Rapport från kommunfullmäktige 20 oktober
Det hade öppnats upp för att vi kanske skulle kunna ha ett kommunfullmäktige i oktober med samtliga ledamöter närvarande. Men eftersom smittspridningen nu ökat i Skåne, så var det också på kommunfullmäktigemötet den 20 oktober en reducerad bemanning. Vilket innebar att Vänsterpartiets Peter Ahlbom, Jenny Björklund Hansson och Ingrid Mattiasson Saarinen tjänstgjorde två och två i taget under kvällen.
Den första stora frågan på fullmäktigemötet var investeringsbudgeten för 2021. Eftersom V inte vill att det ska byggas bostäder på den bördiga åkermarken på Östra Ramlösa och dessutom vill halvera anslaget till H22 så hade vi, med finansiering från detta plus med lite av den överfinansiering som fanns, lagt förslag om bland annat att kraftigt bygga ut belysningen i byarna och på landsbygden, att Tursköpsskogen skulle bli ett naturreservat, att antalet platser på akutboende skulle utökas, att ett Gymnastikens Hus skulle planeras utifrån det som kommunfullmäktige tog beslut om i fjor, att staden skulle köpa Gamla barnsjukhuset, att lekplatser skulle tillgänglighetsanpassas och att mer skulle satsas på våtmarker, solceller och trädplanteringar (se hela budgetförslaget i länk nedan).
I debatten inledde Ingrid Mattiasson Saarinen inledde med att säga att Vänsterpartiet vill att Helsingborg ska vara staden som bryr sig. Vi vill föra en politik som präglas av solidaritet och klimatmedvetenhet och också en politik som ser till alla helsingborgare, vare sig man nu bor i tätorten, i byarna eller på landsbygden.
Den största debatten kom att handla om Gymnastikens Hus. Ingrid sa att Vänsterpartiet instämmer med Gymnastikalliansen om att det är dags att ta 4.000 gymnaster på allvar. Vi anser inte att det förslag på Västergård som alliansen presenterat, är i linje med det som kommunfullmäktige tog beslut om i fjor. Det vill säga en samlad lösning för alla stadens gymnastikföreningar, som tillgodoser de speciella krav gymnastiken har och där gymnastiken också skulle kunna få en möjlighet att utveckla sin verksamhet. Gymnastikalliansen har också varit kritiska till det presenterade förslaget. Nu var det bara V som i kommunfullmäktige höll fast vid att en annan lösning än den som nu presenterats var nödvändig, om gymnastiken skulle ha en chans att utvecklas.
Flera av våra förslag fick stöd av S och/eller Mp, liksom vi stödde flera av deras förslag. Men det var inget av dessa som gick igenom. Alliansen ville överhuvudtaget inte diskutera några förslag från S, Mp eller V. Peter Danielsson sa att det var ”inte av sakskäl utan av processkäl”, vad det nu betyder. Och Alliansen fick stöd för sitt förslag till investeringsbudget av SD, som inte lagt ett enda eget förslag.
Nästa punkt på dagordningen var ett uppdrag om att genomföra ett antal olika trygghetsskapande åtgärder. Peter Ahlbom inledde med att säga att V tar den upplevda otryggheten på största allvar och att mycket är bra i förslaget, men V ville lägga ett tilläggsyrkande. Detta eftersom vi tycker att det är viktigt med en utvärdering av hur de olika åtgärderna bidragit till att den upplevda tryggheten ökat på de platser som de genomförts och att denna utvärdering ska tillställas kommunfullmäktige.
Peter hänvisade också till utvärderingen av Livskvalitetsprogrammet, i vilken det framgår att nästan häften av kvinnorna i Helsingborg känner sig otrygga på kvällarna, men att han saknade hbtq-personer som en speciell grupp i undersökningen och tyckte att de borde funnits med eftersom många i den gruppen länge sagt att de känner sig mycket utsatta.
Nästa stora debatt handlade om Vänsterpartiets motion om att staden i samarbete med HBTQ-rörelsen ska ta fram en plan för hur Helsingborg kan bli en mer inkluderande stad. Jenny Björklund Hansson sa att motionen har sin utgångspunkt i att vi under flera år fått signaler på att det arbete som görs inte räcker till. Under Pride-veckan 2018 kunde vi läsa om unga helsingborgare som drömde om att flytta i från staden för att hitta ett mer inkluderande sammanhang, där de inte behövde vara rädda för hatbrott och där politikerna tydligt i både ord, handling och resurser uttalar att detta är en viktiga fråga. Förra sommaren 2019 kunde vi återigen se HBTQ-rörelsens rop på hjälp när organisationer som RFSL, Ung HBTQ och Antidiskrimineringsbyrån berättade i Helsingborgs Dagblad att de är så tungt belastade att deras ideella resurser inte räcker till.
V anser att det inte bara är ideella krafter som ska skapa ett inkluderande Helsingborg. Jenny avslutade med att säga hon ändå ville tacka Peter Danielsson och alliansen för att förslaget nu är att motionen ska besvaras, till skillnad mot förslaget i tjänsteskrivelsen, som var ett avslag.
Ingrid Mattiasson Saarinen tog också upp stadsledningsförvaltningens förslag till avslag och sa att hon finner det anmärkningsvärt att stadsledningsförvaltningen föreslagit ett avslag trots att de samtidigt skriver att ”det finns mycket kvar att göra för att säkerställa lika möjligheter och rättigheter för hbtq-personer i Helsingborg.” Vanligtvis brukar det inte heller finnas något förslag till beslut i tjänsteskrivelsen, utan bara en redogörelse för fakta i ärendet.
I tjänsteskrivelsen hänvisas bland annat till att en uppföljningsrapport av Plan för lika möjligheter ska göras och vara klar i december och att den också inkluderar frågor om hbtq-personers behov och situation. Ingrid menade att det är ju just det, som Vänsterpartiets motion syftar till plus att vi också vill att det inte bara ska bli tomma ord utan också verkstad, så därför vill vi naturligtvis också veta vilka resurser som behövs.
Ingrid fortsatte med att något behöver göras här och nu, som kan ge RFSL möjligheter att arbeta mer aktivt med stöd, rådgivning och information, men också att det måste finnas både en långsiktighet och en kontinuitet. Detta därför att människor i hbtq-communityn flyr Helsingborg, eftersom de upplever att de inte här kan få det stöd som de behöver. I debatten stödde S och Mp vår motion och röstade för ett bifall, medan Alliansen och SD nöjde sig med ett besvarande. Risken är nu att det som kommer fram i utvärderingen av Plan för lika möjligheter återigen bara blir ord i en plan och inte det konkreta underlag för ett politiskt beslut som var syftet med vår motion.
Nästa ärende var en motion från Mp om att barns skolvägar ska trygghetsinventeras. Inledningsvis sa Jenny Björklund Hansson att Vänsterpartiet är positiva till andemeningen i motionen, men anser ändå att det går att tillgodose genom det svar som kommunstyrelsen ger, ett besvarande. Vi ser också att detta är en av de frågor som vi upplever är väldigt belysta i staden.
Jenny sa att hon minns hur detta var en viktig fråga redan för dryga 20 år sen när hon satt i dåvarande Bildningsnämnden och att det är glädjande att se att den fortsatt lyfts. Vi i Vänsterpartiet tycker nog att det nya som betonas utifrån motionen egentligen är ungdomsrådets svar, för de lyfter ju något som varken kommunstyrelsen eller faktiskt ens Mp lyfter i sin motion, dvs barnens perspektiv.
I svaret till motionen får vi också läsa att olycksstatistiken visar att vi har trafiksäkra skolvägar, vilket är bra, även om både motionärerna och kommunstyrelsen är ense om att oron ändå finns hos föräldrar och rektorer. Jenny fortsatte med att hon tänker att den oron delvis är inbyggd i föräldrarollen och i ansvarsrollen en skolledare har och menade att den oron kommer vi nog aldrig helt att komma ifrån. Jenny tog upp att sedan är det ju också så att samma föräldrar, som är oroliga, ofta är de som kör alldeles för snabbt när det är stressigt vid lämning/hämtning på skolan, så det är viktigt att också jobba med föräldraansvaret i denna fråga.
Avslutningsvis sa Jenny Björklund Hansson att V tycker att det är extra intressant vad en extra belysning ur barnperspektivet skulle kunna föra med sig, dvs det som tas i remissen från ungdomsrådet. Men att detta kan lyftas in i det redan pågående arbetet, att Stadsbyggnadsförvaltningen redan arbetar med att i dialoger fånga upp barns synpunkter och att utifrån detta så yrkar Vänsterpartiet bifall till kommunstyrelsens besvarande.
Sist på kvällen debatterades en interpellation från Mp om Väla kontra handel i stadskärnan.
När planuppdraget för att bygga ut Väla köpcentrum var uppe i Stadsbyggnadsnämnden i augusti lämnade V en protokollsanteckning eftersom vi först ville ha en utredning om vad konsekvenserna av en breddad användning utöver handel på Väla innebär för både stadskärnan, andra delar av staden och för grannkommunerna. Ingrid Mattiasson Saarinen lyfte även upp detta i debatten och sa att vi i Vänsterpartiet är rädda för att den föreslagna utvecklingen på Väla kan få genomgående konsekvenser för utvecklingen i både tätorten och i byarna liksom i kranskommunerna. Eftersom vi politiker har ju ett ansvar att välja hur Helsingborg ska utvecklas, så ville V först ha en utredning, innan vi sa ja till ett planuppdrag. Så blev nu inte beslutet i nämnden, eftersom bara V och Mp protesterade. Det blev en lång debatt om interpellationen, så klockan var en bra bit över 23.00 när fullmäktige avslutades.
En av våra motioner, om att all undervisning i SFI och Svenska som andraspråk inom vuxenutbildningen skulle drivas i kommunal regi kompletterat av Folkbildningen, bordlades till nästa möte. Detta eftersom ordförande i arbetsmarknadsnämnden inte kunde närvara. Av samma anledning bordlades också en interpellation vi hade om Hantverkshuset, en verksamhet för personer med psykisk ohälsa som nu hotas av neddragningar.
Och på grund av den sena timman bordlades också våra motioner om att minska segregeringen i skolan respektive att utreda den höga smittspridningen på Valltorp.
Antecknat av
Ingrid Mattiasson Saarinen
V’s förslag till investeringsbudget 2021
Artiklar i Helsingborgs Dagblad från budgetdebatten
https://www.hd.se/2020-10-22/ingen-raddning-for-barnsjukhuset-i-fullmaktige
https://www.hd.se/2020-10-20/sju-miljarder-fordelades-debatten-handlade-om-ett-hus