Bostaden är en mänsklig rättighet
Hemlöshet är en av vår tids största samhällsproblem, och det är en problematik som syns tydligt även här i Helsingborg. Kartläggningar från kommunen och ideella organisationer som Hemlösas Hus visar olika siffror, men vi vet att det rör sig om flera hundra människor – människor utan trygghet, utan stabilitet och utan en plats att kalla hem. Bakom varje siffra finns en människa med en egen berättelse, och det borde påminna oss om att hemlöshet aldrig är ett individuellt misslyckande. Det är ett samhällsproblem.
Kommunens senaste kartläggning visar att akut hemlöshet fortsätter att vara en stor utmaning i Helsingborg. Många av de som lever i akut hemlöshet har komplexa behov kopplade till missbruk eller psykisk ohälsa. Samtidigt ser vi att återkommande hemlöshet ökar, vilket tyder på att de insatser som görs inte är tillräckligt långsiktiga. Flera personer har ingen kontakt alls med socialtjänsten eller andra myndigheter, och det är ett tydligt tecken på att samordningen mellan aktörerna måste stärkas.
Det görs en bra arbete i Helsingborg, och vi i Vänsterpartiet vill lyfta fram att modellen Bostad först är en viktig del av stadens arbete. Den ger människor med social problematik en möjlighet att få ett permanent boende, vilket är en grundläggande förutsättning för att kunna skapa stabilitet och förändring. Men vi måste också vara tydliga: Bostad först hanterar inte den strukturella hemlösheten. Den strukturella hemlösheten är när människor utan missbruksproblematik eller psykisk ohälsa ändå stängs ute från bostadsmarknaden på grund av höga hyror, bostadsbrist eller otrygga anställningar. Det är här vi behöver politiska beslut som tar ett helhetsgrepp.
Hemlöshet är inte en naturlag, utan en konsekvens av politiska prioriteringar. När vi ser att människor lever i akut hemlöshet år efter år, när familjer vräks och när människor fastnar i cykel av bostadslöshet, så måste vi våga säga att det vi gör idag inte räcker.
Vi behöver fler långsiktiga lösningar, men vi behöver också möta det akuta behovet. Därför har vi i Vänsterpartiet föreslagit att Helsingborg ska bygga ett akutboende. Ett sådant boende skulle inte lösa alla problem, men det skulle ge människor som lever i akut hemlöshet en trygg plats att sova, återhämta sig och få stöd. Det är en viktig del i att komplettera stadens arbete.
Samtidigt ser vi att det ideella civilsamhället bär ett stort ansvar för att hjälpa stadens mest utsatta. Hemlösas Hus, Värmestugan och andra organisationer möter varje dag de människor som står längst ifrån trygghet och stabilitet. I vår budget har vi föreslagit att stärka de ekonomiska och organisatoriska förutsättningarna för dessa aktörer. Men vi vill också vara tydliga: det är inte deras ansvar att lösa ett problem som kräver politiska lösningar. Helsingborgs stad måste ta ett större ansvar.
Det handlar om vilket samhälle vi vill bygga. Ett samhälle där vi accepterar att människor lever utan hem, eller ett samhälle där vi ser bostaden som en mänsklig rättighet. Det är sant att de som lever i hemlöshet inte är en homogen grupp, men det är just därför vi behöver en stark och välfungerande välfärd som fungerar på alla nivåer. Människor måste ha råd att bo och leva. Det behöver finnas tid för att bli lyssnad och förstådd. Vi måste arbeta förebyggande för att stoppa vräkningar och stärka trygghetssystemen.
Trots dessa tydliga behov har gång på gång Vänsterpartiets förslag röstats ner av styret och Sverigedemokraterna. Det är samma Sverigedemokrater som nu ställer en interpellation till Moderaterna och frågar vad som görs för de som sover utomhus. Och jag kan inte låta bli att undra: hur kan ni erkänna problemet, men samtidigt säga nej till lösningar som skulle kunna göra skillnad? För oss i Vänsterpartiet är det obegripligt.
Vi i Vänsterpartiet vet vilken stad vi vill bygga – en stad där ingen lämnas utanför, där samordningen mellan olika aktörer fungerar och där bostaden ses som en grundläggande rättighet så att alla våra medborgare har rätt till en trygg plats att kalla hem.
Joacim Petersson (V) ledamot kommunfullmäktige, i debatten på fullmäktige sammanträdet i januari 2025