Skip to main content

Motion om att entreprenadutsättning ska utvärderas

Motion om att entreprenadutsättning av drift och underhåll av stadens parker, gator och stränder samt naturmark och fiskevård ska utvärderas

 

Våren 2007 antog den då styrande majoriteten i kommunfullmäktige en ny konkurrenspolicy.

Eftersom kommunen skulle konkurrensutsätta allt från städning och mat till driften av gator och parker fattades senare samma år beslut om att den enhet inom staden som hittills skött detta, Entek, skulle avvecklas. Ett beslut som föregicks av en livlig debatt. Som skäl för konkurrensutsättningen angav den styrande majoriteten att man ville öka kvaliteten, kreativiteten och kostnadseffektiviteten i stadens verksamheter.

Sedan drygt fem år har drift och underhåll av park, gata, stränder, naturmark och fiskevård skötts av olika bolag på entreprenad. Staden har delats in i olika driftområden med sinsemellan olika avtalstider på mellan två och sex år.

Nu har ett antal år gått, så vi tycker att det kan vara dags att utvärdera resultatet.

Har de skäl som angavs för entreprenadutsättningen infriats? Har det blivit både bättre och billigare än att producera tjänsterna i egen regi? För att få ett svar på detta krävs naturligtvis en utredning och en utvärdering.

Naturligtvis kan det finnas svårigheter med att jämföra beroende på stadens utveckling, att förfrågningsunderlaget och de där ställda kvalitetskraven ser annorlunda ut än tidigare etc. Men den enda möjligheten att se att vi använder stadens skattemedel på bästa sätt till gagn för stadens invånare är att en utvärdering görs av entreprenadutsättningen.

Vi yrkar därför

att  en utredning och en utvärdering görs av entreprenadutsättningen av drift och underhåll av stadens parker, gator och stränder samt naturmark och fiskevård med fokus både på kvalitet och kostnadseffektivitet

För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

Ingrid Mattiasson Saarinen

 

 

Motion om tillägg i ägardirektiven för AB Helsingborgshem

Allmännyttiga bostadsföretag är ett av de mest kraftfulla verktyg som en kommun kan använda för att klara sitt ansvar för bostadsförsörjningen.

Ägarna, dvs Helsingborgs stad, har tagit bort minimikravet på antal nyproducerade bostäder i ägardirektivet för AB Helsingborgshem.  I tidigare direktiv angavs detta till minst 300 nya lägenheter per år.

Det har byggts mycket i Helsingborg under senare år men ändå är det långt ifrån tillräckligt. Bostadsbristen i Helsingborg är som bekant mycket stor.  Helsingborgshem har  i detta läge dragit ner på byggtakten, under 2015 har endast 185 nya lägenheter påbörjats.

Sedan handlar det ju inte heller bara om att vi behöver bygga fler bostäder.  Det behöver också byggas nya bostäder med rimligare hyror. De flesta av de i dag nybyggda hyreslägenheterna i Helsingborg har så hög hyra, att många av de bostadssökande tyvärr inte har möjlighet att bo i dem.

Det går att bygga billigare, det har bland annat SABO, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag, visat genom projektet Kombohus, där man pressat produktionskostnaderna med ca 25% jämfört med övrig nyproduktion av bostäder. Dessutom är det viktigt att vid all upprustning erbjuda alternativ, så att tidigare hyresgäster har råd att bo kvar även efter renovering.

Vi behöver bostäder för olika behov och alla plånböcker.  Bostadspolitiken är en av de allra viktigaste frågorna för många helsingborgare. Bostaden har idag återigen blivit en klassfråga.

Det finns förvisso flera aktörer på marknaden. Men allmännyttan har en särställning, eftersom staden där både kan styra byggtakten och vilka typer av bostäder som byggs.

 

Mot bakgrund av ovanstående yrkar vi därför på följande tillägg i ägardirektiven för AB Helsingborgshem

 

  • att bolaget ska bygga minst 300 nya lägenheter varje år
  • att minst 25 % av de nya lägenheterna byggs med alternativa och lägre produktions-kostnader för att på så sätt möjliggöra en lägre hyresnivå jämfört med övrig nyproduktion
  • att vid all upprustning av bolagets fastigheter ska olika standardalternativ med en reell skillnad i hyresnivå erbjudas hyresgästerna

 

För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

Ingrid Mattiasson Saarinen

Helsingborgs stad ska inte köpa svartjobb

När en kommun ska köpa varor eller tjänster i en större omfattning måste man göra en offentlig upphandling. Det kan handla om att man ska bygga en förskola eller teckna kontrakt med städfirmor. Helsingborgs stad köpte förra året varor och tjänster för 3,1 miljarder kronor. De senaste åren har upphandlingarna av billigast möjliga privata tjänsteföretag visat sig medföra en rad oegentligheter. Myndigheter som Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten har betonat vikten av krafttag mot avarter som svartarbete och skattefiffel, lönedumpning och osund konkurrens. Just lönedumpning och brott mot bland annat arbetstidslagen gjorde sig utländska bolag skyldiga till när de som underentreprenörer till Öresundskraft byggde ut fibernätet i Helsingborg i fjol. Polska byggarbetare har renoverat ett kommunalt parkeringshus i Råcksta för 35 kronor i timmen, en femtedel av den kollektivavtalade lönen. Andra exempel är ekobrott och vanvård hos hemtjänstföretag, fusk med arbetade timmar och bristande hygien bland städentreprenörer, samt mycket pressade och otrygga anställningsförhållanden inom buss- och tågtrafiken. Utsatta människor utnyttjas som arbetskraft under svåra förhållanden. Den dumpning av löner och försämring av arbetsvillkor som detta innebär påverkar inte bara de som är direkt drabbade, utan sätter också press på villkoren i hela branscher. Brottsligheten göder också kriminella grupper och dessa riskerar att bli en maktfaktor i det lokala samhället. Offentlig upphandling styrs av ett detaljerat regelverk. Regelverket är stelbent, men det finns ändå möjligheter att ställa krav. Ett krav som är självklart för oss att ställa är att kommunens pengar bara ska få leda till vita jobb. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har därför lämnat en motion till kommunfullmäktige om att man ska använda den så kallade Vita jobbmodellen när man upphandlar. Modellen, som har utvecklats av en rad fackförbund, har visat sig vara mycket effektiv. Den tillämpas med framgång i Malmö och har använts i Stockholm med positiva effekter. Stockholms stads jurister granskade och godkände upphandlingsmodellen. Försöket avbröts av den borgerliga majoriteten direkt efter makttillträdet 2006. Sociala krav för de anställda vid offentlig upphandling är med andra ord inte en juridisk fråga utan en rent politisk. Modellen går ut på att företagen ska teckna kontrakt på att följa vissa löne- och anställningsvillkor som finns i kollektivavtal och att man förbinder sig att inte anlita svart arbetskraft. Det går inte att kräva av företagen att de ska teckna kollektivavtal, men det går att kräva att de ska följa vissa av kollektivavtalens villkor om de ska kunna få uppdrag av kommunen. De lokala fackliga organisationerna spelar en nyckelroll i modellen med sina kunskaper om den lokala arbetsmarknaden och för att kontrollera att företagen följer vad de lovat. Vi anser att också Helsingborgs stad ska använda denna modell. Kommunens pengar ska aldrig stödja ekonomisk brottslighet eller bidra till dumpning av löner och anställningsvillkor.

Ingela Andersson (S), 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen Ingrid Mattiasson Saarinen (V), ledamot i kommunfullmäktige