Skip to main content

Författare: claudiac

Slopa mätningar och sparkrav i välfärdssektorn

I en aktuell granskning av socialsekreterarnas arbetssituation, som har utförts av Stadsrevisionen, visar det sig att krisen fortfarande är djup inom socialförvaltningen 
i Helsingborg. Detta är inte någon nyhet för oss inom Vänsterpartiet. Vi har ett flertal gånger under de senaste två åren i debatter i kommunfullmäktige, i socialnämnden, 
i budgetäskanden och i insändare tagit upp förhållandena inom socialförvaltningen. 
Vi har påpekat att flera socialsekreterare måste anställas, men även att anställningstryggheten och inflytandet över verksamheten måste förbättras för de anställda.

Granskningsrapporten är på 15 sidor och bygger på ett gediget material med analyser och intervjuer av personal på alla nivåer, gjorda under 2015. En medarbetarundersökning, som gjordes på socialförvaltningen 2014 och 2015, visar bland annat att personal på socialförvaltningen ger sämre betyg åt sina arbetsförhållanden än övriga anställda i staden gör. Vi kan konstatera att utredningsenheten konsekvent har varit underbemannad. För de ansvariga politikerna har besparingarna varit viktigare än en rimlig arbetsmiljö. Fackliga organisationer har förgäves lyft upp allvaret i situationen. Men ekonomin har gått före människor. Chefernas viktigaste uppgift har varit att hålla budgeten.

Intervjuerna visar ett missnöje med lönenivåer, brister i introduktioner och arbetsplatsträffar samt en hög arbetsbelastning. Det som dock är allvarligast är att de anställda vittnar om en kultur präglad av hierarkier och med brister i organisationen med onödigt många chefsnivåer. Socialsekreterarna har under en längre tid upplevt stora problem med kommunikationen och har vittnat om att organisatoriska problem har tystats ned, medan förslag på lösningar gärna ska finnas på individnivån.

Socialnämnden har i rättvisans namn vidtagit olika åtgärder under 2015 för att försöka förbättra förhållandena. Den blågröna majoriteten lyfte loss 12,8 miljoner av innevarande budgetutrymme för att bland annat kunna anställa fler, för att ge generella lönepåslag, och för att kunna inrätta ett antal så kallade karriärtjänster. Men det räcker inte långt.
På ett verksamhetsområde är sjukskrivningstalet så stort som 9% i snitt för 2015. Under året har dessutom totalt 50 tillsvidareanställda socialsekreterare slutat sina anställningar.

Ett stort hinder för organisationer inom välfärden, såsom socialförvaltningen, är att kommunens styrsystem med redovisningar, kontroller, ökad byråkrati och sparkrav inte kan förbättra det sociala arbetet i Helsingborg. Enligt styrsystemet ska även arbetet med människor mätas i effektivitet, vilket innebär att de anställda har väldigt lite inflytande över sitt eget arbete. Systemet, som kommer från företagsvärlden och kallas New Public Management, NPM, bygger på att ekonomin är det styrande målet och medför dessa ständiga mätningar och kontroller. Forskarna har sedan länge visat att NPM är ohållbart i offentlig verksamhet.

Vänsterpartiet vill slopa NPM. Vi menar att verksamheten kan fungera mycket bättre om medarbetarna får större inflytande på alla nivåer. Det finns andra styrsystem, t ex tillitssystemet i Köpenhamn, som bygger på tillit istället för kontroll.
Vi har träffat SSR och Vision, de fackföreningar som organiserar flest socialsekreterare. Bägge menar att att budgeten måste prioritera välfärden och att trenden att spara på personal trots ökade ärendemängder måste brytas. De instämmer med vår kritik av NPM. Medarbetare på alla nivåer behöver få större inflytande över sitt arbete. Onödiga beslutsnivåer måste tas bort, parallellt med att man höjer lönerna generellt och minskar på administration.

För att de medborgare som behöver hjälp ska få en bra omsorg måste de anställda inom socialförvaltningen må bra och vara tillräckligt många. Så förutom att förändra styrsystemet och förbättra organisationen på djupet, måste det satsas pengar ur den kommunala budgeten för att anställa fler på fasta trygga jobb, istället för att anlita bemanningsföretag. Vänsterpartiet kräver att socialsekreterare får en god och trygg arbetsmiljö för att öka rättssäkerheten och skyddet för dem som behöver det mest.

Claudia Velásquez, 
ledamot i arbetsmarknadsnämnden

Ingrid Mattiasson Saarinen, 
ledamot i kommunfullmäktige

Mats Fuchs, 
ersättare i socialnämnden

Peter Ahlbom
, ledamot i kommunfullmäktige

Vänsterpartiet Helsingborg

Läs mer:

En rapport om New Public Management av Gunilla Ryd och Kerstin Eldh,

Nätverket för Gemensam Välfärd Malmö. Ladda ner NPM-rapport

NMP skapar rädda organisationer.

Seminarium: Istället för New Public Managment 

Hur blir socialsekreterarns arbetsmiljö påverkad av New Public Managment?

Olika villkor för kommunala chefer. Chefer i vård, skola och omsorg har sämre möjligheter att skapa en bra arbetsmiljö för sina medarbetare, än chefer i teknisk verksamhet. Styrning enligt New Public Management-modellen förstärker den skillnaden. Det visar en studie av forskaren Tina Forsberg Kankkunen.

Striden om tiden – en önskan i juletid

Så här i juletid skulle vi vilja lägga in en önskning till tomten. Kanske kan du solidarisera dig med oss som kämpar för sex timmars arbetsdag? Vi är nämligen många nu, som känner att det gått för långt. Sedan 1919 är det åtta timmars arbetsdag som gäller, den senaste arbetstidsreformen gjordes 1970.

 

Vänsterpartiet säger att vi strider om tiden och den tid vi har att strida om har traditionellt sett varit mer uppbunden för kvinnor. I många kvinnodominerade branscher arbetar de anställda ofta till en låg lön och under pressade arbetsvillkor.

Kortare arbetstid ger färre sjukskrivna och fler skulle orka jobba fram till pensionsålder. Fler arbetslösa kommer också att få jobb. Det är helt enkelt en efterfrågad välfärdsreform. I Sverige är det också arbetstiden som utgör grunden för löneskillnader mellan män och kvinnor. Genom att göra sex timmars arbetsdag till norm, görs kvinnors deltid till heltid.

Det är därför inte konstigt att ca 70% av kvinnorna stödjer en arbetstidsförkortning, medan ca hälften av männen gör detta. Sex timmars arbetsdag är i högsta grad en feministisk fråga. I ett arbetsliv med ett allt högre tempo är det kvinnornas sjukskrivningstal för stressrelaterad ohälsa som ökar.

Det har under årets lyfts fram många goda exempel på arbetsplatser både inom offentlig och icke-offentlig verksamhet, där sex timmars arbetsdag införts med gott resultat. Erfarenheten från dessa arbetsplatser visar att personalen mår bättre, arbetstiden utnyttjas effektivare och det är lättare att rekrytera. Det spreds till och med i internationell media under en period att Sverige genomfört en arbetstidsförkortning.

Vänsterpartiet Helsingborg har under året lagt en motion i kommunfullmäktige om försöksverksamhet med sex timmarsdag inom vården, som avslogs av den blågröna majoriteten.

Trots att år 2015 lämnar mycket att önska i julklapp är frågan om sex timmars arbetsdag något, som många kvinnor har på önskelistan. Men då framsteg för jämställdheten sällan har kommit till skänks, så vill vi uppmana till ett år 2016 i kampens tecken.

Vi anser att striden om tiden är för viktig för att ge upp. Vi kommer att fortsätta kämpa för en arbetstidsförkortning och ett värdigt arbetsliv.

Claudia Velásquez (v), ledamot i Arbetsmarknadsnämnden

Ingrid Mattiasson Saarinen (v), ledamot i kommunfullmäktige

Jenny Björklund Hansson (v), ersättare i Vård- och omsorgsnämnden

 

Vi fick lära oss om mänskliga rättigheter

I media går det att läsa om EU-migranternas kamp för mänskliga rättigheter, polisens kamp för att hänvisa till lagstiftning som står över dessa och flyktingar som efter hård kamp får tillfälliga boenden i byggnader utsatta för brandattentat. I sociala medier hejas det på för att straffa de som man inte anser har rätt att få sina grundläggande mänskliga behov uppfyllda inom Sveriges gränser. Flyktingar ställs mot människor som kallas ”våra egna”. Vilka ”våra egna” är definieras aldrig. Är min vän som en gång flytt från krigets Bosnien en av ”våra egna”? Godtyckligheten för vem som räknas in och klarar sig undan rasismens dömande hand grundar sig ofta i klass. Den som är utbildad och lyckas försörja sig kvalar in, medan den som traumatiserats eller diskriminerats ska hållas utanför. När jag var liten och gick på Husensjöskolan i Helsingborg samlades man kring den hissade FN flaggan den 24 oktober på FN dagen. Vi fick lära oss om mänskliga rättigheter och lärde oss känna empati med de som drabbats av krig, fattigdom eller förföljelse. Idag i Sverige ser jag ett samhälle där man ställer folk mot varandra. Istället för att enas i kampen för att alla ska ha rätt till en skälig levnadsstandard, ställs grupper mot varandra. Sverige har inte råd med de ökade motsättningar och klyftor vi ser idag. Men vi har råd med en grundläggande välfärd för alla. Den borgliga regeringen valde under sin regeringstid att sänka skatten för de som arbetar, ge bidrag till arbetsgivare och göra det billigare för höginkomsttagare med hushållsnära tjänster. Vänsterpartiet vill istället satsa på att bygga upp välfärden. Det behövs en omfördelning av resurser från de som redan lever ett rikt liv, till de äldre, låginkomsttagare och de som tvingas fly eller migrera till Sverige. Vår solidaritet är mycket märklig när man värnar om de som redan har och inte ser sambandet mellan en minskad välfärdsstat och ökade sociala klyftor. Med partier som väljer att sätta grupper mot varandra istället för att arbeta för en grundläggande välfärd för alla, så blir min gamla grundskolas ord om mänskliga rättigheter till ett tomt eko i korridorerna.
Jenny Björklund Hansson V
änsterpartiet Helsingborg

Brev till vårdpersonal i kommunen

Vänsterpartiet har ställt frågor till vård- och omsorgsnämndens ordförande Maria Nilsson (C) om privatiseringarna. Hon skall svara på dessa frågor under kommunfullmäktiges sammanträde tisdagen 17 november kl. 18.00. Ni som vill och har möjlighet att komma är varmt välkomna att besöka sammanträdet och träffa politikerna på plats. Mötet sänds även på nätet via helsingborg.se och via radio 99,2 MHz.

Ni är även välkomna att besöka oss måndagen den 16 november från kl. 16:30 och kan svara på eventuella frågor om vårt ställningstagande i frågan. Vi kan även stödja er om ni har planer på aktioner mot privatiseringen.

Hoppas vi ses!

Vänsterpartiets kommunfullmäktigegrupp

Mounir Mansour /Gruppledare


Se Vänsterpartiets debatt om privatisering på Kommunfullmäktige i Helsingborg 17 nov. 2015


 

_______________________________________

Varför har vi kontaktat de anställda?

Vi vill lyfta frågan om den utförsäljning som den blågröna majoriteten är på väg att genomföra. Utförsäljningen är en åtgärd som drabbar de anställda som inte har fått möjlighet att säga vad dem tycker i den frågan. Det ser vi som ett övertramp.

 

Antirasistisk samling till minnet av Kristallnatten. Tal av Ulla Thell, Vänsterpartiet Helsingborg

Vi har samlats här idag för att minnas Kristallnatten och för att tänka på att vi kan vara på väg tillbaka mot händelser liknande Kristallnatten.

Kristallnatten ägde rum den 9 november 1938. Vad hände då och varför?

Drygt 7.500 judiska butiker och ca 1.400 synagogor och bönehus i Tyskland förstördes. Glassplittret från de krossade fönstren täckte gatorna och händelsen kom därför att kallas Kristallnatten.

Bakgrunden: En judisk man, utvisad från sitt hemland Tyskland sköt ihjäl en sekreterare vid den tyska ambassaden i Paris. Detta tog nazisterna som regerade som förevändning för den förstörelse som drabbade judarna i Tyskland och som vi kallar Kristallnatten.

Under några veckor i oktober månad i år sattes 17 planerade och verksamma flyktingförläggningar i brand. I Sverige.

Ett land som varit känt för sitt stora och välvilliga flyktingmottagande

Vad har dessa saker med varandra att göra?

Nazisterna som fått makten i Tyskland 1933 förde från första dagen vid makten en politik som gick ut på att vissa människor inte var riktiga tyskar. Förutom judar var det romer, utvecklingsstörda, oliktänkande och liknande.

De började med att utvisa vissa grupper, bränna de oliktänkades böcker och att låta den grupp som folk brydde sig minst om,de utvecklingsstörda bara försvinna.

När Kristallnatten ägde rum hade nazisterna suttit 5 år vid makten. Ytterligare 7 år senare, då tyskarna förlorade andra världskriget, stod det klart för hela världen att nazisterna var i full färd med att ta död på alla dessa som inte var riktiga tyskar. Det visade sig att ca 6 miljoner människor hade mördats i förintelselägren som fanns runt om i Tyskland som då också bestod av de länder som var ockuperade i Europa.

Många menar att i jämförelse med vad som kom att hända i de tyska förintelselägren var kanske inte Kristallnatten ”så farlig”. I jämförelse med vad som kan hända  i Sverige  är inte heller 17 bränder av flyktingförläggningar ” så farligt”.

MEN – det börjar så här!

Nu när främlingsfientlighet och rasism börjar breda ut sig allt mer i vårt land är det viktigt att komma ihåg:

Det börjar aldrig med förintelseläger. Det börjar aldrig med att man öppet medger att målet är förintelse av en folkgrupp.

Utan sakta, steg för steg rör sig de rasistiska krafterna. Vi vänjer oss, lite i sänder.

Bara för 7-8 år sedan var det få som ville medge att de röstade på sverigedemokraterna. Idag är det helt ok att öppet säga”…jag är ingen rasist men det är för jävligt att….””och därför röstar jag på sd”

Bertold Brecht är en tysk författare som på 1930-talet fick sina böcker brända av nazisterna och som då flydde till Sverige.

Han sa: Där man bränner böcker kommer man snart att bränna människor”. Han fick rätt- den gången.

Vi som samlats här idag måste lära oss av historien och aktivt arbeta mot rasisterna.

Jag vill avsluta med att läsa ett stycke ur en dikt som en deltagare på en folkhögskola har skrivit:

Mitt i världen sitter jag

Och vet

Att allt är skapat av människohänder.

Likadana som mina och dina.

Mitt i världen sitter jag

Med hjärtat fyllt av kärlek

Till dem jag kallar

Kamrater.

Hur det än går

Ska jag med högburet huvud

Kunna säga

JAG VAR EN AV DEM SOM STOD EMOT

Ulla Thell 9 nov 2015

 

Interpellation till socialnämndens ordförande Ann-Christine Borgman om situationen för de personer som saknar bostad i Helsingborg.

2015-1104

Tillgång till en bostad är en mänsklig rättighet och en förutsättning för ett gott liv.  I Helsingborg erbjuder kommunen endast ett antal platser för personer som saknar bostad på stödboendena Fenix och Kronan.

Enligt den statistik som gjorts av personal på Hemlösas Hus var måndagen den femte oktober 35 av 60 gäster hemlösa. Ytterligare tio personer tillkom under veckan. Sex av dem var ungdomar och en av dessa var minderårig. Det finns över 40 personer som endast söker hjälp hos de frivilliga organisationerna såsom Hemlösas Hus och Värmestugan. De syns därför inte i socialförvaltningens statistik. Ett mörkertal finns också, enligt andra uppgifter är ytterligare cirka tio personer hemlösa utöver de som finns i statistiken från Hemlösas Hus. Dessa 45-55 personer är alltså utöver de hemlösa som har ett akutboende på Fenix eller Kronan.

Det är även så att de som behöver akut hjälp på kvällar och därför kontaktar socialjouren, hänvisas till Värmestugan. Där får de mat och varma kläder, men Värmestugan kan inte erbjuda ett boende över natten.

Vi kan konstatera att Ideella krafter i Helsingborg hjälper dagligen de människor som befinner sig i en utsatt situation. Ett arbete som kommunen har skyldighet att utföra. Många människor med psykiska problem och/eller missbruksproblem känner inte förtroende för socialtjänsten, men kan söka hjälp av ideella krafter. Därför bör kommunen undersöka möjligheten att etablera någon form av härbärge med kortvarigt boende. Staden kan stå som ekonomisk garant för verksamheten, även om det är en förening som driver den.

Vi kan också konstatera att det finns ett behov av en verksamhet med platser enbart för akut boende. Staden skulle kunna stå som ekonomisk garant för detta, samtidigt som ideella föreningar skulle kunna driva arbetet som i flera andra kommuner.

Vänsterpartiets uppfattning är att den generella välfärden ska generera en bostadspolitik där alla medborgare har rätt till tak över huvudet. Men innan kommunen har egna platser i olika former av boende att erbjuda de akut hemlösa, måste man tillvarata och stödja frivilliga resurser. Ingen i Helsingborg ska behöva gå utan mat eller behöva sova utomhus eller i trappuppgångar.

Med anledning av ovanstående undrar vi följande:

  • Hur är det tänkt att lösa den akuta situationen för dessa drygt 40 Helsingborgare som är i behov av stöd, och som enligt lagen har rätt till grundläggande mänskliga behov som tak över huvud nattetid, och mat?
  • Vad har socialjouren för resurser till sitt förfogande i form av akutplatser för de mest behövande? Vad har bostads- och hemlöshetssamordnare för resurser till akutplatser?
  • Har ni för avsikt att kräva fler lägenheter till Bostad först av såväl Helsingborgshem som av de privata fastighetsägarna, samt att avsätta medel för hyreskostnader för dessa i kommunens budget för 2017?
  • Vad finns det för planer om resursfördelning i kommande internbudget?
  • Hur ser den uppsökande verksamheten på kvällstid ut vad gäller vuxna personer?
  • Finns planer på att på nytt undersöka olika typer av akutboenden iandra kommuner?
  • samarbete med frivilliga organisationer på samma sätt som finns i många

För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

Claudia Velásquez

Peter Ahlbom

Läs mer:

Debatt: Antalet personer som är hemlösa i Helsingborg ökar ständigt. HD 2015-11-10