Skip to main content

”Vi utgår ifrån att alla nyanlända vill lära sig svenska. Ställ krav på skolan, inte bara på eleverna.”

De två moderaterna Peter Danielsson, förste vice partiordförande och kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg, och riksdagsledamoten Jonas Jacobsson Gjörtler skriver att det är viktigt att nyanlända personer snabbt lär sig svenska och påstår att staden har fokuserat på detta (Aktuella frågor 24/1). Nu vill partiet neka ersättning till nyanlända som inte når kunskapsmålen inom SFI.

Moderaterna är bra på att ställa krav och straffa den som enligt dem inte sköter sig. Vi vänsterpartister har en helt annan människosyn.
Danielsson och Jacobsson Gjörtler har glömt ett i sammanhanget viktigt inslag i sitt eget partis politik, att privata aktörer ska kunna ha hand om undervisningen. Som vi ser det tar de inte tillräcklig hänsyn till vilken kvalitet de privata aktörerna kan erbjuda eleverna.
I Helsingborg har ett maxantal satts för hur många elever den kommunala skolan Komvux Kärnan (numera Komvux Helsingborg) får ha. Många som velat studera på Komvux Kärnan har därför varit tvungna att vända sig till en privat skola.
Av alla SFI-elever i Helsingborg hänvisas 73 procent till externa aktörer. För dem finns inga krav på hur stora klasserna ska vara, däremot att minst 60 procent av lärarna ska vara behöriga.
Den politik Moderaterna bedriver går ut på att ställa en mängd krav på deltagarna, men få på dem som står för utbildningarna. En rapport från Skolinspektionenvisar att privata utbildningsanordnare har färre utbildade lärare och större grupper. Det finns inte heller någon insyn i vilken personalpolicy de privata arbetsgivarna har.

En bra undervisning, inom såväl SFI som svenska som andraspråk, kräver kompetens och behöriga lärare.
Vi anser att den kommunala skolan Komvux Kärnan bör stå för den grundläggande undervisningen i svenska. Komvux Kärnan har störst andel utbildade lärare och därmed finns där bäst förutsättningar för eleverna att lära sig svenska. Men även Komvux Kärnan behöver mer resurser och måste förbättra arbetsmiljön.
I den kommunala skolan finns inte samma vinstintresse som hos de externa aktörerna.
Många olika omständigheter kan påverka hur en elev tillgodogör sig kunskap. Vi utgår från att alla nyanlända vill lära sig svenska. Ställ krav på skolan, inte bara på eleverna.
Vänsterpartiet tror på individen och den egna förmågan. I första hand vill vi ställa krav på skolorna.
Vi har mött elever som klagar på undervisningen i de privata skolorna, på att det saknas kontinuitet och stabilitet på grund av för många vikarier, för stora klasser och för att lärarna har för lite planeringstid. Ofta är många fler elever inskrivna i en klass än vad det finns platser till i klassrummet.
SFI-elever är studerande och inte kunder. De köper inget med ångervecka. Förklaringen till att människor som kommit till Sverige inte lär sig landets språk kan varapersonliga eller hälsorelaterade problem, men det kan också bero på att de kurser som finns inte är anpassade till dem.
Vänsterpartiet vill att all SFI-undervisning åter ska bedrivas i kommunal regi så att både elever och lärare får bättre förutsättningar. Tills det är möjligt vill vi att Helsingborg stad kräver att privata aktörer endast har så många elever per klass och lärare att en fullgod undervisning kan bedrivas.
Språket är viktigt för att människor ska kunna etablera sig i samhället. Vänsterpartiet har i budgetförhandlingarna med regeringen fått igenom en ökad satsning på SFI och att folkhögskolor ska kunna erbjuda asylsökande språkundervisning från dag ett. Språkundervisning och samhällsorientering kan inte vänta tills dess att en person får uppehållstillstånd. Det måste komma igång redan under asylprocessen.
Claudia Velásquez (V), ledamot i Helsingborgs arbetsmarknadsnämnd
Jennie Fryksäter (V), ersättare i Helsingborgs kommunfullmäktige
Jenny Björklund Hansson (V) ersättare i Helsingborgs vård- och omsorgsnämnd
Ingrid Mattiasson Saarinen (V), ledamot i Helsingborgs kommunfullmäktige
Svjetlana Saric (V), insynsplats i Helsingborgs barn- och utbildningsnämnd

Svar på tal: Alla politiker måste väga använda forskningen till hjälp!

Jag är utbildad och undervisande lärare i svenska som andraspråk och jag blir mycket bekymrad när jag läser debatt inlägget av Peter Danielsson och Jonas Jacobsson Gjörtler ( HD 24/1) vilka upprörs av att de nyanlända inte lär sig svenska snabbt nog och att menar att detta måste få konsekvenser.
Jag förstår att Peter och Jonas enbart har tittat på statistik från skolverket, forskningen inom området verkar de inte känna till. Inte heller hur verkligheten ser ut.
Flertalet av de nyanlända idag har några få års skolgång bakom sig. Vi tar också emot analfabeter inom SFI. De börjar i princip från noll. Statistiken säger att endast sex av tio klarar av SFI på ett år meddelar Peter och Jonas upprört. För mig är denna siffra fantastisk! Du börjar på SFI som vuxen med en knapp skolbakgrund. Du har ett första språk som helt skiljer sig från svenskan. När du lärde ditt första språk spelade det ingen som helst roll om du var språkbegåvad eller begåvad överhuvudtaget. ALLA lär sitt förstaspråk. När du är vuxen har hjärnans förmåga att lära in språk förändrats. När du lär dig svenska som andraspråk lär sig olika individer olika fort och med olika bra resultat.
Forskaren i ämnet Niclas Abrahamsson menar att det finns en mängd orsaker till detta både på samhälls-grupp- och individnivå. Han menar dock, liksom många andra, att åldern är en avgörande faktor. Ju äldre inlärare desto svårare att fullt ut tillägna sig språket. Dessutom krävs integration – det räcker inte att prata svenska i klassrummet. De flesta av mina elever känner ingen svensk som de kan prata med utanför skolan.

Även en förstaklassare som börjar läsa svenska har ett stort ordförråd och en grammatisk intuition gällande svenskan från första dag i skolan Detta saknas hos SFI-eleven. SFI-eleven har stor nytta av att vara allmänt språkbegåvad vilket inte spelar någon roll för den som har svenska som modersmål.
Ändå ger vi förstaklassaren närmare nio år i skolan innan de förväntas prestera ungefär detsamma i svenska som SFI-eleven som klarat D-nivån.
SFI:s D-kurs är ingen enkel kurs! Här krävs användandet av inskjutna bisatser och att producera satsscheman. När jag själv läste grammatikkursen i ämnet svenska som andraspråk blev jag, trots två akademiska examina fullgjorda i Sverige, underkänd vid första tentamenstillfället.. Stötestenen för mig var just satsscheman. Då läraren påpekade att detta ska en elev på SFI:s D-kurs klara av vägrade jag tro henne. När jag började undervisa i ämnet såg jag att hon hade rätt!, De skriftliga kunskapskraven kräver att invandraren kan hantera svenska språket i skrift på ett sätt och med ett flyt som inte alla niondeklassare idag klarar av. Ändå såg jag inget krav på att denna grupp löpte risk att förlora ekonomiskt bistånd eller tvingas flytta ifrån sin familj om de blir underkända i svenska.

Alla politiker måste väga använda forskningen till hjälp. Alla politiker måste våga se verkligheten som den ser ut.

Ulla Thell, lärare i svenska som andraspråk

Refernser: Abrahamsson, Niclas (2017). Andraspråksinlärning. Studentlitteratur. Lund
SFS 1994:895

Gott nytt år!

Ett riktigt gott nytt år, valåret 2018, önskar Vänsterpartiet Helsingborg alla medlemmar och sympatisörer. Tillsammans kan vi kämpa för ett bättre Helsingborg, ett Helsingborg som är bättre för alla, inte bara för de rika. Helsingborg behöver ett annat styre.

Välkommen att engagera dig även om du inte är medlem.

Fyll i enkäten!

Situationen i Afghanistan. Föreläsning av Anders Fänge

i Hörsalen på Helsingborgs Stadsbibliotek torsdag 28 september kl 17.00-19.00. Föreläsningen är Vänsterpartiet Helsingborgs bidrag till programmet under Mångfaldsveckan 2017.

Situationen i Afghanistan har under en följd av år varit instabil. Ett av resultaten har blivit att stora delar av befolkningen oroas över den politiska och sociala framtiden. Många har flytt landet. En del av dessa har kommit som asylsökande till Sverige. Den stora ökningen inträffade år 2015 då 41.564 afghaner, varav drygt 23.000 var ensamkommande, sökte asyl. Flyktingar från Afghanistan var då den näst största gruppen av asylsökande i Sverige.

Anders Fänge är en av Sveriges främsta kännare av Afghanistan. Anders har arbetat med Afghanistan sedan början av 1980-talet, mest som landchef för Svenska Afghanistankommittén, men också som journalist och för FN (UNAMA). Han har medverkat i flera böcker och skrivit ett stort antal artiklar om Afghanistan och sitter sedan 2011 i Svenska Afghanistankommitténs styrelse. Han lämnade Kabul i maj 2011 men har återvänt ett par gånger sedan dess på kortare besök – senast i november 2014. Är numera pensionerad men föreläser och skriver om Afghanistan och sitter i Afghanistankommitténs styrelse. Anders utnämndes 2012 till hedersdoktor vid Samhällsvetenskapliga Fakulteten på Umeå universitet för sina insatser inom biståndet och analyser av situationen i Afghanistan.

Hur läget numera är i Afghanistan finns det olika uppfattningar om; Migrationsverket har en, andra organisationer en annan. Anders Fänge ger en historisk tillbakablick och berättar om vad som hänt som lett fram till dagens situation.

Antirasistiska aktivister. Till minne av offren på Utøya

Vänsterpartiet Helsingborg uppmärksammar den antirasistiska aktivismen. Vi har varit i kontakt med modiga aktivister som synliggör rasismen, gör motstånd, inspirerar och ibland riskerar allt för de mänskliga grundläggande rättigheterna. Det lokala nätverket, Helsingborg mot rasism bidrag med en debattartikel.
Till minnet av offren på Utøyas massaker 22 juli 2011.

Maria-Teresa ”Tess” Asplund
Tess som med bestämda steg och knytnäve i luften visade med sitt mod hela världen att man måste våga stå upp mot nazismen. Denna stunden förevigades av fotografen David Lagerlöf och blev Årets bild 2017.
Tess berättar att hennes engagemang mot rasism började i högstadieåldern då
skinnhuvuden ockuperade delar av centrala Stockholm. Människor med mörk hudfärg och hbtq-personer vågade knappt vara där.
Tess anser att en viktigt att ta ställning mot att nazister som NMR får marschera och manifestera vart dom vill, när dom vill, i yttrandefrihetens namn.

Malcolm Momodou Jallow

Momodou Malcolm Jallow:
Jag valde antirasismen med stolthet och stark övertygelse när jag under mitt liv har både läst om, upplevd och sett de fruktansvärda ojämlikheterna, förnedrande fattigdom och rasism som människor utsätts för runt omkring i världen.
Jag har en skyldighet så som många före mig har gjort att stå upp, synliggöra, bekämpa och stoppa rasism i alla sina olika former och rum. Att kämpa för demokrati, mänskliga rättigheter och människovärdet är en kamp som inte kan kompromissas eller försummas!

Men viktigare är att jag har blivit starkare i min övertygelse när jag ser ut över Europa, när jag ser orättvisorna öka, arbetslösheten tillta, och rasism och nazism kväver de demokratiska principerna om alla människors lika värde som Sverige bygger på och när jag ser hur nazismen breddar ut sig och normaliseras i Sverige idag.

Jallow är kommunfullmäktigeledamot för Vänsterpartiet Malmö och aktiv i det antirasistiska utskottet. Han har jobbat med antirasism, mänskliga rättigheter och migrationsfrågor i mer än 20 år på lokalt, nationellt och internationell nivå. Jallow var vice ordförande för Europas största antirasistisk organisation, The european network against racism (ENAR) och har drivit frågor om mänskliga rättigheter från europaparlamentet till Kongressen i USA. Han är grundaren och ordförande för Afrosvenskarnas Forum för Rättvisa.

Mahboda Madadi


Mahboda Madadi, ordförande för Ensamkommandes förbund. Mahboda delar med sig av sina egna erfarenheter som flykting från Afghanistan och ung kvinna. ”Tjejer som flyr ensamma gör revolution” säger Mahboda.


Therese Gunnarsson

Therese Gunnarsson, framgångsrik inom kampsport kickboxning, thaiboxning och boxning. Therese är en av våra lokala antirasistiska och feministiska kamrater i Helsingborg. Therese tvekar inte och säger ifrån när rasismen dyker upp i vardagen med.
Intervju med Therese
-Hur kommer det sig att du aktivt tar ställning för allas lika rättigheter?
-Allas lika värde och rättigheter är det mest grundläggande och mest självklara för mig, och med tanke på att ett rasistiskt och sexistisk parti har så många sympatisörer i Sverige och att de högerextrema går framåt i hela Europa idag så tycker jag att det är mycket viktigt att lyfta dessa frågor i alla sammanhang.

-Varför är det viktigt att reagera mot rasism och diskriminering?

-”Alla har rätt att känna sig trygga, värdefulla och jämlika i ett öppet samhälle. Det ska inte finnas några klasser eller klyftor mellan människors och ingen ska behöva bli dömd utifrån vilket kön man har, vilken region man tillhör, vilken sexuell läggning man har eller var man kommer ifrån.

-Vad behöver hända för att motverka rasismen?

-Klassklyftorna behöver minska och utanförskapet som många lever i måste bort. Idag når rasisterna många i den vita arbetarklassen genom att utnyttja deras missnöje och peka på en annan grupp som de kan rikta sitt hat och sin frustration emot nämligen invandrarna. Arbetarklassen och många av invandrarna är egentligen i samma sits och borde gå samman och arbeta för ett mer jämlikt samhälle där det inte finns de klassklyftorna som det finns idag. De rika blir rikare och de fattiga fattigare och istället för att lyfta blicken och se vilka det verkligen är som snor åt sig av de ekonomistiska resurserna så slåss de rasistiska arbetarna mot invandrarna om smulorna. Sen är integrationen mycket viktig och då gäller det att både vi som växt upp eller bott länge i detta land hjälper till med integrationen och inte lägger hela ansvaret på det som kommer hit. Det är upp till oss att hjälpa och välkomna och upp till de som kommer att vara nyfikna och öppna för att lära sig om sitt nya land.
-Några goda exempel från Helsingborg?

-De som arbetar med dessa frågor som Vänsterpartiet, Helsingborg mot rasism och alla som går med i demonstrationståg mot rasism, sexism och homofobi. Mina egna erfarenheter kommer främst från kampsporten som jag tycker är en bra väg till integration eftersom det kostar väldigt lite att hålla på med och man oftast får låna utrustning om man inte har råd själv att köpa. Man träffas och tränar tillsammans oavsett vem man är och var man kommer ifrån. Therese Gunnarsson.


Tobias Lohse

Tobias Lohse, ordförande för Refugees Welcome Sverige, ersättare på FARR Flyktingsgrupperna riskråd. Tobias är ihärdig i sin kamp för en rättvis flyktingpolitik och för mänskliga rättigheter

Samtal om Striden om tiden. Sex timmar med bibehållen lön är möjlig!

Samtal om striden om tiden, sex timmar med bibehållen lön är möjlig!
Lördag 22 juli kl.12:00
Folkets hus Helsingborg, Sal 306 Södergatan 65

1 maj i år presenterade Vänsterpartiet ett förslag om en nationell satsning på sex timmars arbetsdag med bibehållen lön. Vi vill införa treåriga projekt med sex timmars arbetsdag på en arbetsplats i vartenda landsting och varenda kommun i hela Sverige. Det är en reform som kommer att ge oss ökade möjligheter att få livet att gå ihop, göra oss friskare och göra att fler kan få jobba. Sverige är redo för sex timmars arbetsdag. Vänsterpartiet vill ha en samhällsekonomi som är bra för alla och inte bara några få och kortare arbetstid är ett viktigt steg på den vägen.En generell sänkning av arbetstiden från åtta timmar till sex timmar med bibehållen lön är möjlig! Sextimmarsdagen har redan införts på prov i flera kommuner runt om i landet.
Hur kan vi driva på utvecklingen?
Ylva Aspelin (Ordförande, Ung Vänster Skåne) och Ana Rubin (Vänsterpartiet Skåne) samtalar om striden om tiden!