Uttalande till stöd för demonstrationsfriheten och Palestinavänner Helsingborg, som utsatts för en rasistisk attack

Vi vill uttrycka vår bestörtning över den attack som Palestina-demonstranterna i Helsingborg (Palestina vänner Helsingborg) utsatts för. Demonstranterna beskriver hur en rasist medvetet kört rakt in i en tillståndsgiven demonstration för att skada. Det är inte första gången demonstrationerna hotas. För drygt ett år sedan bar en motdemonstrant kniv, vilket han senare dömdes för. Det är allvarligt att tillståndsgivna demonstrationer inte skyddas bättre och att de demonstrerande utsätts för ett hot som underminerar rätten att fritt uttrycka åsikter och övertygelser utan rädsla. 

Demonstrationsfriheten och yttrandefriheten är en av själva grundbultarna i vår demokratiska kultur. Att försöka inskränka dessa friheter är därför inte bara ett angrepp på enskilda grupper, utan ett angrepp på Sveriges demokratiska arv.

Samtidigt ser vi hur regeringen uttalar sig kränkande om demonstranter och vill se över möjligheterna att inskränka demonstrationsrätten. Det pågår en rasistisk generalisering av människor som protesterar mot Israels pågående folkmord i Gaza. Vänsterpartiet vill att kommun och polis säkrar demonstranternas trygghet vid tillståndsgivna demonstrationer. 

Vänsterpartiet Helsingborgs styrelse

En stark välfärd – för att att ska ha råd

Vi lägger en budget med förslag som gör att fler helsingborgare får råd att ta del av välfärden. Alla helsingborgare ska kunna ta del av idrotts- och kulturliv, få en bra utbildning, ett trivsamt boende och arbete. Det ska vara en stad där en kan leva ett gott liv både som barn och att åldras i. Ett bra liv ska inte vara ett privilegium för de få – det ska vara en självklarhet för alla. För att Helsingborg verkligen ska vara en stad för alla krävs att vi bryter med den ojämlika ordningen. Efter snart 20 år av högerstyre i staden ser vi hur segregationen ökat. Vi ser vi en växande klyfta mellan de som har mycket och de som kämpar för att få vardagen att gå ihop. Det handlar inte bara om pengar i plånboken – det handlar om delaktighet, trygghet och möjligheten att påverka sitt eget liv. Klyftorna växer när de som arbetar pressas med osäkra jobb, sämre trygghetssystem och höga levnadskostnader. Det är inte slumpen – det är resultatet av en politik som gynnar de få på bekostnad av de många.

På samma sätt som politiska prioriteringar bidragit till det samhälle vi har idag, så kan politiska prioriteringar av välfärden skapa ett annat samhälle. Vänsterpartiet vill organisera samhället på ett sätt som gör att alla, oavsett bakgrund, inkomst eller bostadsområde, har möjlighet att leva ett gott liv. 

Vi kan inte bara stå och se på när kostnaderna ökar och livet blir dyrare. Politiken måste ta ansvar och agera – säger Joacim Petersson (V) kommunalråd

Det gör vi genom att lägga förslag på en budget i balans (0,1% överskott) som innebär att vi fördelar de skattemedel som staden får in på satsningar i välfärden. Detta gör att vi fördelar totalt 209 miljoner mer till välfärden än högerstyret. 

När de styrande tillsammans med SD prioriterar en flygplats för 10 miljoner, lägger vi istället 10 miljoner på fritidsgårdar. När de styrande fortsätter med höga konsultkostnader, skär vi ner på konsulterna och låter föreningar som Hemlösas hus, Värmestugan och Hittarps IKs Gatulag få de föreningsbidrag de ansökt om. När de styrande prioriterar akutskola så prioriterar vi resursskola och tidiga insatser genom barnhälsoteam och mindre förskolegrupper. Med Vänsterpartiets budget bygger vi upp helsingborgarna och välfärden. 

I vår budget så satsar vi allra mest på barn- och utbildningsnämnden som får 80 miljoner mer än högerstyrets satsningar. Andra satsningar vi gör är att vi tilldelar vård- och omsorgsnämnden 44,5 miljoner mer än högerstyret och kulturnämnden 20 miljoner mer än de styrande högerpartierna. Även idrotts- och fritidsnämnden får en högre tilldelning, med 12 miljoner mer än i högerstyrets budget.  

Tio av våra satsningar: 

• Lönesatsning på 1000 kr i månaden för undersköterskor, 26 miljoner kronor till vård- och omsorgsnämnden 
• Minskade barngrupper i förskolan, 50 miljoner kronor till barn- och utbildningsnämnden (behåller även styrets förstärkta elevpeng)
• Skolfrukost och lovlunch, 12 miljoner kronor till skol- och fritidsnämnden 
• Förstärkt elevhälsa och införande av barnhälsoteam, 12 miljoner kronor till barn- och utbildningsnämnden 
• Förstärkning fritidsgårdar, 10 miljoner kronor till idrotts- och fritidsnämnden 
• Sommarbiljett för ungdomar, i en åldersgrupp mellan 13-19 år (behåller även styrets seniorbiljett), 10 miljoner kronor till stadsbyggnadsnämnden 
• Avgiftsfri och utbyggd kulturskola, 10 miljoner kronor till kulturnämnden 
• Stärkt stöd till studieförbunden, 5 miljoner kronor mer till kulturnämnden 
• Stärkt stöd till föreningar som kompletterar socialnämndens arbete t.ex. Hittarps IKs Gatulag, hemlösas hus och värmestugan, 5 miljoner kronor till socialnämnden 
• Höjd habiliteringsersättning med 25 kr om dagen, från 95 kr till 120 kr,  3 miljoner kronor till vård- och omsorgsnämnden 

Läs hela vår budget HÄR

Kontakt

Joacim Petersson, kommunalråd för Vänsterpartiet (tillträder formellt 1 juni)

[email protected]

Alla människor ska kunna leva på sin lön, betala hyran, ställa mat på bordet och låta barnen delta i idrotts- och kulturliv. Ändå har många kvinnor, framförallt ensamstående, svårt för detta. De ekonomiska skillnaderna mellan män och kvinnor är fortfarande stora. Löneskillnaden mellan män och kvinnor uppgår till nästan 10%. Väljer man att skaffa barn så innebär familjebildning i genomsnitt en större inkomstförlust för kvinnor än för män. År 2022 räknade Kommissionen för jämställda livsinkomster ut att det kommer ta 100 år innan inkomstgapet mellan kvinnor och män har försvunnit. Vi har inte råd att vänta 100 år på jämställdhet. Därför vill Vänsterpartiet se en omfördelning av resurser som skapar ett samhälle med en jämlik ekonomi och välfärd, vi vill se krafttag för att kvinnor ska få bättre ekonomiska möjligheter.

För att det ska vara möjligt måste vi förbättra välfärden och satsa på offentlig sektor där ungefär 70% av de som arbetar är kvinnor. Kvinnor utgör en stark majoritet inom förskola, äldreomsorg och socialtjänst, sektorer som vi vet har en tuff arbetsmiljö och i Helsingborg släpat efter lönemässigt. Genom att säkerställa bra löner och arbetsvillkor inom dessa sektorer kan kvinnor få mer ekonomisk trygghet och bättre arbetsförhållanden.

Enligt jämställdhetsmyndigheten är ca 85% av alla ensamstående föräldrar kvinnor. Många kvinnor lever med ett konstant dåligt samvete för att de aldrig får pengarna att räcka till. Men det är en omöjlig ekvation för den enskilde att lösa, i en tid då regeringen vägrar ta krafttag mot matpriserna, utan istället sänker skatten för de rika. Men det finns en annan väg att gå. Vänsterpartiet vill införa avgiftsfri skolfrukost i grundskolan i Helsingborg. Om barnen får frukost i skolan är det både ett ekonomiskt stöd som många ensamstående mammor skulle vara hjälpta av och ett sätt att ge barnen lika förutsättningar i skolan. Vi vill se en avgiftsfri kollektivtrafik, ett stärkt föreningsliv där det inte ska vara avgörande om ens föräldrar har råd att betala fotbollsskor för att man ska kunna delta. Med en annan politik är det möjligt att bygga ett jämställt samhälle, där alla människor har lika möjligheter.

Jenny Björklund Hansson (V) kommunalråd Helsingborg

Tomas Gustafsson (V) ordförande Helsingborg

Den nyliberala idén att fattigdom är självförvållad leder till en omänsklig och ineffektiv politik, skriver fem företrädare för Vänsterpartiet i Helsingborg. Helsingborg har ett akut problem med hemlöshet. 600 personer är i någon form av hemlöshet medan 104 personer är i akut hemlöshet, enligt kommunens egen Hemlöshetskartläggning 2024. Dessutom finns det ett mörkertal som inte syns i statistiken. Allt fler yngre och allt fler kvinnor söker sig till Värmestugan och Hemlösas hus i Helsingborg. De som kommer har ofta psykisk ohälsa, men är utan diagnos eller missbruk. Prioriterar de politiker som styr Helsingborg rätt?

Vad säger stadens politiska ledning – Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna med stöd av Sverigedemokraterna – när Arbetsförmedlingen konstaterar att Helsingborg har den tredje högsta arbetslösheten i landet? Svaret från Richard Lundberg (M) är: ”Vi ska vara den jobbigaste kommunen att bo i för den som inte vill bidra.” Så avslöjar Helsingborgs politiska ledning sin syn på fattigdom – utgår från att arbetslöshet är ett individuellt val och gör därmed fattigdom till en moralisk fråga snarare än en konsekvens av strukturer. Så skyddar stadens politiska ledning sig från kritik – trots att den har styrt Helsingborg i 20 år och därmed bär en del av ansvaret för dagens situation.

Den nyliberala idén att fattigdom är självförvållad leder till en omänsklig och ineffektiv politik. För Vänsterpartiet är bostad en rättighet, inte en belöning. Det är ovärdigt en kommun att tillåta att människor sover på gatan när det finns tomma bostäder som kan användas. Personer som saknar ett hem har haft det tufft i Helsingborg under flera år. Föreningar som jobbar med människor i nöd behöver långsiktiga stöd för att utveckla sitt arbete.

Hemlösas Hus har i många år erbjudit en fristad för de mest behövande. Värmestugans volontärer delar ut matkassar som har blivit så efterfrågade att de bara kan delas ut var tredje vecka. Socialtjänsten hänvisar invånare i nöd till frivilligorganisationer. Även om socialsekreterare säkert gör det i all välmening är det oacceptabelt att kommunen lägger ett sådant ansvar på ideella krafter. Kommunen måste utöka antalet platser där hemlösa kan få tak över huvudet. Alla som behöver det måste få ett erbjudande, även de som är hemlösa av ekonomiska skäl. Hemlöshet är en konsekvens av politiska beslut.

Högern har systematiskt förvandlat landets bostadspolitik till en oreglerad marknad där vinster går före människors rätt till ett hem. Tidigare var bostadspolitikens mål att skapa jämlika förutsättningar och säkerställa att alla har råd med en god bostad. Hyresgästföreningen har länge varnat för att marknadshyror och brist på reglering leder till ökade hyror, segregation och otrygghet. Sverige behöver återgå till en politik som sätter människan i centrum och ser bostaden som en rättighet, inte en handelsvara. Vänsterpartiet drev frågan om att inkludera rätten till bostad i grundlagen för mer än 50 år sedan. I regeringsformen går att läsa: ”Det allmänna ska trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för en god levnadsmiljö.”

Högern, även i Helsingborg, vill låta bostadsfrågan styras av marknadens vinstintressen. Det står i konflikt med det samhällsansvar som grundlagen påbjuder. Sveriges bostadskris kan inte lösas så länge de rikastes behov kommer först. Men lokala politiska åtgärder kan göra betydligt mer för att skapa en solidarisk bostadspolitik i Helsingborg.

● Stärk ”Bostad Först”-modellen. Helsingborg måste utöka programmet för att erbjuda permanenta bostäder till alla i akut hemlöshet. Idag utestängs de som inte har missbruksproblem eller en psykisk diagnos. Modellen har visat sig framgångsrik och bör vara en central del av stadens strategi.

● Använd det kommunala bostadsbolaget Helsingborgshems lediga lägenheter omedelbart. Det finns cirka 50 tomma lägenheter som kan ge människor en trygg bostad. Det är en lösning som snabbt kan minska akut hemlöshet.

● Ställ krav på privata hyresvärdar. Privata fastighetsägare och nya byggprojekt måste ta sitt samhällsansvar. Kommunen bör kräva att en andel av nybyggda lägenheter reserveras för bostadssociala ändamål innan någon får tillåtelse att bygga i kommunen.

● Ge mer stöd till frivilligorganisationer. Ideella organisationer som erbjuder akut boende gör ett ovärderligt arbete och bör få ökade resurser för att kunna fortsätta sitt arbete.

● Garantera tak över huvudet till människor som behöver det. Som Hans Swärd, professor emeritus i socialt arbete, har påpekat är härbärgen och tillfälliga lösningar ofta otillräckliga och kan förstärka stigmatisering.

Ändå är det bättre att det finns härbärge än att människor tvingas sova ute i kylan. Därför behövs omedelbara insatser, parallellt med de långsiktiga lösningar vi anser krävs. Det är dags för modiga politiska beslut. Ingen ska behöva sova i kylan – Helsingborg behöver en solidarisk bostadspolitik.

Claudia Velásquez (V) ledamot i Helsingborgs kommunfullmäktige och vård- och omsorgsnämnd
Ingrid Mattiasson Saarinen (V) ledamot i Helsingborgs socialnämnd
Rebecca Thell (V) ledamot i Helsingborgs kommunfullmäktige och arbetsmarknadsnämnd
Svjetlana Saric (V) ersättare i Helsingborgs kommunfullmäktige och styrelsesuppleant i det kommunala bostadsbolaget Helsingborgshem
Ulla Thell, medlem i Vänsterpartiet Helsingborg

Debattartikel i Helsingborgs dagblad 250218:

https://www.hd.se/2025-02-18/helsingborg-behover-en-solidarisk-bostadspolitik/

Vårt förslag handlar om minskade barngrupper, att helt enkelt följa de riktlinjer som faktiskt redan finns framtagna av Skolverket. Skolverket har ju tagit fram riktlinjer av en anledning. I rapporten som ligger till grund för riktlinjerna så framgår det att Skolverket har riktlinjer för barngruppernas storlek i förskolan för att säkerställa en hög och likvärdig kvalitet på utbildningen och för att främja barns utveckling, lärande och välmående. Riktlinjerna baseras på forskning inom pedagogik, utvecklingspsykologi och socialpsykologi. Dvs har man har tittat på just hur gruppkonstellationer och gruppstorlekar påverkar barn utveckling och möjlighet till inlärning. Riktlinjerna tar också hänsyn till faktorer som trygghet, arbetsmiljö och med målet att nå en likvärdig utbildning. Riktlinjer finns till för att ge barn de bästa möjliga förutsättningar för trygghet, lärande och trivsel i förskolan​.

Trots det var över hälften av barngrupperna för stora under 2022. Vi har också under året sett lärare som demonstrerat på grund av arbetsbelastningen och som krävt just det som vi föreslår, nämligen att staden nu tar tillfället i akt när det föds färre barn att minska grupperna. 

Vänsterpartiet tillförde i sin budget därför Barn- och utbildningsnämnden samma summa som de förlorar när antalet barn minskar (45 miljoner kronor), i syfte just att kunna börja minska barngrupperna nu när antalet barn automatiskt minskar. Med styrets och Sds budget så finns inte de möjligheterna, utan istället behöver man slå ihop avdelningar för att hålla ekonomin. I svaret från Barn- och utbildningsnämnden är det tydligt att det är just en ekonomiska fråga, man skriver att “en anpassning av hela verksamheten till de angivna barngruppernas storlek är i gällande ekonomiska läge inte möjligt”. 

I styrets svar hänvisas till de medel man avsatt för ökad kvalitet i förskolan. Tittar man i styrets budget på vad de pengarna ska användas till så står det att “Samverkanspartierna vill se att fler barn får möjlighet att delta i förskolans pedagogiska verksamhet och därigenom goda förutsättningar att klara skolan. Om syftet står att det ska “stärka den pedagogiska verksamheten” och “ge kraft i förskolans arbete med språk- och läskunskap, som är en viktig nyckel för framgångsrik skolgång.”

Här verkar det ju som om man vill att fler barn ska gå i förskolan, jättebra, men jag ser inte hur det skulle minska grupperna. Och just språkutvecklingen är också något som anges som ett av skolverkets skäl till riktlinjerna för barngruppernas storlek, mindre grupper är en viktig faktor för språkutvecklingen, då barnen får lättare att göra sig hörda och få individuella samtala med vuxna något som är avgörande för språkutvecklingen. 

Det är synd att de styrande och Sd inte prioriterar förskolan högre. Storleken på barngrupperna är en viktig faktor för barnens utveckling och personalens arbetsmiljö. Detta är inte bara en fråga om pedagogik – det är en fråga om jämlikhet. De barn som får en lugn och trygg start i livet, med närvarande pedagoger och små grupper, har större chans att lyckas i skolan och senare i livet. Om vi däremot fortsätter att låta barngrupperna vara större än forskningen visar är lämpligt, kommer de som redan har det svårt att halka efter ännu mer.

Samtidigt vet vi att förskollärarna och barnskötarna, som bär upp vår välfärd, har en orimlig arbetsbelastning. Vi har fått höra från Sveriges lärare hur många känner sig otillräckliga och funderar på att lämna yrket. Hur ska vi kunna behålla och rekrytera duktiga pedagoger om vi fortsätter att ignorera deras arbetsvillkor? Minskade barngrupper är inte bara bra för barnen – det är en nödvändighet för hög kvalitet i förskolan. 

Anförande av Jenny Björklund Hansson (V) kommunalråd, i kommunfullmäktige i februari 2025.

Läs vårt förslag HÄR, tyvärr röstades det ner av M, L, Kd, Sd och C.