Svar på tal: Alla politiker måste väga använda forskningen till hjälp!

Jag är utbildad och undervisande lärare i svenska som andraspråk och jag blir mycket bekymrad när jag läser debatt inlägget av Peter Danielsson och Jonas Jacobsson Gjörtler ( HD 24/1) vilka upprörs av att de nyanlända inte lär sig svenska snabbt nog och att menar att detta måste få konsekvenser.
Jag förstår att Peter och Jonas enbart har tittat på statistik från skolverket, forskningen inom området verkar de inte känna till. Inte heller hur verkligheten ser ut.
Flertalet av de nyanlända idag har några få års skolgång bakom sig. Vi tar också emot analfabeter inom SFI. De börjar i princip från noll. Statistiken säger att endast sex av tio klarar av SFI på ett år meddelar Peter och Jonas upprört. För mig är denna siffra fantastisk! Du börjar på SFI som vuxen med en knapp skolbakgrund. Du har ett första språk som helt skiljer sig från svenskan. När du lärde ditt första språk spelade det ingen som helst roll om du var språkbegåvad eller begåvad överhuvudtaget. ALLA lär sitt förstaspråk. När du är vuxen har hjärnans förmåga att lära in språk förändrats. När du lär dig svenska som andraspråk lär sig olika individer olika fort och med olika bra resultat.
Forskaren i ämnet Niclas Abrahamsson menar att det finns en mängd orsaker till detta både på samhälls-grupp- och individnivå. Han menar dock, liksom många andra, att åldern är en avgörande faktor. Ju äldre inlärare desto svårare att fullt ut tillägna sig språket. Dessutom krävs integration – det räcker inte att prata svenska i klassrummet. De flesta av mina elever känner ingen svensk som de kan prata med utanför skolan.

Även en förstaklassare som börjar läsa svenska har ett stort ordförråd och en grammatisk intuition gällande svenskan från första dag i skolan Detta saknas hos SFI-eleven. SFI-eleven har stor nytta av att vara allmänt språkbegåvad vilket inte spelar någon roll för den som har svenska som modersmål.
Ändå ger vi förstaklassaren närmare nio år i skolan innan de förväntas prestera ungefär detsamma i svenska som SFI-eleven som klarat D-nivån.
SFI:s D-kurs är ingen enkel kurs! Här krävs användandet av inskjutna bisatser och att producera satsscheman. När jag själv läste grammatikkursen i ämnet svenska som andraspråk blev jag, trots två akademiska examina fullgjorda i Sverige, underkänd vid första tentamenstillfället.. Stötestenen för mig var just satsscheman. Då läraren påpekade att detta ska en elev på SFI:s D-kurs klara av vägrade jag tro henne. När jag började undervisa i ämnet såg jag att hon hade rätt!, De skriftliga kunskapskraven kräver att invandraren kan hantera svenska språket i skrift på ett sätt och med ett flyt som inte alla niondeklassare idag klarar av. Ändå såg jag inget krav på att denna grupp löpte risk att förlora ekonomiskt bistånd eller tvingas flytta ifrån sin familj om de blir underkända i svenska.

Alla politiker måste väga använda forskningen till hjälp. Alla politiker måste våga se verkligheten som den ser ut.

Ulla Thell, lärare i svenska som andraspråk

Refernser: Abrahamsson, Niclas (2017). Andraspråksinlärning. Studentlitteratur. Lund
SFS 1994:895