Motion om att utreda förutsättningarna för att ängsmarker anläggs på flera platser i staden som ett alternativ till gräsmattor.

Tillgång till grönområden påverkar människors hälsa. En stor del av städernas grönområden består av gräsmattor. Gräsmattors förutsättningar att bidra med ekosystemtjänster påverkas av hur de förvaltas.

De kan förbättra stadsmiljön genom att binda koldioxid och dessutom minska risken för översvämningar genom vattenfiltrering. Intensivskötsel av gräsmattor med användning av bekämpningsmedel, gödsling och frekvent klippning kan istället påverka miljön negativt. Gräsmattor tar också stora resurser i anspråk i form av energiåtgång och utsläpp från klippning under sommarhalvåret.

Enligt forskning av Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, ger mera ängslika ytor reducerade dieselutsläpp (med tio gånger) och därmed kostnader, eftersom de behöver klippas betydligt färre gånger per år.

Mindre intensiv skötsel typ ängsmark, som får gå i blom innan den klipps ner, gynnar bin, fjärilar och humlor som idag är utrotningshotade.  Människan är beroende av tjänster från naturen. Dessa ekosystemtjänster skapas och möjliggörs av den biologiska mångfalden. Artrikedom förstärker våra och kommande generationers livsmöjligheter och är grunden för fortsatt välfärd.

Genom att anlägga blommande grönytor erhålles på köpet en ökad biologisk mångfald. Det vore tilltalande att försöka hjälpa upp antalet bin och fjärilar med tanke på att 1/3 av dem är rödlistade, d v s utrotningshotade.

Vi yrkar därför

att förutsättningarna utreds för att ängsmarker anläggs i stället för gräsmattor både för platser i staden där det i dag finns gräsmatta och vid nyanläggning av grönytor.

För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

Ingrid Mattiasson Saarinen

Uppdaterades: 31 maj 2016