Författare: jennybjorklundhansson

Idag, på den internationella kvinnodagen är vi tre partier Socialdemokraterna (S), Vänsterpartiet (V) och Miljöpartiet (Mp) som gemensamt vill lyfta mäns våld mot kvinnor. Vi ser att samhällsproblemet, mäns våld mot kvinnor, är ifrågasatt och vi är inte beredda på att låta kvinnor som utsatt grupp marginaliseras. Det finns flera faror med att tillåta en sådan förskjutning, inte minst kan det få negativa konsekvenser för skyddet och arbetet för just denna grupp. Vi riskerar att det åker tidsmaskin bakåt i tiden.

Moderaterna (M) i Helsingborgs stad har vid upprepade tillfällen den senaste tiden i sammanhang där mäns våld mot kvinnor nämnts, betonat att det är viktigt att bredda de exempel som ges genom att lyfta att män också utsätts för relationsmässigt våld. Märk väl, när exempel ska ges lägger de tyngdpunkten på att komplettera med män, inte icke-binära eller HBTQI-personer. Ord har betydelse och vi anser att det måste vara mäns våld mot kvinnor OCH våld i nära relation. Mäns våld mot kvinnor ska benämnas för vad det är!

Nu senast gällde det ett initiativärende lagt av S och V där partierna ville ge socialnämnden förslag om att utreda hur den sociala boendeförturen t.ex. genom avtal med hemkommunerna kan inkludera kvinnor på skyddade boende t.ex. hos Kvinnojouren som inte är folkbokförda i Helsingborg. Förutom V och S fick förslaget stöd av Centerpartiet (C) i socialnämnden och medhåll av Mp som däremot inte har någon ledamot i nämnden.

Initiativet kompletterades inte för att inkludera fler vilket även den föreslagna utredningen hade kunnat föreslå. Istället lades ett motförslag av ordförande Mathilda Hjelm (M) ordförande i socialnämnden (som också röstades igenom). I förslaget var begreppen kvinnor, boende förtur och kvinnojouren borttagna. Kvar i förslaget till beslut fanns att människor skulle få stöd att underlätta övergången till eget boende. Motiveringen, enligt moderaterna, var att det ansågs exkluderande mot andra våldsutsatta människor. De påstod till och med att det skulle vara diskriminerande och strida mot likställighetsprincipen. Med det resonemanget skulle kommuner inte kunna bedriva ett arbete för att motverka mäns våld mot kvinnor. Påståendet föregår utredningens resultat och det är en juridisk tolkning som sades finnas som underlag för övriga att ta del av, men som upprättades i efterhand. Om moderaternas juridiska tolkning får företräde, så kan det få stora konsekvenser för det fortsatta arbetet och framförallt skyddet för denna särskilt utsatta grupp.

I både Socialtjänstlagen, internationella konventioner och resolutioner som vi är juridiskt bundna till samt den nationella strategin, kan vi läsa att mäns våld mot kvinnor beskrivs och lyfts fram på ett särskilt sätt. Socialnämnden har dessutom ett särskilt ansvar för arbetet med denna grupp. Det finns det goda anledningar för!

Enligt Nationellt centrum för kvinnofrid NCK, dödas omkring 15 kvinnor om året av en partner. För män är motsvarande siffra strax under tre fall om året. Dvs risken för en kvinna att dödas av våld i en nära relation är fem gånger större än för en man. Att kvinnor är en särskilt utsatt grupp lyfter även många lagstiftningar fram. Det går inte att prata om mäns våld mot kvinnor utan att se de maktstrukturer som finns. Det är ett strukturellt problem och ska inte förminskas till ett individuellt problem. Samma maktstrukturer förklarar ojämställda löner och maktfördelning.

Men det innebär inte att andra grupper friskrivs från våld i nära relationer. Våld i nära relation drabbar även HBTQI-personer och män. Det drabbar människor! Men det innebär inte att vi kan bortse från maktanalyser som visar att kvinnor och HBTQI-personer är extra utsatta för våld i nära relationer. Även i samkönade relationer är det vanligaste att förövaren är en man.

Kvinnorörelsen har kämpat flera årtionden för att etablera begreppet mäns våld mot kvinnor vilket ersatte det som innan ofta benämndes som kvinnovåld. Att begreppet nu år 2023 behöver försvaras tillsammans med den analys det bygger på är oroväckande. Att lyfta fler gruppers utsatthet ska inte vara på bekostnad av samhällsproblemet, mäns våld mot kvinnor.

Sociologer har flera gånger lyft riskerna med att ta bort den strukturella maktanalysen vid politiska beslut om våld i nära relationer. T.ex. lyfter Holmberg, Enander och Lindgren att avsaknaden av maktanalys riskerar att leda till att våld i nära relationer bara diskuteras i form av insatser. Författarna menar att när det strukturella maktperspektivet försvinner kan även möjligheterna att lösa problem på en strukturell nivå utebli.

Kvinnors utsatthet och de maktstrukturer som ligger bakom mäns våld mot kvinnor får aldrig förminskas. När vi nås av insikten av vad makt gör i en relation är det lättare att inkludera andra utsatta grupper. Vi, S, V och Mp är medvetna om att fler exempel behöver lyftas, vi behöver prata om att män är utsatta för våld i en nära relation och vilket stigma det är. Men det får aldrig ske på bekostnad av de framgångar den feministiska rörelsen gjort med att visa på den strukturella utsatthet som drabbar kvinnor. Då riskerar vi att vrida klockan tillbaka och de kvinnoröster som modigt vågat gå i fronten tystas.

My Rosell (S) andra vice ordförande socialnämnden

Saera Khan (V) ledamot socialnämnden

Sofia Kamlund (Mp) kommunalråd

DEN PERSONLIGA ASSISTANSEN FÅR ALDRIG BLI EN MARKNAD!

I dagarna kom IVO med beskedet att Humana,som är ett assistansbolag förlorar sitt tillstånd. Kommunen som är ansvarig för invånarnas vård- och omsorg måste träda in och med kort varsel se till att stötta alla de brukare i behov av assistans som riskerar att komma i kläm. Det är ett problem när marknadsmekanismer fått gå före människors rätt till den omsorg. I Helsingborg har vi tack och lov en kommunal personlig assistans som gör att vi har lite bättre förutsättningar att nu gå in och stötta upp, så ser det inte ut i alla kommuner. Men utan en kamp från funktionsrättsrörelsen i Helsingborg och DHS som var beredda att överklaga beslutet, så hade det inte heller funnits någon kommunal personlig assistans här. 2016 beslutade nämligen Vård- och omsorgsnämnden (dåvarande styret M, Kd, L, C och Mp) med Centerpartiet i spetsen genom ordföranden Maria Nilsson, att vård- och omsorgsnämnden skulle spara 5,4 miljoner kronor på att avskaffa den kommunala personliga assistansen och endast ha kvar privata alternativ. Detta väckte stora protester och styret tvingades tillslut backa på förslaget. 

Humana kommer att begära inhibition, vilket innebär att beslutet om avveckling inte får verkställas innan förvaltningsrätten bestämt om IVO:s beslut är giltigt. Vård- och omsorgsförvaltningen i Helsingborg skriver att man följer ärendet och 

Kommunal förutsätter att kommunerna tar över personal vid en ev. övergång, vilket Helsingborg har god erfarenhet av vid andra verksamheter. I Kommunalarbetaren kan vi läsa att Kommunals ordförande Malin Ragnegård säger att de “under lång tid sagt att det behövs mer ordning och reda i välfärden. Vi behöver ta tag i att det finns mer insyn och tillsyn. Man behöver ta ett större arbetsgivaransvar”. Vänsterpartiet instämmer i kritiken. Personlig assistans får aldrig bli en marknad utan ska handla om att tillgodose ett behov och den rättighet som assistens utgör. 

Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar skriver “Därför behöver personlig assistans, sjukvård, skola och annan välfärd helt andra regler. Vi måste se till att de sköts stabilt och pålitligt för människors trygghet, inte utelämnas åt marknadens kaos. Media rapporterar nu om hur börsen påverkas av att Humana förlorat tillståndet, men det centrala är ju hur alla som behöver personlig assistans påverkas.”. I Helsingborg har vi gång på gång sett hur IVO gjort inspektioner som visat att vissa privata verksamheter inte håller måttet för den omsorg de erbjuder. Det skapar oro hos kommunens vårdtagare och brukare. Den här osäkerheten måste vi bli av med. Personlig assistans är komplex men det får aldrig leda till att företag utnyttjar den för egen vinst. Tyngdpunkten måste ligga på trygghet och rätten till omsorg.

I en tid som borde vara många familjers tid för återhämtning och samvaro, nämligen jul och nyår, tränger prisökningar och besparingar undan glädjen för många. Vänsterpartiet anser att det är just i osäkra tider som de styrande politikerna måste ta ett extra ansvar för att se till att helsingborgarna kan känna sig trygga med välfärden. Privatekonomin har påverkats för många familjer och sällan har ett mer osäkert läge väntat än efter detta nyår. 

Medan regeringen ser över undermåliga och försenade elstöd som gynnar villaägare med pool, går de familjer som har det allra fattigast på knäna. Av regeringens förslag framgår att gruppen med försörjningsstöd inte ska få del av elstödet, då det utbetalas på ett sätt som innebär att stödet räknas som en inkomst och familjen får därmed ett lägre försörjningsstöd. Det är tydligt hur den högerpolitik som regeringen bedriver är samma hårdföra högerpolitik som vi ser hos styret i Helsingborg. 

För även i kommunen har det tidigare styret (där även C ingick, till skillnad från nuvarande styre med M, L & KD med stöd av SD) sagt nej till att t.ex. räkna in hyresgästföreningens medlemsavgift i normen för försörjningsstöd. Trots att det skapar en trygghet hos den som i tider av stora hyreshöjningar oroar sig. 

Inte heller har man tidigare velat räkna bort den höjning som gjorts av underhållsbidraget, utan den summan räknas som en inkomst likt elstödet. De höjningar som tidigare gjorts på nationell går på så vis in till kommunen, istället för att gå till de allra mest utsatta barnfamiljerna som behöver pengarna. 

Tyvärr är det inte bara barnfamiljer som får det tuffare i Helsingborg, utan även de verksamheter som i viss mån kan kompensera för knappare hemförhållanden. Flera skolverksamheter signalerar redan en oro för vad en minskad budget kommer att innebära. För många kommer det troligtvis att handla om personalnedskärningar, eftersom personalkostnaderna är de stora kostnaderna i en verksamhet som skolan. 

Den otillräckliga uppräkning som beslutats om i budgeten för 2023 av M, KD, L och SD, innebär att det finns medarbetare i skolan som går tillbaka efter jullovet utan att känna sig trygga i att de har resurser nog att kunna göra sitt arbete. När barn och unga riskerar att få det tufft både hemma och i skolan, ser vi i Vänsterpartiet med oro på utvecklingen. 

Politiker kan besluta om mycket som påverkar för barnfamiljer i Helsingborg. Skola, fritid och föreningsliv är viktiga verksamheter för att skapa trygghet, struktur och framtidstro. 

Ändå hör vi från personalen inom fritidsverksamheten att det är besparingar som väntar. Det finns även andra exempel där kommunens åtaganden fallerar, trots att de i tuffa tider skulle kunna vara ett stöd. Att skolan delar ut frukt till alla barnen på förmiddagen är en sådan sak. Skolverket är tydliga med att det inte är tillåtet med dagliga utgifter. Skolan ska vara avgiftsfri just för att alla barn har rätt till en likvärdig skolgång. 

Sist men inte minst  bör kommunen i tuffa tider än bättre stötta föreningslivet. I Helsingborg har föreningslivet länge påtalat behovet av ett bättre fungerande samarbete och möjligheten till mer långsiktiga verksamhetsbidrag. Än en gång har en verksamhet som Fryshuset fått avslag på sin bidragsansökan. 

För ungdomar som har det svårt i skolan kan föreningslivet vara avgörande för att hitta framtidstro och bygga upp självkänslan. Ordningsvakter och övervakningskameror hjälper inte de ungdomar från trassliga hemförhållanden som behöver en trygg miljö för att inte riskera att rekryteras av kriminella. 

Helsingborg behöver en politik för ett välfärdsbygge. Både forskningen och polisen talar om vikten av det förebyggande arbetet och tidiga insatser.  Det är aldrig för sent för ansvariga politiker att tillsätta de resurser som krävs, för att skapa framtidstro hos fler barn och unga och inte spä på otryggheten i vår stad ännu mer. 

Jenny Björklund Hansson, kommunalråd
Ingrid Mattiasson Saarinen, ledamot arbetsmarknadsnämnden
Qasem Rezai, ersättare barn- och utbildningsnämnden
Svjetlana Saric, ersättare Helsingborgshems styrelse