Under en vecka i januari 2019 genomförde Socialtjänstens vuxenenhet den årliga hemlöshetskartläggningen. Kartläggningen, som enligt rapporten endast är en uppskattning av de akut hemlösa i Helsingborg, visade att 100 personer befann sig i akut hemlöshet, en ökning från i fjol med 13 personer och från 2017 med 31 personer.

Utredarna skriver dessutom, att trots att många har registrerats i år, så finns det troligtvis ett mörkertal. Man tror att det är sannolikt att alla i akut hemlöshet inte blir registrerade hos någon av uppgiftslämnarna, eftersom mätningen endast pågår under en vecka. 47 personer uppgav att de blev hemlösa under 2018, men av de 100 personer som rapporterats in i år uppges att endast 19 fanns med föregående år. Något som bekräftar bilden av att det finns en osäkerhet och ett mörkertal.

Den största gruppen i årets kartläggning är 30-39 år gamla, men den största ökningen jämfört med tidigare år är i åldersgruppen 20-29 år. Av de, som registrerades som hemlösa, var det i år 29 personer som sov utomhus eller i offentliga utrymmen, mot 28 i fjol och 21 år 2017.

Kartläggningen visar också att 33 personer, 27 män och 6 kvinnor, av de som registrerades som akut hemlösa, endast hade behov av boende, dvs de hade varken någon missbruksproblematik eller led av psykisk ohälsa. Övriga, som rapporterats som akut hemlösa, var 36 personer med missbruksproblematik, 12 personer med psykisk ohälsa och 18 personer med både psykisk ohälsa och missbruk.

Skånes Stadsmission som verkar i olika städer i Skåne säger att förutom ökningen av antalet hemlösa ser de även att bakgrunden hos de personer som söker sig till verksamheten förändrats under de senaste åren. Tidigare har de människor som kommit till dem varit människor i det som kallas social hemlöshet, dvs människor som hamnat i hemlöshet på grund av psykisk ohälsa och/eller missbruk. I dag ser Skånes Stadsmission allt fler som blir hemlösa av strukturella skäl, alltså fattigdom och bostadsbrist.

Studier visar att det är en större risk att utveckla missbruk och psykisk ohälsa för att man är hemlös, än tvärt om. Såväl internationell som svensk forskning visar att de som lever i hemlöshet får svårare att klara vardagen. De som flyttar runt mellan olika tillfälliga boenden eller bor på gatan, drabbas ofta av både psykisk och fysisk ohälsa. Regeringsformen säger att alla ska ha rätt till bostad. Det är ett grundläggande behov.

Helsingborgs stad har en handlingsplan för det bostadssociala programmet. Handlingsplanen ska konkret omsätta och fullfölja innehållet i stadens ”Mål och strategier i arbetet mot bostadslöshet” från år 2012. Planen har fyra delmål

• Delmål 1. Att när det behövs erbjuda tillfälligt boende med samordnade insatser utifrån individuella behov.
• Delmål 2. Att minska antalet personer som skrivs ut till hemlöshet från anstalt eller behandling.
• Delmål 3. Att underlätta inträdet på den ordinarie bostadsmarknaden för de som redan har någon form av bostadssocial insats.
• Delmål 4. Att minska antalet bostadslösa föräldrar.

Mot bakgrund av ovanstående vill Vänsterpartiet ställa följande frågor till socialnämndens ordförande

• Hur lever staden upp till delmål 1, dvs att erbjuda tillfälligt boende när det behövs?
• Hur lever staden upp till delmål 2, dvs att minska antalet personer som skrivs ut till hemlöshet?
• Hur lever staden upp till delmål 3, dvs att underlätta inträdet på den ordinarie bostadsmarknaden?
• Hur lever staden upp till delmål 4, dvs att minska antalet bostadslösa föräldrar?
• Är Bostad Först ett koncept som också kan och i framtiden kommer att erbjudas de i gruppen hemlösa som inte är missbrukare?
• Hur ser stadens uppsökande verksamhet/jour på kvälls-/nattetid ut för personer i behov av akut boende?
• Finns planer på att utöka antalet akutplatser i stadens regi och/eller på nytt undersöka möjligheten av någon typ av akutboende i samarbete med någon/några frivilligorganisation/-er på samma sätt som görs i många andra städer?

För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

Ingrid Mattiasson Saarinen

 

 

Uppdaterades: 04 jun 2019