Skip to main content

Jonas Sjöstedt besökte Åbräddens äldreboende i Helsingborg

Jonas Sjöstedt praktiserade på äldreboendet Åbrädden torsdagen den 16 april. Åbrädden har uppmärksammades år 2014 som Årets bästa äldres boende. Motiveringen var:  ”Massor av gemensamma utrymmen för gymnastik, slöjd, vävning, sömnad. Rum med puzzel, datarum, bibliotek, biljard. Frisör, fotvård, massage, rum för uthyrning till tillfälliga gäster, egen restaurang, festlokal mm. En trivselgrupp som bara under 2013 hade fler än 20 olika aktiviteter som bingo, utflykter, pubkvällar, inbjudna artister, dansaftnar…” De äldre känner sig delaktiga och upplever verklig valfrihet.

11156393_10203867125577281_3212844512369190596_n10947198_10203867236180046_9020077370070937561_n11081178_10203867036415052_3322924243525626874_n11146204_10203867181018667_516289561533605155_n

”Vi vill se ett stopp för godtyckliga och konsekvensblinda avhysningar av EU-migranter. Nöden går att lindra.”

Det verkar finnas en naiv rädsla för att en madrass för mycket i en kommun eller möjlighet till grundläggande hygien skulle få alla EU-migranter att vallfärda dit.
Det skriver de tre vänsterpartistiska kommunpolitikerna Mats Fuchs i Helsingborg, Sven-Bertil Persson i Lund och Martina Skrak i Malmö tillsammans med Thord Kristiansson och Nita Lorimer, företrädare för Solidarisk människohjälp Engelholm respektive Hjälp tiggare i Lund.

Det är inte bara rasism och högst påtagliga hot som EU-migranter möter i Sverige. De möter också någon slags samhälletsanständighetsgräns, skriver tre vänsterpartistiska kommunpolitiker och två företrädare för frivilligorganisationer.

 ___________________

För romer i Rumänien är medellivslängden 13 år lägre än för övriga rumäner. Många saknar tillgång till sjukvård, bostad och utbildning. De drivs på flykt från fattigdom och diskriminering i en strävan att överleva. Några av dem kommer till Sverige.

I Malmö, Helsingborg, Lund och Ängelholm attackeras, jagas och hotas EU-migranter. Dessa skånska kommuner är på intet sätt unika. De är en spegel av den otrygghet och hets som pågår i hela samhället. På sociala medier samlas människor som uppviglar till brott mot EU-migranter och våld och bränder drabbar de redan utsatta.

Det är inte bara rasism och högst påtagliga hot som EU-migranter möter i Sverige. De möter också någon slags samhällets anständighetsgräns. När de anonyma mobbarna ropar ”Åk hem!” slår landets kommuner ifrån sig med ”Det är inte vårt fel att de är fattiga!”. Regeringen tillsätter en samordnare men tillskjuter knappt några pengar. I EU prioriteras åtstramningspolitik och kapitalets rörlighet framför människors liv och hälsa.

Fattigdom går inte att blunda bort eller förbjuda. Fattigdom måste bekämpas.

Vi vill att EU ska ta krafttag mot fattigdom och förföljelse genom satsningar på utbildning, sysselsättning och bostäder. Vi vill att regeringen inte bara pratar utan också tillskjuter pengar till kommunerna för bland annat bostäder och kontaktcenter. Men vi vill också ta vårt kommunala ansvar i den akuta situationen.

Oavsett orsak till situationen har landets lokalpolitiker ett ansvar för att människor inte far illa i deras kommuner. Medborgarskap eller bakgrund spelar ingen roll.

Det verkar på många håll finnas en naiv rädsla för att en madrass för mycket i en kommun eller möjlighet till grundläggande hygien skulle få alla EU-migranter att vallfärda dit. Ju sämre och mer inhuman man kan göra en kommun desto mindre problem får man, tycks vara tankegången.

Vi vill att utvecklingen vänds och att kommunerna tar sitt ansvar. Ansvar både för den akuta situation många utsatta EU-medborgare befinner sig i men också ett långsiktigt ansvar. Alla människor ska ha möjlighet att försörja sig själva och makt över sina egna liv.

Socialtjänstlagen måste tolkas extensivt, med humanism och respekt. Alla människor har rätt till att skyddas från väder och vind, rätt till mat och dryck, sanitet och uppvärmningsmöjligheter. Därför vill vi se härbärgesplatser, och ett stopp för godtyckliga och konsekvensblinda avhysningar. Nöden går att lindra.

Alla människor, oavsett härkomst och sysselsättning, har rätt till trygghet och säkerhet när de vistas inom Sveriges gränser.Därför måste polisen intensifiera arbetet mot hatbrott.

Fattigdom ska och kan inte jagas över kommungränserna. Fattigdom måste bekämpas. Därför borde kommunerna prioritera försörjningsskapande åtgärder som kontakt med Arbetsförmedlingen och information om svensk arbetsrätt.

Hatet som jäser på sociala medier, hoten som blir till verkligt och kännbart våld runt om i landet möter också motstånd. Många människor engagerar sig med och för att EU-migranter ska få bättre villkor. De visar på verklig solidaritet och det inger hopp. Tillsammans kan vi flytta anständighetens gräns.

Mats Fuchs (V)

ledamot i socialnämnden, Helsingborg

Thord Kristiansson

ordförande Solidarisk Mäniskohjälp Engelholm SME

Nita Lorimer

vice ordförande i Hjälp Tiggare i Lund

Sven-Bertil Persson (V)

Ordförande, socialnämnden Lund

Martina Skrak (V)

Kommunalråd, Malmö

Publicerad 150330 Helsingborgs dagblad, aktuella frågor

Fem skarpa kvinnor på Vänsterpartiet Helsingborgs 8 mars-arrangemang!

Vänsterpartiet Helsingborg och Ung Vänster hade ett välbesökt arrangemang på den Internationella kvinnodagen. Ung Vänster hade en kurs i feministiskt självförsvar.
Vi fick ta del av kvinnors kamp utifrån olika perspektiv. erfarenheter av krig och de svårigheter och det lidande som IS inneburit bland annat för yezidiska kvinnor.

Barshank Kheder berättade om mötet med dessa kvinnor i norra Irak. Barshank är initiativtagare till föreningen Help Yezidi kidnapped. Vi gjorde också en insamling under dagen som kommer att gå till organisationen.

Eilan Batak, representant för Kurdiska internationella kvinnoföreningen berättade om kurdiska kvinnors kamp i Kobane i Syrien. De kurdiska styrkor har med tapperhet kämpat i Kobane för att hålla tillbaka IS.

Cecilia Nilsson, Höganäs kvinnojour, engagerade publiken med sin berättelse om våld mot kvinnor. Det återstår mycket arbete och det är viktigt att uppmärksamma och stötta de kvinnor – och män – som hindras från att leva sina egna liv.

Lisa Nilsson, RFSL, uppmärksammade hur lagstiftning brister i sin nuvarande form då HBTQ-personer diskrimineras på olika sätt och inte kan ta del av samma rättigheter som heterosexuella personer.

Kajsa Ekis Ekman pratade om Eurokrisen, kapitalismens mekanismer och situationen i Grekland. Kajsa började med att påpeka att det inte förhåller sig så att kvinnor drabbas mest av krisen. Kajsa menar att det är kvinnor som håller ställningarna när kriser kommer. Det är tack vore kvinnor som samhället överlever under en kris.

 

 

 

IMG_5194IMG_5196

IMG_5221 IMG_5200

IMG_5206IMG_5226

IMG_5234IMG_5237

IMG_5210IMG_5244IMG_5214 IMG_5252

8 mars i Helsingborg

Öppet hus på Internationella Kvinnodagen!

Kajsa Ekis Ekman, kulturjournalist, debattör och författare, är en av de medverkande gästerna när Vänsterpartiet Helsingborg och Ung Vänster bjuder in till öppet hus på Salongen i Helsingborg på den Internationella Kvinnodagen den 8 mars mellan kl 15–20.

Övriga är Barshank Kheder, ung yazidier från Helsingborg som startat kampanjen Help Yezidi kidnapped, Cecilia Nilsson och Stevie Ahlquist från Höganäs Kvinnojour och Lisa Olsson från RFSL.  Dessutom blir det tal av representant för Kurdiska Internationella Kvinnoföreningen,  Enhetsgruppens antikvariat har bokbord och Amelie Lidäng, Jesper Hesslind och konstnärer från KKSB  ställer ut konst & konsthantverk.

Hålltider för talen: kl 15.15 Barshank Kheder,  kl 16:00 Cecilia Nilsson & Stevie Ahlquist, kl 17:00 Lisa Olsson, kl 18:00 Kurdiska Internationella Kvinnoföreningen & kl 18:30 Kajsa Ekis Ekman.

Kajsa Ekis Ekmans senaste bok, Skulden, Eurokrisen sedd från Aten (2013) handlar om den ekonomiska krisen i Europa med utgångspunkt i Grekland och är en mycket personlig skildring av hur en samhällskris påverkar människor på djupet. Hennes debut Varat och varan. Prostitution, surrogatmödraskap och den delade människan blev en av de mest omdebatterade böckerna när den kom ut hösten 2010.

Program
15.00 Feministiskt självförsvar för alla som definierar sig som kvinnor i C-salen
15.15 Barshank Kheder, Help Yezidi kidnapped
16.00 Cecilia Nilsson & Stevie Ahlquist, Höganäs kvinnojour
17.00 Lisa Olsson, RFSL – Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter
18.00 Kurdiska Internationella Kvinnoföreningen, tal
18.30 Kajsa Ekis Ekman, debattör & författare
Bokbord, konsthantverk, soppa & kaffe mm
Arrangörer: Vänsterpartiet Helsingborg och Ung Vänster

Läs mer om:

 

Inlägg i debatten om folkomröstning om Ångfärjetomten

Staden behöver en kongressanläggning, säger m, fp, kd och s – men den kan ju ligga gärna ligga på H+området säger vi i Vänsterpartiet.  Vi behöver arbetstillfällen, inte minst för ungdomar säger m, fp, kd och s. Ja, vi håller med – men lika många arbetstillfällen lär väl kunna skapas om kongressanläggningen ligger på H+-området?

När Länsstyrelsen 2013 behandlade frågan om Ångfärjestationen skrev två av tjänstemännen på Kulturmiljöenheten i en skiljaktig mening att Ångfärjestationen är unik i ett nationellt perspektiv och har mycket höga kulturhistoriska värden och att det till anläggningen finns knutet stora samhälls- och socialhistoriska värden.

Regionmuseet Kristianstad skrev i en rapport 2011 beställd av Länsstyrelsen att Regionmuseets bedömning är att Ångfärjestationen har ett högt kulturhistoriskt värde med sin unika historia som bland annat innefattar att den var stationsbyggnad vid landets första internationella järnvägsförbindelse och att det numera är en av få bevarade tåg- och färjestationsbyggnader i landet.

Detta bidrar tillsammans med platsens höga kommunikationshistoriska värde och den kontinuitet Ångfärjestationen har och har haft som mötesplats i mer än hundra år till att göra den synnerligen märklig ur ett kulturhistoriskt perspektiv.  Slut citat

Värdet går förlorat om man styckar upp Ångfärjestationen och flyttar den. Genom att flytta byggnaden går man miste om en stark del av historien & identiteten eftersom det inte är byggnaden i sig som ensam är värdefull, utan anknytningen till platsen. Byggnaden kopplade samman järnväg och färjeförbindelse, detta var porten mot kontinenten.

Två gånger har HD i opinionsundersökningar frågat helsingborgarna om de vill ha en kongressanläggning med hotell och bostäder på Ångfärjetomten.

Båda gångerna har en majoritet svarat nej. Och motståndet växer. När HD för tredje gången i juni 2014 ställde samma fråga ökade antalet nej-sägare, medan ja-sägarna blev färre. Den undersökning Demoskop gjorde för HD’s räkning  i juni 2014 visade att 69% av helsingborgarna är mot projektet och bara 20% är för.

Inte heller har M och S sina väljare med sig, 70 procent av Socialdemokraternas väljare säger nej till kongressbygget, motståndet bland Moderaternas väljare låg på 57 procent.

Vänsterpartiet vill ha en social mötesplats för helsingborgarna på stadens mest attraktiva tomt. Med ett hus på Ångfärjetomten, där alla känner sig välkomna, skulle man bygga samman norr och söder och inte permanenta Trädgårdsgatan som skiljelinje. Biblioteken hör till de mest använda och mest omtyckta kulturinstitutionerna.  De är offentliga vardagsrum, där tröskeln är låg och alla känner sig välkomna.

Jörgen Michelsens vackra bibliotek i Stadsparken byggdes 1965. Men med åren har det blivit både trångbott som bibliotek och nedslitet.

Bredvid Ångfärjestationen, på Ångfärjetomten, vill vi därför bygga ett nytt stadsbibliotek integrerat med verksamheter som bidrar till att förstärka bibliotekets verksamhet.

Biblioteken står inför stora utmaningar och förändringar i en digital framtid. Vi vill ha ett stadsbibliotek som ligger i framkant; ett bibliotek som står för kommunikation, kultur och kunskap och är en mötesplats för människor, aktiviteter och evenemang.

På Ångfärjetomten vill vi sudda ut gränsen mellan ute och inne och låta ute- och inneplatser och aktiviteter samspela med varandra.

Vi vill ha en byggnad som arkitektoniskt sticker ut, men som inte täpper till hela den fria ytan och utsikten mot havet.

Bl a vår grannstad Helsingör har med både sitt nya stadsbibliotek och sitt sjöfartsmuseum visat att nya spännande miljöer skapas då man integrerar gamla byggnader och ny arkitektur. Dåtid och nutid vävs samman i platsen och byggnaderna, men fylls med ett nytt innehåll.

Fullmäktigeledamöter, tänk om, det är ännu inte för sent med ännu ett omtag.

Kunde Helsingör, så kan väl Helsingborg också!

Ingrid Mattiasson Saarinen

Läget är akut inom socialtjänsten

Nu kommer larmrapporterna om det kritiska läget inom socialförvaltningen i Helsingborgs stad, i snabb takt.

Personalen som jobbar med behandling av barn, vuxna och familjer som behöver hjälp, går på knäna. De anställda är för få, de har ofta ganska låga löner, personalomsättningen är hög, erfarna socialsekreterare söker sig till andra kommuner, kommunikationen mellan personal på olika nivåer fungerar dåligt och de nyanställda får dåligt stöd i sitt arbete m m.

Förhållandena är inte bara kritiska för dem som arbetar på socialförvaltningen, utan vad som är ännu värre, även för de samhällsmedborgare som personalen ska stödja och hjälpa i enlighet med socialtjänstlagen. Inte nog med att dessa individer redan är i utsatta lägen i sina liv, nu riskerar de att inte få den hjälp de har rätt till och som de är i behov av.

Det var visserligen ca 30 år sedan jag jobbade inom socialförvaltningen i Helsingborg, men i mitten 1980-talet satsade man på resurser i form av personal på många olika nivåer, med olika utbildningar och yrkeserfarenheter. Man hade en decentraliserad organisation där man jobbade med baser i olika bostadsområden. Man hade utbyggt nätverksarbete med skola, fritid, poliser, föreningar och präster m fl i områdena. Detta innebar att man fick en god kännedom om vilken typ av hjälp olika individer behövde. Plus att man kunde sätta in tidiga, förebyggande insatser, vilket enligt all forskning är nödvändigt.

Idag är socialförvaltningen mer centraliserad, vilket oftast innebär att man ofta kommer in sent i medborgarnas liv, och då krävs mycket större insatser för att kunna hjälpa människor. Ett annat problem är att samarbetet mellan olika myndigheter som skola och socialförvaltning inte fungerar särskilt bra.

Den största orsaken till dagens problem är emellertid det politiska styrsystemet New Public management (NPM), som reglerar de kommunala verksamheterna med ett ramverk som innebär att de ska gå med ekonomisk vinst.

Kommunstyrelsens ordförande Peter Danielsson sa på senaste sammanträdet i kommunfullmäktige att den blågröna ledningen är stolta över NPM. Nu ser vi resultatet av tillämpningen av detta styrsystem. Medborgare som är i akut behov av lagstadgad hjälp från samhället får inte den hjälpen, och de som är satta att hjälpa dem vantrivs och mår dåligt på sina arbetsplatser.

Vänsterpartiet driver kraven på att anställa fler, höja lönerna och att ge cheferna i uppdrag att lyssna till de anställda för att genomföra deras krav för att förbättra organisationen. Vi har lyssnat in de anställda och deras fackföreningar.

Mats Fuchs
ersättare i socialnämnden
Vänsterpartiet
Helsingborg