de senaste åren är att socialsekreterarens arbete med att hjälpa barn – i praktiken – mer och mer har kommit att bestå av administration.
Det kommer nya krav på vad som ska dokumenteras om klienten, men också krav på garantier som ska uppfyllas och mätetal som ska redovisas.
Eftersom det är omöjligt att på ett enkelt sätt mäta det som är själva kärnan i arbetet – att barn verkligen får hjälp – mäter man sådant som går att mäta. Så inriktas verksamheten också på just det som går att mäta.
Ärendemängden har länge ökat, nu senast hörde vi siffran 30 procent.
Trots att det säkert finns goda avsikter bakom varje enskild nytillkommen arbetsuppgift leder detta, i kombination med fokuseringen på mätbara prestationer, till att barns behov riskerar att inte uppmärksammas.
Även socialarbetarnas närmsta arbetsledare är pressade.
Det som verkligen är kvalitet i arbetet – nämligen att barn får rätt hjälp och den hjälp de behöver när de behöver den – får som det nu är inte tillräckligt utrymme.
Eftersom socialarbetare utbildat sig för att kunna vara till hjälp i barns liv, så är det vad vi upplever som meningsfullt att arbeta med. Alla socialarbetare håller med om att detta är den viktigaste arbetsuppgiften.
Men den nuvarande arbetssituationen leder till stress och till att många inte tycker de kan göra ett arbete som de känner sig nöjda med.
Till detta kommer att den pressade arbetssituationen inte tas på allvar av ledningen.
En möjlighet är då att sluta, vilket många tyvärr gör. Och eftersom vi vet att relationer och kontinuitet är viktigt i allt hjälparbete är detta naturligtvis allvarligt.
Vad spelar det för roll att varje barn har en egen socialsekreterare om denna person byts ut hela tiden?
Socialt arbete är komplext och på många sätt en konst, det låter sig inte utan vidare inordnas i tabeller och siffror.
Naturligtvis behöver arbetet utvecklas, men låt oss göra det tillsammans.
Det behövs ett genuint samarbete med ledningen, inte detaljstyrning som i värsta fall leder till sämre kvalitet.
Claudia Velasquez, socialsekreterare och ersättare (V)
i kommunfullmäktige Helsingborg
Barbro Stigsdotter, socialsekreterare (Mp)
i kommunfullmäktige Höganäs

 Publicerad 150118 HD

Våra äldre ska ha rätt att välja

Debatten kring våra äldre människors möjligheter att kunna välja vilket äldreboende man
vill, är jätteviktig, men märklig. Det är underligt att Allianspolitiker och företrädesvis moderaten Richard Lundberg, f d ordförande i vård- och omsorgsnämnden, är de som velat begränsa människors valfrihet. Valfriheten har ju varit Alliansens hjärtefråga.

De enskilda biståndshandläggarna har makten att avgöra vilket boende en vårdtagare ska bo på. Om man tackar nej till en föreslagen plats riskerar man att ramla ur kön. Det är djupt  inhumant.

Äldre människor är utlämnade till de som planerar deras vård, plus att de äldre ofta finner sig i vad som planeras över deras huvuden utan att orka ifrågasätta.

Det kan finnas många orsaker till att en person vill vänta på en plats på ett visst äldreboende. Han eller hon kan ha en anhörig just där, och även närhet till övrig familj och vänner i området.

Äldreomsorgen i Helsingborg har haft och har fortfarande problem både vad gäller kvalité och organisation. Vi minns larmrapporterna om Carema i somras där missförhållanden i vården, samt bland personalen avslöjades. Det finns också mycket som är bra. Det kommunalt drivna Åbräddens äldreboende på Raus har korats till Sveriges bästa. Så man kan önska att detta boende får utgöra modell för alla övriga.

Staden har en ganska jämn fördelning mellan privat och offentligt driven äldreomsorg, såväl hemtjänst som boende. Dock återtogs tre privata äldreboenden i stadens regi i sommar. Det är ett steg i rätt riktning för att trygga verksamheternas kvalité.

Grundläggande är att privata verksamheter ska generera vinster till aktieägare. Dessa skattepengar ska gå till vården av våra äldre i stället.

Vänsterpartiet vill att all äldreomsorg drivs i offentlig regi. Med en och samma huvudman är det lättare att följa upp arbetet. Vi vill att personalen får trygga fasta jobb utan delade turer, med rätt till fortbildning, bra löner och fasta vikariepooler.

Vi är också medvetna om att arbetet med våra äldre är betungande i längden. Därför lägger vi nu en motion i kommunfullmäktige om att införa sex timmars arbetsdag inom äldreomsorgen. Något som provades med gott resultat på Fredriksdals äldreboende för några år sedan.

Våra äldre är värda det bästa, så en satsning på bra och trygga arbetsvillkor för personalen leder till att såväl vårdtagare som personalen inom äldreomsorgen mår bra.

Vänsterpartiet ser det sambandet och vill att det tas ett samlat grepp för att höja kvalitén.

Mats Fuchs
Publicerad i HD 14 januari 2015

Vi kräver sovplatser åt de behövande i staden

När vintern lägrar sig över Helsingborg, för det med sig så låga temperaturer, att ingen människa ska behöva sova utomhus nattetid. Blir det riktigt kallt finns det risk att några av de EU-migranter som nu sover i tält eller på bar mark kan frysa ihjäl.

Till större delen är det olika ideella volontärer som lägger ner mycket tid för att hjälpa EU-

migranterna med kläder, mat och om det går med övernattning inomhus. Helsingborgs stad har en anställd samordnare som ska jobba för att dessa utsatta människor i nöd ska få sina primära behov tillgodosedda. Ett grundläggande behov är att ha tak över sina huvuden nattetid, vilket inte uppfylls.

Vi undrar om de blågröna kommunalpolitikerna vet hur illa det är ställt med EU-migranterna, och om de är införstådda med de förhållanden de lever under i staden. Deras utsatthet är akut, och flera av dem kan riskera att dö, när de tvingas att sova ute på nätterna.

Alla frågor som gäller fri rörlighet inom EU är ett statligt ansvar. Vad gäller bistånd enligt socialtjänstlagen har EU-domstolen tydliggjort att detta inte ligger inom EU:s kompetensområde, utan hos medlemsstaterna. För Sveriges del innebär detta således att alla individer som vistas i landet har rätt till hjälp enligt socialtjänstlagen. Därför är det då varje enskild kommuns ansvar att hjälpa alla som vistas i kommunen, i enlighet med vistelsebegreppet.

Läs mer
Vänsterpartiet kräver sovplatser. 9 januari 2015
Hemlösa utan tak överhuvud. 5 januari 2015
Debattartikeln: Tak över huvudet är ett grundläggande behov, och inga människor ska behöva sova utomhus i den kalla vintern. 4 januari 2015

Tak över huvudet är ett grundläggande behov, och inga människor ska behöva sova utomhus i den kalla vintern.

Ideella krafter i Helsingborg hjälper de utsatta dagligen med insamlingar till mat, kläder, sängplatser. Det är ett arbete som kommunen har skyldighet att utföra.

Samtidigt väljer ansvariga, avlönade politiker från de styrande blågröna partierna att låta skattepengar vara inlåsta på banken istället för att användas till humana, riktade åtgärder till de behövande.

Dessa politiker har ett val, men det har inte de utsatta hemlösa och flyktingarna.

Helsingborgs stad bryter dagligen mot lagen när man resonerar i termer av att vilja fortsätta att utreda, istället för att agera.

Under Aktuella frågor (28/12) skrev många av Helsingborgs ledande allianspolitiker att de på lång sikt vill bryta utanförskapet.

Det låter cyniskt. Hur många utsatta nödlidande individer ska gå under fram till dess?

Vi blir inte förvånade över det kalla beskedet. Vad kan vi förvänta oss av politiker som satt tysta under senaste kommunfullmäktige, när vi diskuterade den ohållbara arbetssituationen för socialsekreterarna i staden? Socialpolitik är uppenbart lågprioriterad av stadens blågröna majoritet.

De blågröna företrädarna hävdade i sitt inlägg att staden väljer en väg som bygger på forskning.

Enligt Hans Swärdh, professor i socialt arbete och en av landets främsta experter på hemlöshet, finns det inte något forskningsstöd för att tillgång till härbärge lockar fler behövande.

Det räcker inte att tala om andra långsiktiga lösningar – Helsingborgs politiker måste våga konkretisera och agera.

Frågan om de hemlösa migranterna kan inte heller vänta på EU-beslut.

Arbetslösheten och klassklyftorna i Europa har ökat i varje land. Så en dag är de här – de romska tiggarna från Rumänien. Att det är just romer från Rumänien som först uppmärksammas med att tigga är inte så konstigt, eftersom de sannolikt är de som har det allra sämst.

Politiker, även vi i Vänsterpartiet, kräver att EU sätter press på Rumäniens regering att stoppa diskrimineringen av romer.

Det är en god tanke som är förtjänt av allt stöd, men tyvärr är kravet en aning orealistiskt mot bakgrund av EU:s agenda och prioriteringar.

EU-migranter har samma rätt som vi att röra sig fritt inom den europeiska unionen.

Socialtjänstens ramar och handlingsutrymme bestäms av politiken. Vistelsebegreppet är det som gäller enligt lag. Socialtjänsten kan erbjuda hjälp med resa hem – det gäller för varje individ, oavsett vilket land hon är skriven i.

Vill individen inte ha hjälp kan det inte påtvingas. Så är det för var och en. Socialtjänsten kan också erbjuda härbärge åt alla utsatta.

För oss i Vänsterpartiet är det en självklarhet att staden tar sitt ansvar och att likabehandling gäller.

Finns det pengar för att betala orimligt höga löner för kommunalråd i staden, så finns det pengar för att göra ett bättre socialt arbete. Dessutom har staden mycket god ekonomi.

Det blågröna styret måste sluta använda ordet långsiktighet som ursäkt för att inte agera.

Tak över huvudet är ett grundläggande behov, och inga människor ska behöva sova utomhus i den kalla vintern.
Dra lärdom från andra kommuner, som Linköping, och samarbeta med de frivilliga och solidariska krafterna i Helsingborg.

Detta måste göras snarast möjligt, men de verkliga förändringarna handlar om att mobilisera för att få till stånd strukturella åtgärder på högre nivå – vår socialistiska politik.

Normalisera inte välgörenheten, ta ansvar.

Claudia Velasquez (V)

ledamot i arbetsmarknadsnämnden

Mats Fuchs (V)

ledamot i socialnämnden

Publicerad i HD 4 januari 2015