En enkät räcker inte som grund
Kommentar till insändare av Lars Thunberg (KD) med rubriken ”De flesta är nöjda om du frågar kunderna själva” HD 18/12
I ljuset av pandemin har vård- och omsorgsfrågor alltmer blivit lyfta i debatten. Både brister och styrkor inom både vårdboende och hemvård har lyfts fram, personalen har hyllats som hjältar men de förutsättningar de fått har i många fall, i Helsingborg liksom i resten av Sverige, visat sig vara undermåliga. Efter åratal av nedskärningar, privatiseringar och marknadsanpassningar var äldreomsorgen inte särskilt väl rustad för en kris. Istället blev den resursbrist som Vänsterpartiet länge påtalat, helt plötsligt en akut fråga att lösa.
Lars Thunberg skriver i sitt debattinlägg att de flesta äldre är nöjda med omsorgen i Helsingborg. Men svarsfrekvensen i Socialstyrelsens enkät hade i år gått ner för både vårdboenden och hemvården jämfört med i fjor. När endast cirka hälften av de äldre svarat, håller det helt enkelt inte att endast använda detta som grund för att den sammantagna nöjdheten ökat. Små förändringar i enkäter ger heller sällan en helhetsbild av hur kvalitén i omsorgen är.
Lars Thunberg skriver också att alliansen tillfört vård- och omsorgsnämnden 300 miljoner extra de senaste tre åren. Men detta är en summa som inte rymmer bara äldreomsorgen utan också bland annat att LSS-verksamhet överförts från socialnämnden. Dessutom inkluderar dessa 300 miljoner tillskott för att kompensera att vård- och omsorgsnämnden under en följd av år med alliansstyre varit underfinansierad och därmed haft en strukturell obalans, dvs att vård- och omsorgsnämnden haft högre utgifter än intäkter.
I samlingsbudgeten för 2021, som samtliga partier i kommunfullmäktige i år enades om, fick vård- och omsorgsnämnden exempelvis 75 miljoner för att komma tillrätta med just den strukturella obalansen. Denna summa räcker alltså inte för att höja ambitionsnivån. Helsingborg har haft och har fortfarande en mycket lägre finansiering av äldreomsorgen jämfört med andra jämstora kommuner.
Att vård- och omsorg i Helsingborg länge har drivits med undermåliga resurser har självklart påverkat verksamheten, annat vore märkligt. Lars Thunberg lyfter själv i en artikel i HD den 21/12 att grundbemanningen inte är helt tillfredsställande. I Kommunals rapport ”Så mycket bättre? 2018” angav ”70 procent av de svarande att bemanningen är otillräcklig minst någon dag per vecka”. Detta är en nationell undersökning, men att 70 % upplever otillräcklig bemanning långt innan pandemin är en indikator på att vård- och omsorg idag har det än tuffare att klara bemanningen. Både IVO och vård- och omsorgsförvaltningens egen utredning visar på brister i hanteringen av personalfrånvaron. För oss i Vänsterpartiet är det självklart att en högre grundbemanning hade underlättat i en sådan situation.
Varken på chefssidan eller på personalsidan räcker händerna helt och hållet till. Vård- och omsorgsförvaltningen har länge påtalat och börjat förändra de stora chefsområdena, vilket är ett steg i rätt riktning. Men vi ser att det behövs mer. Vi hoppas att även den styrande minoriteten i Helsingborg sett att kanske var det inte så att vi kunde vara nöjda med att ”vi fick mycket vård för pengarna” som det länge sagts i Helsingborg. Troligtvis var det så att vi istället fick vad vi betalade för.
Det är dags att på allvar prioritera äldreomsorgen. Inte minst den personal som slitit och som förtjänar mer än applåder, de förtjänar både goda arbetsvillkor och fler kolleger för att kunna ge en ännu bättre vård.
Jenny Björklund Hansson, ersättare (V) i kommunfullmäktige och i Vård- och omsorgsnämnden
Ingrid Mattiasson Saarinen, gruppledare (V) och ledamot i kommunfullmäktige
—
Länk till debattinlägget i Helsingborgs Dagblad