Goda bostäder åt alla har kännetecknat den svenska modellen där de kommunala bostadsbolagen blev politikens främsta verktyg.

Så är det inte i dag.  Efter år av övertro på marknaden och politisk passivitet finns det stora och allvarliga problem på bostadsmarknaden, där bostadsbristen för de som inte har så god ekonomi att de kan köpa sitt boende eller har råd med en vanlig nybyggd hyreslägenhet, är det allra mest akuta.

Från både regering och kommuner finns en målsättning att bostadsbristen ska byggas bort, men många av de som idag enträget söker bostad är ofta också de som inte har råd med nyproduktionshyror.

Det sociala ansvaret och den växande klyftan mellan de som har råd och de som inte har råd är en utmaning.

ÖrebroBostäder, ett av Sveriges största allmännyttiga bostadsbolag, har sett att detta är ett reellt bekymmer.  De såg att en enskild satsning på en ökad takt av nyproduktion inte ensamt kunde klara av att få bort bostadsbristen, eftersom efterfrågan och priset på utbudet, inte fullt ut matchade varandra.

Den modell ÖrebroBostäder tagit fram bygger på att räntan låses under tio år och en rabattrappa skapas som gäller under samma tioårsperiod. Den låsta räntan bygger på den verkliga räntan och ligger långt under den kalkylränta som man normalt baserar byggkalkylerna på. Hyresrabatten minskar efterhand och år elva är man tillbaka på samma nivå som man skulle haft med traditionell hyressättning.

I det uppdrag som allmännyttan har enligt Allbo-lagen finns krav på att driva verksamheten på ett affärsmässigt sätt och samtidigt ta ett samhällsansvar.

Helsingborgshem är ett mycket välskött bostadsföretag som på många sätt ligger i framkant i utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle. Men vi tycker att bolaget i än större utsträckning än i dag både kan och ska ta ett större socialt ansvar och se till att det byggs i alla områden i staden nya lägenheter med rimligare hyror, som även en helsingborgare med en tunnare plånbok har råd med.  Vilket kan bidra till att också segregeringen bryts.

Vänsterpartiet vill att även Helsingborgshem ska använda sig av en modell liknande den ÖrebroBostäder använt vid nyproduktion i alla stadsdelar  för att få fram en rimligare hyresnivå och motverka segregeringen plus att denna modell används tillsammans med det statliga investeringsstödet.

Vi vill att alla områden i staden ska vara blandade områden med olika boendetyper och att inte bara de med högst inkomster ska kunna skapa ett hem i en nybyggd lägenhet.

Vi vill inte heller att Helsingborgshems andel av det totala antalet hyreslägenheter i Helsingborg minskar.

Dessutom vill vi att allt byggande sker med fokus på människors behov av livskvalitet, god hälsa och hushållning med resurser. Energianvändningen vid framställning, transport och användning ska minska, material ska återvinnas och både renovering och nybyggnation ska ske med ett tydligt miljötänk i fokus och det ska även  ställas krav på att underleverantörerna följer detta.

Det finns inte någon tydlighet alls i Alliansens förslag till ägardirektiv kring vilken roll Helsingborgshem ska ha för att lösa bostadsbristen för alla de helsingborgare, som inte har råd att köpa en bostadsrätt, villa eller en nybyggd hyreslägenhet. Det finns inte heller klart uttalat vilket ansvar de har för den ekologiska hållbarheten.

Vänsterpartiet föreslog därför att det skulle anges betydligt klarare i ägardirektivet till Helsingborgshem att det ingår i deras uppdrag att både ta ett socialt och ett ekologiskt ansvar.

Alliansens förslag till ägardirektiv, som tagits fram för beslut i kommunfullmäktige den 19 juni:

• balansera bostadsmarknaden, till exempel genom att anpassa nyproduktion och befintligt fastighetsbestånd, utifrån marknadens efterfrågan och behov
• erbjuda en variation av bostäder som möter invånarnas behov avseende exempelvis storlek och standard, upplåtelseform och serviceinnehåll
• utveckla Helsingborgs stadsdelar tillsammans med andra intressenter
• medverka, i förhållande till sin marknadsandel av hyreslägenheter, till anskaffning av bostäder för särskilda behov
• utföra de uppdrag som ägaren tilldelar bolaget

Vänsterpartiets förslag till ägardirektiv:

• tillgodose att hyresbostäder finns att tillgå på konkurrenskraftiga villkor och till god teknisk och arkitektonisk kvalitet samt erbjuda ett brett utbud av bostäder i alla stadsdelar med stor variation beträffande storlek, standard och belägenhet
• arbeta för att skapa en god miljö, genom att beakta miljöhänsyn och kretsloppsprincipen vid byggande, drift, underhåll och rivning av byggnader/lägenheter samt tillse att även underleverantörer följer detta
• arbeta så att bolaget uppfattas som ett attraktivt alternativ på bostadsmarknaden oavsett den bostadssökandes behov och ekonomiska möjligheter
• utveckla Helsingborgs stadsdelar tillsammans med andra intressenter
• göra försök med en ny form av hyressättning vid nyproduktion i likhet med den som utvecklats av ÖrebroBostäder AB och att detta liksom det statliga investeringsstödet används vid nyproduktion för att bryta segregering och medverka till blandade bostadstyper i alla stadsdelar
• godta att försörjningsstöd och etableringsersättning liksom studiebidrag motsvarar inkomst
• medverka, i minst lika hög grad som sin marknadsandel av hyreslägenheter i Helsingborg, till anskaffning av bostäder för särskilda behov
• svara för en god och allsidig service för hyresgästerna och medverka till att en god service finns i området
• medverka till att vidareutveckla hyresrätten som boendeform
• under mandatperioden skapa minst 900 nya bostäder

Allmännyttan kan ha en central roll både för en social bostadspolitik och för bostadsförsörjningen i stort. Det var också just det som var bakgrunden till att allmännyttan en gång bildades.

Men en majoritet, Alliansen, SD, S och Mp, röstade för Alliansens förslag. Mp biföll visserligen våra första två att-satser, men inte de övriga, dvs inte försöket med en ny modell för hyressättning vid nyproduktion eller att Helsingborgshem skulle bygga minst 900 bostäder under de kommande tre åren.

Tyvärr, bostadsbristen för alla med låg inkomst kommer därmed att bestå i Helsingborg, boendesegregeringen likaså.

Dessutom. De med lägst inkomst bor i hyresrätt, men ändå är det upp till 60 procent dyrare att bo i en hyrd bostad än i en bostadsrätt. Den orättvisan beror bland annat på att staten subventionerar de ägda boendeformerna — villor och bostadsrätter — med enorma summor varje år. Ränteavdrag och rotavdrag kostade år 2017 staten 28 miljarder kronor. De som gör störst avdrag är de med högst inkomster.

Med den nivå på hushållens bostadslån som rådde i slutet av 2017 kostar dessutom varje procentenhets höjning av räntan staten ytterligare 9,4 miljarder i ränteavdrag. ROT-avdraget, som bara kan användas i ägda boenden, kostar staten dubbelt så mycket som bostadsbidraget till låginkomsttagare.

Vänsterpartiet har därför på nationell nivå föreslagit att ränteavdraget trappas av och att rotavdrag görs möjligt även för hyreslägenheter. I stället för att missgynna hyresrätten vill vi ha en rättvis bostadspolitik med lika ekonomiska villkor mellan boendeformerna. Detta därför att vi vill se en bostadsmarknad för alla, inte bara för de rika.

 

Ingrid Mattiasson Saarinen
gruppledare (v)

 

 

 

 

Uppdaterades: 25 jun 2019