Vänsterpartiet har fått igenom en rad förbättringar som framför allt gynnar kvinnor. Men mer behöver göras.
I morgon, den 8 mars, är det den Internationella kvinnodagen. Är det verkligen något som behöver uppmärksammas år 2018 i Sverige, i Helsingborg?
Under hösten har kvinnor stått i bredd världen över och sagt ”Stopp, nog nu!”. Vittnesmål har kommit om sexuella övergrepp och trakasserier i bransch efter bransch. Nära hundra år efter att kvinnor fick rösträtt i Sverige blev det smärtsamt tydligt även här hur långt det är till jämställdhet. Men det blev också tydligt hur långt kvinnor kan nå, tillsammans.
Jämställdheten i ett samhälle kan mätas på olika sätt. Vänsterpartiet gör det genom att se hur kvinnor värderas i relation till män. Vänstern har i alla tider drivit feministiska frågor, redan innan feminismen var ett etablerat begrepp inom politiken. Vänsterpartiet har drivit barnbidrag, förskolor, jämställda löner, jämställd föräldraförsäkring, ersättning för vård av sjuka barn, aborträtt, kvinnojourer och samtyckeslagstiftning.
Och även om vi skulle vilja säga att pengar inte är viktiga, så spelar de roll för människors möjlighet att påverka sina liv.
Under den gångna mandatperioden har Vänsterpartiet fått igenom en rad förbättringar som framför allt gynnar kvinnor. Regeringen har höjt underhållsstödet till ensamstående föräldrar, höjt garantipensionen, ökat rätten till deltidsstämpling och höjt sjuk- och aktivitetsersättningen.
Men mer behöver göras. Kvinnor tar fortfarande det största ansvaret för hem och familj. Kvinnor jobbar oftare ofrivillig deltid och har osäkra anställningar. Kvinnor är hemma längre med barnen. Allt detta får konsekvenser och i genomsnitt har kvinnor en livsinkomst som är 3,6 miljoner kronor lägre än mäns. Bland fattigpensionärer är en stor majoritet kvinnor. Mellan mäns och kvinnors pensioner skiljer flera tusenlappar i månaden.
Inom vården behöver kunskaperna om kvinnors ohälsa öka. Länge har mannen varit normen inom läkarvetenskapen.
Mycket av omsorgen av äldre utförs av anhöriga, för det mesta kvinnor, som ofta tvingas jobba deltid för att få tiden att räcka till. För att få en ändring till stånd vill vi öka resurserna till äldreomsorgen.
Nästan 40 procent av alla löntagare i Sverige arbetar enligt SCB på kvällar, nätter eller helger – och det är en siffra som stadigt stiger. Om arbetslivet ställer krav på arbete på obekväm arbetstid, måste det även finnas barnomsorg. Alla har inte någon anhörig eller släkting som kan ställa upp. Vi vill utöka antalet förskoleplatser som är öppna kvällar, nätter och helger i Helsingborg.
I dag stressar många på jobbet med sjukskrivning och ohälsa som följd. Samtidigt arbetar andra deltid, trots att de vill jobba heltid, eller har inte ett arbete.
Många, i synnerhet kvinnor, ser ingen annan utväg än att förkorta sin arbetstid för att hinna med barn, anhöriga och vardag eller för att kroppen i slitsamma arbeten inte orkar åtta timmar.
I de försök som gjorts med förkortad arbetstid och i de länder som har infört det har det visat sig att de som arbetar mår bättre, hälsan ökar och att arbetet blir effektivare. Det har till och med blivit långsiktigt lönsammare för arbetsgivaren.
Ja, Internationella kvinnodagen behöver fortfarande uppmärksammas också i Sverige och i Helsingborg, både för att påminna om de segrar som vunnits och den kamp som återstår.
Dessutom är Internationella kvinnodagen en dag då vi markerar att vi inte bara kämpar för kvinnor i Sverige, utan för kvinnor i alla länder.
Claudia Velásquez
ordförande Vänsterpartiet Helsingborg
Ingrid Mattiasson Saarinen
vice gruppledare (v)
Jennie Fryksäter
ersättare i kommunfullmäktige (v)
Jenny Björklund Hansson
ersättare i Vård- och omsorgsnämnden (v)
Svjetlana Saric
insynsplats i Barn- och utbildningsnämnden (v)
Debattinlägg i Helsingborgs Dagblad 2018-03-07
Länk