Författare: jennybjorklundhansson

Snart kommer alla helsingborgare som deltagit i en daglig verksamhet i 25 år att visas uppskattning med en minnesgåva tack vare Vänsterpartiet Helsingborg. “Det handlar helt enkelt om att visa uppskattning och att alla ska inkluderas”, säger Ingrid Mattiasson Saarinen (V) som har skrivit Vänsterpartiets motion som ser ut att röstas igenom i kommunfullmäktige. 

Vi har frågat Ingrid hur det kommer sig att hon skrev motionen. “Jag fick höra i samband med att minnesgåvor skulle delas ut i Helsingborg, att de som arbetar inom daglig verksamhet  inte uppmärksammas på motsvarande sätt. Vilket jag tyckte var djupt orättvist.” Hon såg över hur det såg ut i andra kommuner och föreslog för sin partigrupp att de skulle lägga ett förslag om minnesgåva. “Vänsterpartiet Malmö hade ganska nyligen skrivit en motion om detta, där de hänvisade till att bland annat i Sundsvall, Uppsala och Göteborg delas minnesgåvor ut även till dem som arbetar inom daglig verksamhet”, säger Ingrid. 

 Så på vilket sätt tror då Vänsterpartiet att en minnesgåva kan vara betydelsefull för dem inom daglig verksamhet? Ingrid säger att för deltagarna i daglig verksamhet är verksamheten en stor del av deras vardag och många ser också verksamheten som sitt arbete. Verksamheten ska ju efterlikna den ordinarie arbetsmarknaden så långt det är möjligt, även om det inte råder ett formellt anställningsförhållande. Hon tycker att alla som på något sätt arbetar inom Helsingborgs stad ska betraktas som de medarbetare de är.  Ett sätt att visa de personer som deltar i daglig verksamhet stadens uppskattning, då känns det naturligt att inkludera dem bland de inom staden som får en minnesgåva efter 25 års arbete. Ingrid menar att minnesgåvan är ett sätt att visa uppskattning för det arbete som någon under många år utfört för staden. 

 När vi ändå diskuterar daglig verksamhet så passar vi på att fråga Ingrid om det finns annat inom daglig verksamhet som du skulle vilja förändra? Ingrid påtalar då att habiliteringsersättningen borde höjas. Hon lyfter även ett annat förslag som Vänsterpartiet lagt om att fler deltagare inom daglig verksamhet ska inkluderas på arbetsmarknaden genom anställning. “Men så länge som någon arbetar inom daglig verksamhet tycker jag att hen också ska ha en långt skäligare ersättning”, säger hon. 

Ingrid Mattiasson Saarinen (V) satt i kommunfullmäktige i Helsingborg under förra mandatperioden och är under denna mandatperiod förtroendevald ersättare i regionfullmäktige. Hon sitter i arbetsmarknadsnämnden och i sjukhusstyrelsen i Helsingborg samt i regionens kulturnämnd.

I takt med stigande inflation och rekordhöga matpriser blir den ekonomiska situationen alltmer akut för många som ekonomiskt lever på marginalen. Detta drabbar många, varav en stor grupp är barnfamiljer. 

 Stora civilsamhällesaktörer som Hyresgästföreningen, Rädda Barnen, Svenska Röda Korset och Majblomman varnar för att barnfattigdomen är ett akut problem i Sverige i dag. En Sifo-undersökning från i våras visar att många barnfamiljer har svårigheter med att tillgodose de mest grundläggande behoven.

 Tusentals barn lever i ekonomisk utsatthet i Sverige idag. Att växa upp i fattigdom har en starkt negativ inverkan på barns möjligheter att tillgodogöra sig sina rättigheter och till goda livschanser

Det ekonomiska biståndet är välfärdssystemets yttersta skyddsnät, ett resultat av politiska beslut och en politik med jämlikhets- och välfärdsambitioner under 1900-talet. Men civilsamhället ser i dag en kraftig övervältringseffekt från stat och kommuner till civilsamhället.  Många ideella organisationer gör fantastiska insatser för att täcka upp för det som egentligen borde vara samhällets ansvar.  Vi är på väg tillbaka till ett samhälle där välgörenhet fått ersätta en generell välfärdspolitik.

Helsingborgs stad har, liksom alla kommuner i Sverige, ett antal familjer med barn som behöver ansöka om försörjningsstöd för att få ihop sin ekonomi, ibland under en kortare period, ibland under en längre. Försörjningsstödet baseras enligt lag på riksnormen, därutöver står det kommunerna fritt att bevilja eventuella tillägg.

Jullovets lediga dagar under december månad medför ökade matkostnader för en familj med jullovslediga barn. Julen innebär även för många förväntningar, vilka är svåra att möta i en familj som har försörjningsstöd genom det knappa ekonomiska utrymme som riksnormen utgör. 

I Solna och i Sundsvall har det under hösten beslutats att barnfamiljer med försörjningsstöd ska få ett extra tillskott för att täcka ökade utgifter under december månad 2023.

Vänsterpartiet anser att det generellt är bättre med långsiktighet och kontinuitet i stället för att göra tillfälliga engångssatsningar. Men ibland måste man kunna göra ett avsteg från detta.  

Det fanns i november ca 1.300 barn i Helsingborg, som levde i en familj som fick ekonomiskt försörjningsstöd. Därför föreslog vi att Arbetsmarknadsnämnden under december månad 2023 skulle bevilja ett tillägg till försörjningsstödet med 1.500 kr per barn till de familjer som beviljats försörjningsstöd under både november och december 2023.

Detta skulle finansieras av de medel som redan är avsatta i budget 2023 för ekonomiskt bistånd, då det fanns ett överskott i nämndens budget för detta, preliminärt 42 miljoner för 2023. Denna engångsutbetalning skulle inte påverka hushållets rätt till ekonomiskt bistånd i januari.

Eftersom alla barn i Helsingborg som lever i en familj som beviljats ekonomiskt bistånd under november och december skulle erhålla det, skulle det enligt vår uppfattning inte heller strida mot kraven på likabehandling av kommunens invånare.  Liknande resonerar kommuner som redan genomfört förslaget som Solna och Sundsvall.

Barnkonventionen är numera lag och att se till barnets bästa är något som vi ska förhålla oss till i varje beslut. Detta görs bäst genom en barnkonsekvensanalys för att säkerställa att barns rättigheter finns med i beslutsfattandet. Dessutom har vi ett Livskvalitetsprogram i Helsingborg som säger att staden ska se till barns och ungas perspektiv och prioritera att hitta arbetssätt och göra insatser som minskar konsekvenserna av social utsatthet.

Trots att Vänsterpartiet stod ensamma om att stödja förslaget, fortsätter vi kämpa för att vårt generella välfärdssystem ska ge barn och utsatta grupper välfärd.

Ingrid Mattiasson Saarinen (V), ledamot arbetsmarknadsnämnden 

Jenny Björklund Hansson (V) kommunalråd 

Saera Khan (V) ledamot socialnämnden 

Högerstyret gömmer sig istället för att ta ansvar för skolan!

Det är en skam att se hur vår kommun, under högerstyrets ledning, smiter undan sitt ansvar i skolan och prioriterar att låta kommunen lägga en halv miljard på hög framför att stärka utbildningen och lärarnas möjligheter i kommunen. När skolan var uppe för debatt i fullmäktige under delårsrapporten, valde kommunstyrelsens ordförande Christian Orsing (M) att enbart prata siffror istället för att bemöta den viktiga debatt om besparingarna som lärarna genom den manifestation de arrangerat utanför salen ville lyfta.

Det närmsta innehåll Christian kom till var att kritisera oppositionen för ordval som ”katastrofen i skolan”, ord som kom direkt från lärarna själva. Christian valde istället att förmedla att allt är lugnt. Ingen ska behöva oroa sig. Det är ett fruktansvärt märkligt budskap till lärarna och deras fackförbund som protesterade utanför mötet om den katastrofsituation som råder i skolan när elevassistenter sägs upp, vikarier inte ersättas och lärare som redan stressar för att hinna med inte längre vet hur de ska klara sitt uppdrag. Inför kommunfullmäktige den 23 januari har vi ställt frågan till Hans Nelson (L) om han anser att styrets budget finansierar skolan fullt ut och följer skollagens intention att all utbildning ska ta sin utgångspunkt i barnets bästa? Liberalerna har likt tidigare mandatperioder tillsammans med styret, nu med stöd av SD det högsta ansvaret för skolan i Helsingborg. 

När delårsbokslutet tidigare debatterades valde dock Nelson att inte säga ett enda ord på hela mötet. Vi hoppas att vi kan få riktiga svar nu. Under budgetfullmäktige var istället budskapet från barn- och utbildningsnämndens ordförande Hans Nelson (L) att nu har styret tagit en budget, så nu får rektorerna lösa resten. I protokollet från beslutet om Barn- och utbildningsnämndens internbudget så skriver Sveriges skolledare med rätta att de vill se att ytterligare resurser tillförs så att elevers måluppfyllelse och en rimlig arbetsmiljö säkerställs. De vill även att politiker i nämnden och i kommunfullmäktige på så sätt tar ansvar på riktigt genom att betrakta skola och utbildning som en prioriterad investering för framtiden. Det är uppenbart att styrets budget för skolan i Helsingborg inte håller. Det är dags att de börjar lyssna på de som verkligen vet vad som pågår i våra skolor: rektorer, lärare och elever.

För visst, i sanningens namn händer det att någon i styret säger något fint om att skolan är viktig. Men det finns inte en tillstymmelse av handling till de orden. I HD 21/10 2023 skrev Christian Orsing (M) och Hans Nelson (L) tillsammans med Lars Thunberg (Kd)  att de har en verklighet att förhålla sig till när det gäller budgeten. Men ingen i det gänget vill samtidigt kännas vid den verklighet som personalen i skolan beskriver. Den verklighet som Sveriges lärare gick ut och demonstrerade för att politikerna i staden skulle höra. 

I en tid då utbildning och kompetensutveckling borde vara högsta prioritet för att säkra en bättre framtid för vårt samhälle, är det uppseendeväckande att högerstyret smiter undan sitt ansvar.

Lärarna beskrivs med rätta ofta som hjältar, men de är helt vanliga människor i bemärkelsen att de inte orkar arbeta i en dålig arbetsmiljö där förutsättningarna för att göra ett gott jobb ständigt minskar. Lärare som jobbar hårt för att forma våra barns framtid och förtjänar respekt och bra förutsättningar för att kunna göra sitt jobb, inte protestera för sina rättigheter.

Styret, med stöd av SD, pratar vitt och brett om vikten att bekämpa otrygghet i samhället, men verkar antingen inte förstå sambandet med en underfinansierad skola eller bara struntar i det. De glömmer oavsett att en stark utbildning är en grundläggande faktor för att minska otryggheten och skapa en bättre framtid för våra medborgare.

Styrets argument för att lägga kommunens vinst på hög kan inte försvaras när våra skolor kämpar med stora utmaningar. Och vi i oppositionen gav dem möjlighet. Vi har gång på gång föreslagit att låta vinsten gå till att rädda skolan och välfärden. På kommunfullmäktige den 23/1 ställer även Jan Björklund (S) en fråga om varför styret återigen, när det fanns mer stadsbidrag än väntat, inte ville prioritera skolan. Styret och Sd röstar konsekvent nej till mer pengar till skolan, med argument att det kommer hårdare tider. Vi hoppas att barnen som nu går i skolan tar det till sig. Det blev ingen extra resurs i klassen för styret valde att lägga skattepengar i sparkassan istället. Detta duger inte. Länge har styrets argument varit att vi skulle spara inför dåliga tider, att Helsingborgs goda finanser är bra i ett sådant läge. Men deras nedskärningar i skolan bara fortsätter

För oss i Vänsterpartiet är det självklart. Eleverna har rätt till en högkvalitativ utbildning, och lärarna måste ha rättvisa löner och arbetsvillkor. Att ge en halv miljard i vinst till kommunen istället för att investera i skolan är ett kortsiktigt och oansvarigt val. 

Genom att ge lärarna rättvisa löner och resurser, och se till att eleverna har de bästa möjliga förutsättningarna, skapar vi en starkare och mer inkluderande samhällelig framtid. Det är det enda förnuftiga sättet att använda våra gemensamma resurser.

Så länge vi har ett borgerligt styre så kommer vi fortsätta kräva att de tar ansvar för skolan och lärarna i Helsingborg, istället för att smita undan sitt ansvar.

Joacim Petersson, fullmäktigeledamot Vänsterpartiet
Jenny Björklund Hansson, kommunalråd Vänsterpartiet
Qasem Rezai, ersättare i Barn- och Utbildningsnämnden för Vänsterpartiet 

Nytt år och nya tag! Nu tar vi de första steget mot att avsätta regeringen senast 2026. Du hittar info om vårt möte om lokal politik i vår kalender HÄR

Alla medlemmar är välkomna på mötena om lokal politik!

Helsingborgs dagblad (HD) har skrivit flera artiklar om  fritidsgården Vippen på Adolfsberg som i höstas riskerade nedläggning. Den 10/8 kunde vi läsa i HD att fritidsgården nu har stängt och ser inte ut att öppnas igen. Styret (M, Kd, L) med Moderaterna som ordförande i Idrotts- och fritidsnämnden sa i höstas att en utredning skulle ske och att de därefter fick se om fritidsgården fick nya lokaler eller nya former. Den nya formen ser med facit i hand ut att bli fredagsaktiviteter i idrottshallen och en stängd fritidsgård. 

Anledningen till att fritidsgården Vippen behövde flytta var att lokalerna ska användas till Gymnastikens hus. Det kommer vara bra för området, men vi i Vänsterpartiet är likt polisen och skolledningen i området är övertygade om att fritidsgården behövs. Visst finns Tryckeriet och Idrottens hus för ungdomar i hela staden, men det är något annat än en fritidsgård i det egna bostadsområdet. 

Det talas ofta om att fritidsverksamheterna i Helsingborg behöver mer flexibla former för att nå de unga, trots att Vippen var välbesökt av ungdomar precis i den form verksamheten var i när det tvingades stänga. Vi ser också hur verksamheter som Fryshuset lockar massor av ungdomar med just fysiska platser för kreativt skapande, rörelse och möjlighet att bara umgås. Samtidigt som kommunen lägger ner sina fritidsgårdar så har Fryshuset haft svårt att få stöd från kommunen. Att både ha otillräckliga föreningsbidrag och samtidigt stänga fritidsgårdar anser vi i Vänsterpartiet i slutändan är en dålig kombination för ungdomarna i Helsingborg.  

Det har diskuterats huruvida fritidsgårdar motverkar kriminalitet. Sanningen är att det saknas forskning om just fritidsgårdar i Sverige. Däremot finns det gott om forskning som visar hur viktigt det är med positivt umgänge till jämnåriga men också vikten av relationer till vuxna som kan agera och stödja. Det finns även forskning från våldsutsatta områden i USA där just vikten av en trygg plats lyfts fram. Fysiska platser där unga kan känna sig trygga har i den forskningen visat sig vara ett avgörande i förebyggande arbete mot utanförskap och kriminalitet. I områden med trångboddhet kan fritidsgården vara den enda platsen där ungdomar kan mötas och umgås, vilket gör att även många hyresvärdar ser värdet i fritidsgårdar i bostadsområdena. Fritidsgårdar ger istället ungdomarna en plats att träffas på trygga villkor, istället för att bara vara utomhus i området. 

Vilken effekt en fritidsgård har beror givetvis på hur fritidsgårdens verksamhet ser ut. Fritidsgårdar är ingen snabblösning för att bygga upp en välfärd som nedmonteras av den politiska högern, men det är en viktig pusselbit i välfärdsbygget. Därför hade Vänsterpartiet i sitt förslag till budget för 2024 avsatt resurser för fler fritidsgårdar. Vi föreslog till exempel en fritidsgård på Ättekulla, ett område där fritid Helsingborg knappt har några aktiviteter alls. Det är dessutom en stadsdel som ligger en bit ifrån  både Idrottens hus och Tryckeriet. Vi ville även minska stadens konsultkostnader och istället lägga mer resurser på föreningslivet. 

Begreppet fritidsgård måste däremot tas med in i vår tid och utvecklas. Framförallt behöver unga själva involveras i att skapa mötesplatser. Fritidsgårdar behöver byggas med och för ungdomar och gärna i samverkan med föreningar och boende i närområdet. När mötesplatser finns öppnar det upp för att kunna arbeta med olika utvecklingsmodeller för att skapa trygga ungdomar. Den sociala utvecklingsmodellen är en av de modeller som i internationell forskning visat sig framgångsrik. Den bygger på att ge ungdomar möjligheten att delta i aktiviteter, att stärka ungas förmågor och ge dem bekräftelse. 

Vänsterpartiet anser att det är viktigt att fritidsgårdar ska vara till för alla unga. Unga HBTQI-personer ska känna sig inkluderade, unga med funktionsnedsättningar som är i behov av förutsägbarhet och struktur ska känna sig trygga, precis som ungdomar som behöver variation, kreativitet och rörelse. På det sättet kan vi instämma i idrotts- och fritidsförvaltningens ambitioner om att skapa en större flexibilitet i verksamheten. Tyvärr innebär flexibiliteten som styret företräder nedskärningar och därmed färre möjligheter att inkludera fler. När de fysiska platserna försvinner och med dem den dagliga närvaron av personal, exkluderas många unga. 

Högerstyret i Helsingborg röstade tillsammans med SD igenom en nedskärningsbudget där Idrotts- och fritidsnämnden kommer att behöva spara på grund av otillräcklig ekonomisk uppräkning i en tid då kostnaderna stigit. Tyvärr är vi övertygade om att det vi nu ser är resultatet av detta. Vänsterpartiet anser att trygghetsskapande arbete går hand i hand med att skapa mötesplatser ute i våra bostadsområden. Vi vill se fler fritidsgårdar och ett stärkt föreningsstöd. 

Jenny Björklund Hansson (V) kommunalråd

Emanuel Jensen Sten (V) insynsplats Idrotts- och fritidsnämnden 

Saera Khan (V) ledamot socialnämnden 

Svjetlana Saric, ersättare kommunfullmäktige och Helsingborgshems styrelse 

Rebecca Thell (V) ledamot i kommunfullmäktige och ordförande i Vänsterpartiet Helsingborg