I takt med stigande inflation och rekordhöga matpriser blir den ekonomiska situationen alltmer akut för många som ekonomiskt lever på marginalen. Detta drabbar många, varav en stor grupp är barnfamiljer. 

 Stora civilsamhällesaktörer som Hyresgästföreningen, Rädda Barnen, Svenska Röda Korset och Majblomman varnar för att barnfattigdomen är ett akut problem i Sverige i dag. En Sifo-undersökning från i våras visar att många barnfamiljer har svårigheter med att tillgodose de mest grundläggande behoven.

 Tusentals barn lever i ekonomisk utsatthet i Sverige idag. Att växa upp i fattigdom har en starkt negativ inverkan på barns möjligheter att tillgodogöra sig sina rättigheter och till goda livschanser

Det ekonomiska biståndet är välfärdssystemets yttersta skyddsnät, ett resultat av politiska beslut och en politik med jämlikhets- och välfärdsambitioner under 1900-talet. Men civilsamhället ser i dag en kraftig övervältringseffekt från stat och kommuner till civilsamhället.  Många ideella organisationer gör fantastiska insatser för att täcka upp för det som egentligen borde vara samhällets ansvar.  Vi är på väg tillbaka till ett samhälle där välgörenhet fått ersätta en generell välfärdspolitik.

Helsingborgs stad har, liksom alla kommuner i Sverige, ett antal familjer med barn som behöver ansöka om försörjningsstöd för att få ihop sin ekonomi, ibland under en kortare period, ibland under en längre. Försörjningsstödet baseras enligt lag på riksnormen, därutöver står det kommunerna fritt att bevilja eventuella tillägg.

Jullovets lediga dagar under december månad medför ökade matkostnader för en familj med jullovslediga barn. Julen innebär även för många förväntningar, vilka är svåra att möta i en familj som har försörjningsstöd genom det knappa ekonomiska utrymme som riksnormen utgör. 

I Solna och i Sundsvall har det under hösten beslutats att barnfamiljer med försörjningsstöd ska få ett extra tillskott för att täcka ökade utgifter under december månad 2023.

Vänsterpartiet anser att det generellt är bättre med långsiktighet och kontinuitet i stället för att göra tillfälliga engångssatsningar. Men ibland måste man kunna göra ett avsteg från detta.  

Det fanns i november ca 1.300 barn i Helsingborg, som levde i en familj som fick ekonomiskt försörjningsstöd. Därför föreslog vi att Arbetsmarknadsnämnden under december månad 2023 skulle bevilja ett tillägg till försörjningsstödet med 1.500 kr per barn till de familjer som beviljats försörjningsstöd under både november och december 2023.

Detta skulle finansieras av de medel som redan är avsatta i budget 2023 för ekonomiskt bistånd, då det fanns ett överskott i nämndens budget för detta, preliminärt 42 miljoner för 2023. Denna engångsutbetalning skulle inte påverka hushållets rätt till ekonomiskt bistånd i januari.

Eftersom alla barn i Helsingborg som lever i en familj som beviljats ekonomiskt bistånd under november och december skulle erhålla det, skulle det enligt vår uppfattning inte heller strida mot kraven på likabehandling av kommunens invånare.  Liknande resonerar kommuner som redan genomfört förslaget som Solna och Sundsvall.

Barnkonventionen är numera lag och att se till barnets bästa är något som vi ska förhålla oss till i varje beslut. Detta görs bäst genom en barnkonsekvensanalys för att säkerställa att barns rättigheter finns med i beslutsfattandet. Dessutom har vi ett Livskvalitetsprogram i Helsingborg som säger att staden ska se till barns och ungas perspektiv och prioritera att hitta arbetssätt och göra insatser som minskar konsekvenserna av social utsatthet.

Trots att Vänsterpartiet stod ensamma om att stödja förslaget, fortsätter vi kämpa för att vårt generella välfärdssystem ska ge barn och utsatta grupper välfärd.

Ingrid Mattiasson Saarinen (V), ledamot arbetsmarknadsnämnden 

Jenny Björklund Hansson (V) kommunalråd 

Saera Khan (V) ledamot socialnämnden 

 

Uppdaterades: 29 jan 2024