Vänsterpartiet Göteborg bjöd den 16 mars in till en utmärkt föreläsning med forskarna Rune Romhed och Mattias Börjesson. De har skrivit kapitlet om skolan i boken ”Klass i Sverige”. Rebecca Thell och Ulla Thell var med och gjorde anteckningar under tiden eftersom vi tycker att de redovisade skolans nu och då på ett så överskådligt och träffande sätt. Läs en sammanfattning över hur skolan har sett ut sedan 1800-talet, hur friskolan tog över och vad det har lett till för vårt samhälle.

Då den första skolmodellen byggdes upp i Sverige på 1850-talet förutsattes ojämlikhet mellan samhällsklasserna. Organismdoktrinen gällde vilket innebar att det skulle vara skillnad mellan människor beroende på kön och klasstillhörighet.

I slutet av 1800-talet tog ca 800 män studenten i Sverige varje år. Kvinnor fick varken gå i läroverk eller gymnasium vilket ju var en förutsättning för att bli student.  1927 fick de lov att gå på läroverk. Fattiga män fick ta studenten men en försvinnande liten del kunde ta det steget genom stipendier och liknande.

Det var folkskolan som byggdes upp. Den var från början 4-årig och blev 6-årig och på 1950-talet 8-årig. Trots namnet så gick inte överklassens barn där. De hade hemundervisning med  guvernant de första 4 åren och sen började de på läroverk.

Från 1927 skulle alla gå i folkskolan. Efter 4 eller 6 år fanns möjligheten att gå över till läroverket. Ända fram till mitten av 1960-talet fungerade den svenska skolan så här:

• Folkskola för alla i minst 4 år. Så småningom ökades det till skolgång i 8 år för alla.
• Från fjärde året till och med nionde året fanns möjlighet att gå över till läroverket och ta realen. Realexamen var en förutsättning för gymnasiet.
• Från tionde till tolfte året fanns gymnasiet med två linjer, reallinje och latinlinje.

Detta system kallades paralellskolesystemet. Olika grupper hade olika behov tyckte man.

Ju mer demokratin fick plats i Sverige ju mer kritik kom mot parallellskolesystemet. Det blev uppenbart att klassamhället fortsatte inom skolan. Vilken utbildning du hade berodde på vilken klass du tillhörde. Ekonomiska skäl avgjorde ofta men det visade sig också att de högre klasserna hade lärt in ett beteende som passade in på läroverk och gymnasium. Lärarna i dessa skolformer var helt emot en förändring. Vilka ungdomar skulle de då tvingas arbeta med? Hur stökigt skulle det inte bli? De saknade ju ett ”adekvat vokabulär”.

Men förändringen kom  med start 1962. Bort med läroverken!

• 9-årig grundskola för alla
• Därefter gymnasieskola. Denna kunde vara 1,2 eller 3-årig. Endast den 3-åriga gav behörighet till universitetet.
• Slogs senare samman till enbart 3-åriga utbildningar

I samband med att skolan kommunaliserades 1989 fick marknadskrafterna inflytande. Tidigare bestämde staten för kollektivet. Vi hade haft en planskola nu skulle det bli en marknadsskola. Nyliberala tankar tog fasta på brukarinflytandet. Skolan hade varit samhällsorienterat nu skulle den bli individorienterad. De lanserade en ny syn på utbildningens roll. Staten ”abdikerade” och skolan blev en kommunal och privat angelägenhet. Utan kommunaliseringen skulle inte förändringen av skolan blivit så stor och fått så djupgående konsekvenser.

Kommunaliseringen bäddade för privatisering. Myndigheten Skolöverstyrelsen lades ner.

Den nyliberala hypotesen om fördelarna med att förändra skolan fick större genomslag i Sverige än i andra länder. Nyliberalismen menade att nu när staten inte har det stora kollektiva inflytandet över skolan så får eventuella problem istället lösas av marknaden.

De gjorde skolan till en privat angelägenhet. Eleverna och deras föräldrar blev kunder på skolmarknaden.

Skolan hade genom sin statliga roll blivit präglad av (S). Detta gjorde att alla borgerliga krafter slog sig samman och fick igenom denna stora förändring.

ALLA politiska inriktningar blev förvånade över vad som hände och hur fort det gick.

 

1. Ett nytt ekonomiskt tänkande +2. den högervåg som gick över landet +3. de nyliberala ideérna + 4.en avgörande politisk strid (kommunaliseringen) =vi fick friskolesystemet och skolpengen.

De flesta politiker var inte medvetna om vad friskolesystemet skulle leda till. Inom alla partier diskuterades för- och nackdelar.

Ny läroplan 1994 där friskolorna presenterades.

Negativa konsekvenser av friskolesystemet

• Ökad segregering
• Fallande kunskapsresultat
• Mycket svår att motverka på kommunal nivå
• Fokus på valfrihet och individen gör att de sociala faktorerna döljs.

Det kollektiva har fått ge vika för individens fria val. Trots att eleven och föräldrarna väljer den skola de tror är bäst vet individen aldrig i förväg hur bra eller dåligt den kommer att fungera i en viss klass och med en viss lärare. Den enskilde högpresterande eleven kanske inte funkar i en klass där alla är toppresterande utan passar bättre en klass med några få toppresterande där den enskilde får agera dragare.

Idag bryr sig mycket få om de kollektiva intressena vilket på sikt påverkar även individen.

När skolsystemet som rådde före friskolereformen utvärderades visade det sig att denna svenska skolmodell var bäst i hela världen på att motivera den sämsta tredjedelen genom skolan. De som klarade sig sämst i denna skola blev inga drop-outs.

Detta har skrivits ner av undertecknade som självklart är ansvariga för ev. missuppfattningar.

 Ulla Thell                                                                                                               Rebecca Thell

 

Uppdaterades: 12 apr 2022