När en kommun ska köpa varor eller tjänster i en större omfattning måste man göra en offentlig upphandling. Det kan handla om att man ska bygga en förskola eller teckna kontrakt med städfirmor. Helsingborgs stad köpte förra året varor och tjänster för 3,1 miljarder kronor. De senaste åren har upphandlingarna av billigast möjliga privata tjänsteföretag visat sig medföra en rad oegentligheter. Myndigheter som Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten har betonat vikten av krafttag mot avarter som svartarbete och skattefiffel, lönedumpning och osund konkurrens. Just lönedumpning och brott mot bland annat arbetstidslagen gjorde sig utländska bolag skyldiga till när de som underentreprenörer till Öresundskraft byggde ut fibernätet i Helsingborg i fjol. Polska byggarbetare har renoverat ett kommunalt parkeringshus i Råcksta för 35 kronor i timmen, en femtedel av den kollektivavtalade lönen. Andra exempel är ekobrott och vanvård hos hemtjänstföretag, fusk med arbetade timmar och bristande hygien bland städentreprenörer, samt mycket pressade och otrygga anställningsförhållanden inom buss- och tågtrafiken. Utsatta människor utnyttjas som arbetskraft under svåra förhållanden. Den dumpning av löner och försämring av arbetsvillkor som detta innebär påverkar inte bara de som är direkt drabbade, utan sätter också press på villkoren i hela branscher. Brottsligheten göder också kriminella grupper och dessa riskerar att bli en maktfaktor i det lokala samhället. Offentlig upphandling styrs av ett detaljerat regelverk. Regelverket är stelbent, men det finns ändå möjligheter att ställa krav. Ett krav som är självklart för oss att ställa är att kommunens pengar bara ska få leda till vita jobb. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har därför lämnat en motion till kommunfullmäktige om att man ska använda den så kallade Vita jobbmodellen när man upphandlar. Modellen, som har utvecklats av en rad fackförbund, har visat sig vara mycket effektiv. Den tillämpas med framgång i Malmö och har använts i Stockholm med positiva effekter. Stockholms stads jurister granskade och godkände upphandlingsmodellen. Försöket avbröts av den borgerliga majoriteten direkt efter makttillträdet 2006. Sociala krav för de anställda vid offentlig upphandling är med andra ord inte en juridisk fråga utan en rent politisk. Modellen går ut på att företagen ska teckna kontrakt på att följa vissa löne- och anställningsvillkor som finns i kollektivavtal och att man förbinder sig att inte anlita svart arbetskraft. Det går inte att kräva av företagen att de ska teckna kollektivavtal, men det går att kräva att de ska följa vissa av kollektivavtalens villkor om de ska kunna få uppdrag av kommunen. De lokala fackliga organisationerna spelar en nyckelroll i modellen med sina kunskaper om den lokala arbetsmarknaden och för att kontrollera att företagen följer vad de lovat. Vi anser att också Helsingborgs stad ska använda denna modell. Kommunens pengar ska aldrig stödja ekonomisk brottslighet eller bidra till dumpning av löner och anställningsvillkor.

Ingela Andersson (S), 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen Ingrid Mattiasson Saarinen (V), ledamot i kommunfullmäktige