Pandemin har påverkat oss alla. Vissa av oss har kommit lindrigare undan med inställda planer och värkande ryggar efter för många timmar av hemmaarbete framför datorn som följd. Andra har fått ta betydligt hårdare konsekvenser: arbetslöshet eller dess motsats – extrem övertid, sjukdom eller, i värsta fall, dödsfall, total isolering och ensamhet. En grupp, som redan innan pandemin på många sätt befann sig i en ogynnsam situation, var världens kvinnor och pandemin har förvärrat detta.

WHO rapporterade redan i april 2020 att samtalen till hjälplinjer för kvinnor ökade med 60 procent. Trenden är samma i världen: i Malaysia har rapporterna om våld mot kvinnor ökat med 40 procent, i Kina och Somalia med 50 procent, i Colombia med 79 procent och i Tunisien med ofattbara 400 procent. Hemma i Sverige har en del kommuner rapporterat en fördubbling av fall som rör mäns våld mot kvinnor i hemmet. Isoleringen, som är nödvändig för att smittspridningen ska hållas i schack, främjar det våld och den kontroll som dessa kvinnor utsätts för. Möjligheterna till hjälp, stöd och skydd påverkas också när till exempel kvinnojourer måste anpassa sin verksamhet för att följa restriktioner och riktlinjer.

I många delar av världen har skolorna stängt för att förhindra smittspridning. Att kombinera hemmavarande barn med distansarbete, eller att behöva stanna hemma för att man inte har ett arbete som kan utföras på distans, är svårt för alla men särskilt för ensamstående föräldrar. Även här är kvinnor särskilt utsatta: av alla ensamstående föräldrar i EU beräknas 85 procent vara kvinnor. Många av dessa kvinnor, som redan innan pandemin haft svårt för att få det ekonomiska pusslet att gå ihop, sitter idag i en ännu svårare sits.

Två av de branscher som påverkats mest av pandemin är vården och servicebranschen, om än på fundamentalt olika sätt. I vården ser vi personal som arbetar orimliga övertidstimmar och vars arbetsbelastning ökat enormt. I servicebranschen ser vi människor som arbetar så få timmar att de knappt kan få privatekonomin att gå ihop eller, ännu värre, helt förlorar sina jobb. I båda dessa branscher är kvinnor överrepresenterade: 70 procent av världens sjukvårdspersonal är kvinnor och i G7-länderna utgör kvinnor 88 procent av de anställda inom servicebranschen.

På grund av den tunga belastningen på vården och omfördelningen av personal till t.ex. IVA-avdelningar har många sjukhus i världen minskat den reproduktiva hälsoservicen. Detta slår hårdast mot fattiga kvinnor, migranter, transpersoner och icke-binära. Aborträtten har under pandemin underminerats i bland annat Polen och USA, även om utvecklingen på vissa platser också går åt rätt håll, till exempel i Argentina.

Olika hjälporganisationer varnar för ökning av hedersförtryck, barnäktenskap, könsstympning och oönskade tonårsgraviditeter i pandemins spår. Det är värt att nämna att under dem senaste åren gick bara 0,12 procent av den globala humanitära finansieringen till tjänster kopplade till könsrelaterat våld.

Innan pandemin slog till uppskattades det att vi var tio generationer, alltså 250 år, från att uppnå ekonomisk jämlikhet mellan kvinnor och män. Hur många generationer, eller sekler, som i dagsläget, på grund av pandemins effekter, behöver läggas till finns det inga siffror på.

Under pandemin har det fattats extra viktiga beslut inom näringsliv, politik och offentlig sektor. Beslut som nya lagar, omfördelning av resurser och permitteringar. De som definierade problemen och fattade besluten är övervägande män. 90 procent av stats- och regeringscheferna och 75 procent av världens parlamentsledamöter är män. Kommer kvinnors behov att mötas när de har lite att säga till i beslutsfattandet?

Alla rapporter och undersökningar visar att minskad ojämlikhet mellan kön gynnar ekonomin och beredskapen för framtiden. Vi strävar efter ett jämställt samhälle som ger lika mycket makt till kvinnor och män att forma sin omgivning och sina egna liv. Internationella Kvinnodagen den 8 mars är dagen när vi minns de segrar vi uppnått och de kamper som återstår.

Claudia Velásquez 
ledamot (V) i kommunfullmäktige

Ingrid Mattiasson Saarinen
ledamot (V) i kommunfullmäktige

Jenny Björklund Hansson
gruppledare (V) och ersättare i kommunfullmäktige

Rebecca Thell
ordförande i V Helsingborg

Svjetlana Saric
ersättare (V) i Helsingborgshem AB

 

 

Uppdaterades: 02 mar 2021