För några år sedan ville Vänsterpartiet ha en utvärdering av om det hade blivit bättre och billigare att skrota det kommunala Entek och lägga ut skötseln av gator och park på entreprenad.

Bättre kvalité, högre kreativitet och lägre kostnader var de argument som framfördes som en anledning till att privatisera skötseln och sälja ut alla maskiner liksom all annan utrustning. De då styrande blågröna år 2016 ville inte göra någon utvärdering. Och alla helsingborgare har kunnat se, bättre har det i alla fall inte blivit.

Alliansen vill alltså inte utvärdera om privatiseringar verkligen leder till det de säger att det ska göra. I fullmäktigedebatten om vår motion sa de att det var omöjligt att göra en utvärdering. Hur så omöjligt? Om en vill, borde det vara högst möjligt att göra en jämförelse.

Men Alliansen vill till varje pris sälja ut och privatisera, därför att det helt enkelt ingår i deras ideologi.  Men hur resultatet blir, det blundar de för.  Precis som de gör när det gäller förslaget att sälja ut Öresundskraft.

De som vill köpa Öresundskraft, anser att ett energibolag är en långt bättre investering än värdepapper. Det är därför de vill köpa Öresundskraft.

Alliansen föreslår att staden ska placera köpeskillingen i värdepapper. Med argumentet att det då ska bli mer pengar till staden än om vi fortsatt äger bolaget. Vilket är inget annat än en ren spekulation. Men eftersom att sälja ut det gemensamt ägda är en del av den borgerliga ideologin, vare sig det är ett sjukhus eller ett energibolag, så  måste man finna argument för att genomföra en utförsäljning.

I dag är vårt kommunägda Öresundskraft ett företag som driver på utvecklingen inom sin sektor. En försäljning skulle betyda att staden tappar både innovationsstyrka och kvalificerad kompetens. 

I dag kan vi styra det egna bolaget och kräva satsningar på miljö- och energisamordning och på så vis fortsätta att driva på utvecklingen mot ett hållbarare samhälle. Det finns inget som garanterar att en privat aktör skulle göra detsamma. På kort sikt kan det kanske avtalas, men knappast på längre sikt. 

En säljare kan inte heller styra vilka de framtida ägarna av bolaget blir. 

I dag har vi ett bolag som ser till att tillmötesgå det behov staden har. Ett bolag som vi vet vill vara med och utveckla nya rutiner och metoder med både smart och säker teknik för att säkra vår kommunikation och energitillförsel. 

Infrastrukturen är en viktig samhällsangelägenhet och det finns omvittnat stora fördelar i att äga sin infrastruktur, vare sig det är väg- och järnvägsnät, tele- och datakommunikation eller energiförsörjning. 

Både säkerhetspolisen och MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, varnar för intrång i datanäten och störningar av eldistributionen. Vad händer med säkerheten i framtiden om vi säljer bolaget?

En sak är säker, den dag vi sålt bolaget har vi också tappat all rådighet över det.

Inget talar för en försäljning.

Ingrid Mattiasson Saarinen