I Helsingborg liksom i många andra städer ser vi att det finns en högst ojämlik bostadsmarknad. Boendesituationen är i dag problematisk för många grupper.

LO’s Jämlikhetsutredning visar på att om det tidigare var svårt för låginkomsttagare att få tillgång till ett bra boende, så är det i dag också allt större delar av medelinkomsttagarna som möter en i alla fall delvis stängd bostadsmarknad.

På senaste kommunfullmäktigemötet den 23 april debatterades bland annat H 22, den stadsmässa som Helsingborg vill genomföra år 2022. Vänsterpartiet ville som en del av H22 lyfta upp tre konkreta områden som vi tyckte saknades i förstudierapporten till mässan. Vi ville lägga till tre att-satser som handlade om dels synen på bostäder, dels initiativ för att bryta segregeringen och dels utvecklingen av landsbygden.

Flera städer i Europa och runt om i världen har redan anslutit sig till FN-initiativet The Shift. Som första stad i Norden anslöt sig Malmö tidigare i år. The Shift vill ändra inriktningen på boendedebatten och peka på kopplingen mellan bostad och välfärd. Projektet syftar till att bostaden inte ska ses som en handelsvara, utan som en mänsklig rättighet. Bostäder ska vara ekonomiskt tillgängliga för alla.

Man kan tycka att Helsingborg är en för liten stad i förhållande till övriga städer som är med i The Shift.  Men i underlaget till H22 sägs att Helsingborg har ambitionen att vara ledande i välfärdsutveckling och smart och hållbar stadsutveckling. I förstudierapporten nämns också internationella projekt och samarbeten med bl a FN-organet UN Habitat, med teman som Place Making, offentliga stadsrum , och City Governance, ledarskap för framgångsrik stadsutveckling .

Så därför ville Vänsterpartiet att Helsingborg ansluter sig till The Shift som en del av H22. Det skulle visa att Helsingborg inte bara vill skrapa på ytan utan även gå på djupet, för att få en socialt hållbar stadsutveckling. Något som ju också stämmer med målet i stadens Livskvalitetsprogram.

Dessutom är Helsingborg en segregerad stad. Som en del av en långsiktigt hållbar stadsutveckling anser Vänsterpartiet att det är av största vikt att fokusera på att bryta segregeringen. Vi hade inte hittat att detta nämndes någonstans i förstudierapporten. Därför föreslog vi att initiativ för att bryta segregeringen skulle ingå som en självklar del i stadsmässan samtliga tre fokusområden: Innovativ välfärds- och stadsutveckling, Livskvalitet och Ledarskap för framgångsrik stadsutveckling.

I förstudierapporten nämns att H22 inte ska vara en traditionell bomässa utan en stadsmässa som delar med sig av hur det är att leva och verka i Helsingborg och att fler fysiska områden än Oceanhamnen, SeaU och Drottninghög sannolikt skulle aktiveras under stadsmässan.

Helsingborg är ju mycket mer än tätorten, vi har också en stor landsbygd och många invånare som gärna vill bo kvar eller flytta dit om servicen förbättras. Stadsbyggnadsförvaltningen arbetar just nu med utvecklingsplaner för våra stationsorter med målet att de ska vara klara 2022.

Vänsterpartiet anser att det är en självklar del av en hållbar stadsutveckling, att också rikta fokus mot hur man utvecklar staden utanför tätorten. Vi föreslog därför att minst en av stationsorterna inkluderas bland stadsmässans fysiska områden.

Våra tre att-satser avslogs, endast Miljöpartiet röstade för dem. I Stadens Livskvalitetsprogram  sägs att målet är en långsiktigt både ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling, men man  tar inte på allvar tag i det som behöver göras för att nå detta. Arbetet med bostäder för resurssvaga grupper, segregeringen eller landsbygdens utveckling tycks inte stå särskilt högt upp på agendan. Stadens ledning väljer i stället att endast putsa fasaderna.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet ville dessutom ha en högre medfinansiering av externa partners för genomförandet av H22 och att stadens anslag till mässan skulle halveras, vi ville anslå 58 miljoner i stället för föreslagna 118 miljoner. Detta röstades ner av de övriga partierna, både SD, S och allianspartierna med undantag för L röstade för 118 miljoner.

På fullmäktigemötet debatterades också en interpellation från Miljöpartiet om blandade boendeformer. I Vänsterpartiets interpellation om H+ tidigare i år var vi kritiska till att det inte blivit just blandade boendeformer utan endast bostadsrätter än så länge i Oceanhamnen. Helsingborgshem ville redan i ett tidigare skede bygga där, men deras förslag förkastades då.  Därför var det positivt att höra att diskussioner nu inletts med Helsingborgshem om att direktanvisa mark till dem  i Oceanhamnen.

Det är den fysiska utformningen av staden som bestämmer den sociala sammanhållningen.  Därför behövs det blandade boendeformer i alla stadsdelar, med olika upplåtelseformer, hustyper och prisnivåer och för olika typer av hushåll.

Just olika prisnivåer är viktig, även i nyproduktion. I Helsingborgshems eller något annat byggföretags nybyggda lägenheter eller för den skull inte heller i dem som finns i Norra hamnen, så har en person med låga inkomster inte råd med hyran. Om vi på allvar vill få olika typer av hushåll även till exempel i de norra delarna av H+, så måste politiska initiativ tas.

För att göra det möjligt även för den som har låg inkomst att bo i en nybyggd lägenhet, föreslår Vänsterpartiet att marken upplåts med tomträtt och en ny typ av hyresmodell för nyproducerade hyresrätter, som innebär en lägre hyra genom att hyrorna baseras på låneräntan istället för den kalkylränta som styr hyrorna idag. Modellen har utvecklats och använts av det allmännyttiga bostadsbolaget Örebrobostäder.  Den lägre hyran gäller under exempelvis tio år för att sedan omförhandlas. Vi skulle vilja att samma hyresmodell användes i Oceanhamnen.  Då kunde vi också få inte bara blandade boendeformer utan också olika typer av hushåll i denna stadsdel.

Wien är en av Europas minst segregerade huvudstäder. Olika inkomstgrupper bor sida vid sida i hela staden. Bostadsbyggandet i Wien planerats utifrån fyra prioriteringar: det ska vara kostnadseffektivt, socialt hållbart, estetiskt och klimatsmart. I alla upphandlingar är det de här principerna som premieras, istället för lägsta pris. Vänsterpartiet vill att dessa prioriteringar även gäller för bostadsbyggandet i Helsingborg.

De med lägst inkomst bor i hyresrätt, men ändå är det upp till 60 procent dyrare att bo i en hyrd bostad än i en bostadsrätt. Den orättvisan beror bland annat på att staten subventionerar de ägda boendeformerna, villor och bostadsrätter, med enorma summor varje år. Ränteavdrag och rotavdrag kostade år 2017 staten 28 miljarder kronor. De som gör störst avdrag är de med högst inkomster.  ROT-avdraget, som bara kan användas i ägda boenden, kostar staten dubbelt så mycket som bostadsbidraget till låginkomsttagare.

Det behövs ett omtag för att få en mer rättvis bostadspolitik. En annan bostadspolitik är inte bara möjlig, utan också nödvändig om vi ska kunna få en långsiktigt hållbar utveckling.

Ingrid Mattiasson Saarinen
Ledamot i kommunfullmäktige och gruppledare

 

 

Uppdaterades: 27 apr 2019